Men hur är det möjligt?
Hur kan tre veckor ha gått så fort?
Det är alltså meningen att jag ska börja jobba igen på måndag.
Jag? Jobba?
Jag är så illa rustad för arbete att det inte liknar någonting.
Jag är fetare än någonsin.
Jag är gråhårig.
Och min arbetslust är inte ens mätbar på den känsligaste skala.
Mitt enda hopp står till Lottogudarna.
En drömvinst hitåt, tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Lider med dig.
Är inne på andra veckan efter semester.
Har redan vant mig av med sovmorgon, lugn och ro.
Markatta
Jag vet. Tiden går galet fort när det äntligen blivit sommar och allt ska hinnas med.
Både nytta, nöjen och sällskap.
Jag undrar hur det är möjligt att jag inte kommenterat de sista två inläggen?? Jag är iofs på semester jag med..
Å stackare. Själv börjar jag semester del 2 just på måndag. 4 veckor av sånt som jag vill!
Ska jag vara tyst nu?
Förträngning. Bra att ta till. Och jag vill minnas att du har övat på det.
Jag provade med förträngning en lång stund men det hjälpte inte
Sedan försökte jag missa flyget men de ropade upp mitt namn i högtalarna så det sket sig också
Nu är jag på jobbet - Yippee!
Markattan - kan man alltså vänja sig av med sovmorgon? På allvar? Jag är skeptisk.
mångmamma - ur led är tiden! Det är meningen att dagarna ska vara längre på sommaren. Det har jag inte märkt något av. De gick hur fort som helst.
helena - menar du att du kan hitta något mer meningsfullt att göra på semestern än att läsa min blogg? Tack gode gud! Då finns det fortfarande hopp för dig.
hemska tvillingen - hemskt tyst, tack. Välkommen tillbaka när jobbångesten slår till.
singelmamman - Jag provade det och tog en vecka ledigt till. Kanske borde jag fortsätta på det spåret?
vita - yippie på det. Folk har en tendens att ringa och skicka mail och sådant jobbigt om jag är borta för länge. Ytterst ofint.
Skicka en kommentar