Tjockisen läser

lördag 28 februari 2015

Världens äckligaste snuttefilt

Hasar omkring hemma iförd morgonrock med en stor frottehandduk över axeln. Världens största näsduk!
Äckligt?
Kanske lite, men så värt det eftersom man slipper sår under näsan.

Håret ser ut som ett sjunde generationens havsörnsbo. Så jag vågar inte gå till affären utan att dra luvan över huvudet. Fåglarna här börjar få lite vårkänslor och det skulle ju vara lite opraktiskt med inneboende.

Jag misstänker att jag inte luktar hallontårta heller, men jag vet inte, för jag har inte känt minsta tillstymmelse till lukt de senaste tre dagarna.

Sååå... Här finns utrymme för förbättringar, kan vi säga.

Hit me med era bästa influ..., nä nu ska vi nog inte gå till överdrift här. Förkylningstips! Det behöver jag.

fredag 27 februari 2015

Mat jag inte fattar grejen med

Rawfood.
Det känns som om vi borde prata lite om rawfood.
Vad är grejen med det?
Varje gång jag stöter på ett rawfoodrecept så är det jävla chokladbollar.
Äter de inget annat?
Hur många chokladbollar kan en människa rimligtvis äta?

Jag erkänner villigt att jag kanske inte direkt har någon aning om vad jag pratar om här. Mitt intresse för rå mat är synnerligen begränsat eftersom bacon faktiskt inte smakar något vidare om det inte får besöka någon form av stekpanna innan man äter det. Men ändå! Chokladbollar, chokladbollar, chokladbollar, ständigt dessa chokladbollar. Kanske är det för att alla andra recept låter så ökentrista som förespråkarna hela tiden måste tala om att "men kolla, vi gör goda grejer också - chokladbollar"

Eller så är det bara jag som inte gillar chokladbollar.

Saker på mitt skrivbord idag

Det kommer att bli en mycket, mycket kort arbetsdag.
Jag är faktiskt bara här för att vi har en massa roligheter på schemat vid lunch.

Sjuk på en fredag - vad kan vara mer meningslöst?
Nu kommer jag ju att få ligga och snörvla hela helgen och sedan vara frisk igen lagom till måndag.
Grymt festlig helg. Verkligen.
Någon annan som ska göra något kul?

torsdag 26 februari 2015

Kom på en sak till

...som jag tydligen brukar glömma.
Var jag har gjort av min elvisp!
Den är fortfarande borta.

Säg att ni också glömmer bort konstiga saker?
Visst gör ni det, va?
Ofta.

Hur, hur, hur?

Jag har glömt att betala ut min lön.
Hur fan gick det till?

Normalt brukar jag glömma:
mitt paraply
min mobil
portkoden
larmkoden till kontoret
att svara på mail
att skicka in viktiga papper
möten
tvättider
var jag har lagt mina kvitton

Lönen, däremot, brukar jag komma ihåg.
Nåja, nu är det åtgärdat.
Nu ska jag bara komma ihåg att betala räkningarna i kväll också.

Himla dum grej

Om man har haft en dålig vana som man hållit helt för sig själv och lyckas sluta med den, så har man ingen möjlighet att skryta om det eftersom ingen visste om det från början.

Grymt dålig pepp på det.

onsdag 25 februari 2015

Saker jag VERKLIGEN inte gjort

Tränat.

Fattat vad det är meningen att jag ska ha ett engagemangsbesked från banken till.
Vem är det som är engagerad?
Det är i alla fall verkligen inte jag.
Och jag har inte märkt något större engagemang från banken heller.
Men någon är uppenbarligen engagerad.
För det har jag fått ett besked om.
Känns ju... tryggt?

Saker jag har gjort idag

Laddat ned bilder på söta djur.
Ätit kakor.
Fått beröm.
Googlat spolmask.
Skrivit om glass.
Och snutit mig ungefär 400 gånger.

