Vaknade i morse helt utan någon känsla alls.
Som om jag ätit Sobril, gissar jag.
Men om jag inte gått i sömnen och brutit mig in på ett Apotek eller hos någon pillerknaprande granne (jag misstänker att åtminstone några utav dem har intressanta saker i sina medicinskåp) så torde det vara omöjligt.
Men ändå.
Inte en känsla på hela dagen.
Total likgiltighet.
En stund på eftermiddagen trodde jag att en känsla var på väg.
Men det visade sig vara gaser.
Inte den festligaste av dagar, precis.
måndag 13 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad skönt att gå omkring utan någon känsla en måndag. Själv går jag med ångest mest hela måndagen.
Oj då... Det där låter inget vidare.. I långa loppet kan det inte vara bra heller. Ångest är ju utmattande, men total likgiltighet utan någon som helst känsla kan rent av vara farligt. Prova med att gallskrika, helst någonstans där ingen annan hör dej.... För annars är ju risken stor att dom tror att det flippat helt för dej ;o)) Men efter några ordentliga "primalskrik" kommer du att att ha känslor. Sköööna sådana!
Jaha ja det där är ju att låta hjärnan ha semester ett tag. Kan vara skönt Men du får trycka på ON knappen och ladda batterierna med en mintkaka kanske!
Så!
Nu känns det som du börjar komma i fas med dig själv...!
T ex svara på dina läsares kommentarer.
Fast du har missat en.
Jag väntar med spänning!
stort och smått - ja faktiskt. Där sa du något. Det tänkte jag inte ens på. Helt befriad från måndagsångest var jag. Det borde jag ju tyckt var skönt, men det kände jag ju förstås inte heller.
tina - jag provade att svettas istället. Det verkade också fungera. Men nästa gång ska jag prova primalskrik. Kanske? Det bär mig lite emot faktiskt. Jag tror att det skulle kännas lite pinsamt att stå och gallskrika i min ensamhet...
filifjonkan - mintkaka! Där sa du det. Mintkakor är ju hur gott som helst. Men var hittar man dem? Jag vill ha en klassisk Fazer Mintkaka.
Anglinder - har jag missat någon? Var då? Eftersom alla kommentarer godkänns automatiskt har jag lite svårt att upptäcka gamla sådana.
Skicka en kommentar