Mest med att tycka synd om mig själv, faktiskt.
Sådant är jobbigt.
Framför allt när det inte är det minsta synd om en.
För det är det verkligen inte.
Jag är mest uttråkad.
Vilket ju är ett i-landsproblem av gigantiska mått.
Men det är vad jag har. I-landsproblem och lätt vårdepression.
Same procedure as last year, Miss Sophie?
Same procedure as every year, James.
torsdag 17 mars 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Kan känna igen det där ... jobbigt är det!
Mår man dåligt så mår man dåligt och det är inte kul, sen kan anledningen vara vad som helst. Jag hoppas du kan lämna det bakom dig asap.
agneta - jo, men det kunde ju varit värre. Jag kunde ju haft några verkliga problem.
september - det går över. Jag mår så här varje februari-mars-april. Det släpper så småningom.
Många som mår så där och det verkar verkligen skitjobbigt.
Undrar vad det beror på?
Markattan, rätt okej ändå...
markattan - det har tydligen något med ljuset att göra om jag har fattat det rätt. Kroppen eller hjärnan blir stressad av den hastiga omställningen med mer ljus för varje dag. Det blir lite lättare av att veta att det går över.
Skönt att du är tillbaka! Blir lätt stressad när bloggarna jag föjer inte uppdateras i den takt jag är van vid. Jag tror alltid att det hänt något.
Skicka en kommentar