Bortsett från det sista tycker jag att vi kan konstatera att det varit en ganska bra dag.
Nu känns det som att jag är värd en kväll i soffan.

tisdag 24 februari 2015

Visst är det livsfarligt?

Jag har med mig träningskläder idag. Så planen var att besöka Friskis & Svettis för en timmes skuttande direkt efter jobbet. (Jag ligger liiiite, liiite efter i min stordådslista, men det behöver vi ju inte nödvändigtvis prata om just nu.)

Storartade planer alltså.
Men...
Nu har näsan börjat rinna lite och det känns som om jag har pyttesmå kaktusar i lungorna. Så nu är frågan: blir man frisk av att träna trots lite förkylning eller kommer jag döden dö?

Superviktigt möte i morgon, så det vore himla bra om jag inte dog.
Å andra sidan vore det också bra om jag inte snorade och hostade mig igenom mötet. Kunders respekt för ens argument verkar sjunka i takt med antalet pappersnäsdukar man använder. Så om man blir frisk av att träna kan det ändå vara ett alternativ.

Äsch, jag gissar att det är livsfarligt.
För då kan jag lägga mig i soffan och glo på teve lite.
Och dricka varma saker.

Så, då var det konstaterat.
Himla skönt när ni håller med mig så där.
För det gör ni väl, va?

Annars är det faktiskt inte helt nödvändigt att uttrycka sin åsikt.
Bara så att ni vet. Ok?

Så grymt avundsjuk

Att försöka springa i 7-8 centimeter isigt slask var ju lagom roligt. Det var nog därför vi fick lika kass tid som vanligt.
Det säger vi.

Men trots slasket kommer det förstås människor och sprintar förbi med lätta steg. Som om tyngdlagen inte påverkar dem.

När jag springer ser det ut som om gravitationen är min personliga fiende. Trots att jag inte kan minnas att jag har gjort tyngdlagen något ont. Den bara hatar mig.

Jag säger inte att jag skulle sälja min själ för ett vettigt löpsteg, men bilen kan ligga risigt till om jag hittar någon säljare på Blocket eller Tradera.

måndag 23 februari 2015

Jaha. Det ska vara på det viset, alltså.

Nu har det slutat snöregna på tvären.
Vilket alltså betyder att jag inte längre har något vettig ursäkt för att inte ge mig ut och hasa runt 8-kilometersrundan i kväll.

Jag och vädret är fan inte tajta alls.

Saker som inte ska försöka trotsa tyngdlagen

Vädret.
Nu har det snöregnat i sidled sedan i morse.
Nog nu.
Snö eller regn ska falla nedåt så att man kan gömma sig under ett paraply. (Observera ordet: eller. Snö är okej. Regn är okej. Men bestäm sig någon gång! Snöblandat regn är fan inte okej någonstans.)
Det enda som möjligtvis skulle kunna skydda mot dagens väder är en våtdräkt med cyklop.
Jag ser skitlöjlig ut  i våtdräkt.
Dessutom tar det 30 minuter att kränga på sig en sådan.
Vem har tid med sånt?

Jag.
Om en skottkärra med 120 kilo uppsågad trästam får för sig att välta, så ska jag inte försöka hindra den.
Det var dumt gjort.

fredag 20 februari 2015

Woop, woop hela dagen

Jag vet det.
Ni vet det.
Det är fredag.

Trots att det är gråmulet, som alltid.
Trots att det fortfarande är februari.
Så verkar hela världen ändå lite vackrare.

Mina planer för helgen är att göra absolut ingenting. (Mitt absoluta favoritgöra.)
Och att göra detta på landet.

Vad ska ni göra för något kul?

torsdag 19 februari 2015

Inte okej någonstans

Meningar man helst inte vill höra när man är ute och går i affärer med en 15 år yngre kompis av skäggig hipstertyp.

"Och så har du mamma med dig som smakråd..."

Men döööööö!

