Humör: Det är fortfarande februari. Med andra ord - rätt uselt.
Klädsel: Grå stickad klänning som troligtvis är 15 år gammal, men still going strong. Eller, strong och strong. Allt beror ju på vilken attityd man har. Jag väljer att se nopporna som textur. Det ska vara många olika texturer för att bli intressant. Det har jag hört någonstans. Fast det kanske handlade om mat? Det där tipset kan ha kommit från Sveriges Mästerkock. Nåja, det går säkert att överföra även på kläder.
Plan: Åka till Ikea och köpa två hurtsar till jobbet.
Mående: Förkylt. Men det känns rätt okej. Efter att ha klarat ett halvår med cellgifter och strålning utan att få den minsta lilla infektion, så kan jag leva med lite snuva och halsont. Åtminstone några dagar. Är det inte borta i övermorgon tänker jag börja gnälla.
Tanke: Kan jag vara den enda människan i Sverige som inte gillar pelargoner?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag är inte överförtjust i dessa blomster heller så du är inte ensam.
Februarihelvetet är snart slut men jag hoppas att din förkylning går över fortare.
Krya på dig!
Markattan
Åh, finns det alltså fler som inte blir alldeles till sig över pelargoner? Tänka sig.
Tack, tack. Februari kommer alltså att ta slut någon gång? På riktigt? Jag hoppas att du har rätt. Är det maj sedan?
Det är nästan maj sen, jag lovar 💞
Markattan
Åh, jag skulle verkligen önska att det vore maj sen. Tyvärr är jag tveksam, men inget gör mig gladare än om jag har fel den gången. Och jag har pelargoner, men inte har vi ett passionerat förhållande. När folk börjar påpeka att jag 'borde' ta sticklingar och bete mig, så lyssnar jag ytterst selektivt.
Tigerliljan - haha, jag tror att det är det som stör mig lite med pelargonerna. Att folk är så passionerade! Man ska inte lyssna för mycket på folk. Det är min bestämda uppfattning. Som det förstås är okej att göra ett undantag för och lyssna på. Det är ju självklart.
Skicka en kommentar