Jag måste skaffa mig kompisar i min egen ålder.
Eller lägga in mig på helrenovering.
Vilket kostar minst?

onsdag 18 februari 2015

Är det inte fredag snart?

Förra veckan jobbade* jag två dagar.
Det kändes ganska lagom, faktiskt.
Tvådagarsvecka? Finns det något fackförbund eller parti som driver den frågan möjligtvis? Jag är beredd att strida för detta! Skulle kunna tänka mig att nästan bli lite engagerad.

Om inte, så tycker jag att det borde bli fredag snarast.
Det var väl typ allt.

*befann mig rent fysiskt på min arbetsplats.

tisdag 17 februari 2015

Det är ingen ordning på mina prioriteringar

Hittills i år har jag tränat 6 gånger.
På samma tid har jag läst 16 böcker.
Sett ungefär 100 timmar tv av skiftande kvalitet.
Och konsumerat kanske 20 paket bacon.

Någonting säger mig att jag kanske borde ha prioriterat lite annorlunda.

Någonting = de här obegripligt obekväma byxorna jag har på mig idag.

måndag 16 februari 2015

Väldigt bra tips

Kontrollera gärna att botten på springformen verkligen sitter fast innan du lyfter upp formen för att sätta den i ugnen.

Det ska jag komma ihåg.
Nästa gång.

(Bilden är från igår. Då hade jag ett alldeles otroligt överskott av rastlös energi. Den försvann tyvärr ungefär samtidigt som jag kom till jobbet idag.)

Återuppstånden från de halvdöda

Jag är frisk!
Halleluja.

Det har varit så synd om mig att det inte är riktigt klokt.
Eller, kanske inte så himla synd egentligen.
Det finns ju onekligen en hel massa människor som det är syndare om. Så klart. Jag är bara väldigt, vääldigt dålig på att vara sjuk.
Jag är liksom inte van vid det.
Om vi bortser från att jag ofta inbillar mig att jag håller på att bli sjuk, att jag då och då får lite snuva och att jag får migrän med skrämmande regelbundenhet, så är jag faktiskt den friskaste människa jag känner.
Jag har, på allvar, bara varit sjukskriven en gång sedan mitten av 90-talet.
Jag gillar verkligen inte sådant.

Så, jag kan eventuellt ha legat i sängen under mitt täcke och varit övertygad om att detta var slutet.
Funderat över mitt testamente och hur det egentligen ser ut i mina lådor.
Eventuellt.
Men det glömmer vi nu.
För nu mår jag så jävla bra att det nästan är skrämmande.
Som en nötskrika.

En nötskrika som å det snaraste ska rensa lite i sina lådor.

tisdag 10 februari 2015

Ska det vara så här?

Ni som brukar ägna er åt vinterkräk och liknande kanske kan förklara några saker för mig.
Är det normalt att rostat bröd luktar exakt som fotsvett?
Hur länge ska allting smaka mjöl, papp och kompostlåda?
Jag kan inte ens äta bacon.
The horror!

Saker jag sagt som tydligen inte var sant

"Jag tror att jag är immun mot vinterkräksjuka."

Inte det, nej. Där ser man.

fredag 6 februari 2015

Nu säger jag det

Det är fredag!
Så, nu var det sagt.

Om det känner jag ungefär så här:
YYIIIIIIIIIIIHHAAAAAAAA!

Fast innan det är riktig fredag måste jag så klart fixa lite saker. Skriva texter, komma överens med kollegan om vilken bild som ska ligga på ett omslag. Fundera över varför vissa kunder är så oförskämda. Hitta på en bra rubrik (inte min allra starkaste sida). Försöka låta bli att skicka mail fullt av könsord till dum människa. Skrika lite på min dator (inte så konstruktivt kanske, men ändå tillfredsställande). Äta lunch. Redigera texter. Tänka ut några smarta förslag till en kunds nästa kampanj. Ringa en kunde och påminna om att vi behöver bilder...

Och troligtvis lite mer som jag just nu glömt.

Om det känner jag:
TRIPPELSUCK

Lika bra att sätta igång...
Lunch alltså!

torsdag 5 februari 2015

Inte vårt allra slugaste beslut kanske

Det här med att kombinera övertidsarbetet med vin...
Jag är inte helt säker på att det var riktigt smart.
Men gott.

Och det kommer ju att bli väldigt spännande i morgon, när jag får läsa allt som jag har skrivit i kväll.
Hoppas att det är genialt.
Eller åtminstone någorlunda rättstavat.

Ostron, kändisar och kungligheter

Vi hann med en liten sväng till årets kock.
Men NU ska vi faktiskt jobba.

Ok, det är kanske inte synd om mig riktigt jämt.

Min kropp motarbetar mig

Idag måste vi jobba som om vi hade eld i baken.
Det hade vi förstås inte behövt om vi hade jobbat på lite bättre tidigare i veckan. Eller förra veckan.
Vi = mest jag. Det är jag som är bromsklossen.
Min kollega är för det mesta rasande effektiv.
Så idag har vi redan planerat in övertid.
Obegränsad sådan.

Så...
Nu är väl ett utmärkt tillfälle att få migrän?

Min kropp saboterar min karriär!
När jag tänker närmare efter så håller mitt ansikte faktiskt på med exakt samma sak.
Jag har sett fotona vi har tagit.
Sabotage!

Det är bara rumpan som är på min sida.
Den är som gjord att sitta på.
Ungefär hur länge som helst.

onsdag 4 februari 2015

Vet inte om det var hårfärgen

Men jag pratade faktiskt med tre människor på minglet.
Eller egentligen kanske mest med två.
Varav jag redan kände den ena.
Men ändå.
Jag pratade med en ny människa.
Och bytte visitkort.

Sedan ringde jag en okänd människa och ställde en massa frågor om saker jag verkligen inte vet något om. Den okända människan var alldeles enormt trevlig och berättade en hel massa om hur de här sakerna fungerar i en kommunal verksamhet.

Nu är jag lite nöjd, men också utmattad så att jag bara vill gå hem och lägga mig.

Extrovert? Jag? Not so much.

tisdag 3 februari 2015

Så där ja

Idag har jag gjort lite mer än igår.
Mindre hade ju förstås varit omöjligt.
För att kunna göra mindre hade jag varit tvungen att aktivt gå in och radera sådant jag gjort tidigare. Och så dum är jag verkligen inte.

Nu hyser jag vissa förhoppningar om att jag kanske ska orka färga håret i kväll.
I morgon ska jag nämligen på mingel och jag är tillräckligt avig och konstig även när jag inte är fullkomligt upptagen med att tänka på hur gråhårig jag är.
I'm so not a people person.

Vilka konstiga tankar hindrar er från att vara så där avslappnat sociala och trevliga som människor är på film? För ni har väl sådana? Va? Va?

Orkade inte färga håret

Som sagt, det är februari.
Min sämsta månad.
Ska vi prata lite om hur det går med träningen?
Nej, helst inte.
Jag ligger lite efter, kan vi väl säga.

Är det fredag snart?

måndag 2 februari 2015

Att överleva februari

Februari och mars är inte mina favoritmånader precis.
Allt jag vill är att ligga i soffan, äta wienerbröd och glo på teve.
Jobba? Inte så värst mycket lust till detta, nej.

Idag har jag presterat precis ingenting.
Tyvärr var detta ganska exakt vad jag lyckades med förra veckan också.
Väldigt snart kommer detta att ställa till med problem för mig.
Typ i morgon.

Så vad gör jag?
Jag tänker gå hem och färga håret.

Troligtvis finns det bättre sätt att hantera problemet, men jag kommer fan inte på vad det skulle vara.
Vilka är era bästa knep för att ta er igenom februari?
C-vitaminer?
Fotmassage?
Självhjälpsböcker?
Nässköljning?

Jag är lite desperat här.