Jag tycker att det är lite pinsamt att erkänna detta, men jag har aldrig ätit:
risotto
anka
chokladfondant
Inte för att jag tror att det är äckligt på något sätt, men det har alltid funnits något som sett ännu godare ut på alla restaurangmenyer jag har granskat. Och även om det är klassiker har jag hittills aldrig blivit sugen på att laga det själv. Vilket kanske kan bero på att ingen av rätterna innehåller bacon.
Har jag missat något viktigt?
Vad har ni inte ätit?
Om det är blodpalt så kan ni vara lugna med att det inte gör något. Jag är helt säker på att det går att leva ett långt och lyckligt liv utan att någonsin smaka på blodpalt. Bara fortsätt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Både äter och bakar blodpalt med glädje. Så gott! Risotto är också mumsigt. Men anka, näe det har inte heller jag smakat, ser fett ut på något oaptitligt vis när man lagar till den. Choklad-vaddetnuhette låter absolut som något jag kan älska. Och så blev jag hungrig denna dag ett av två av fem...
Risotto är gott, chokladfondant är lite godare (inte oväntat) men anka har jag bara ätit en gång och får jag välja så blir det inte fler gånger heller. Fett och segt. Åtminstone den bit jag fick. Och kvinnan bredvid mig skickade ut sin igen.
Blodpudding och svartsoppa och sånt äter jag inte.
Risotto kan se ut som det är något som redan ätits. Dock är det ibland riktigt gott, men ibland ett riktigt nerköp. Lurigt, så jag brukar avstå om möjligt.
Anka är gott om den är genomstekt och fågeln ordentligt plockad, så att inga fjädrar sitter kvar. Skinnet är tjockt och fett, men det skär man bort när man ska äta. Behöver sitta på under tillagning för att inte köttet ska bli torrt. Som alltid är kryddningen mycket viktig. Har dock upplevt, på en konferens på Vildmarkshotellet i Kolmården, en anka med fjäderrester och inte helt genomstekt. :/ @Tigerliljan - var vi på samma middag??
Chokladfondant är som en knappt bakad kladdkaka. Het, rinnig chokladsmet i ett tunt skal av bakade kanter. Jättegott!!!
Jag har avstått från kulinariska specialiteter som komage och fårhjärna. Fårögon skulle ingen få mig att äta. Inte ens under dödshot! Val och säl finns också på min INTE-äta-lista.
Jag äter det mesta. Provar oftast det jag inte har en aning om. Men det finns en gräns. Såna dära njurpuddingssaker och andra inälvspuddingar som serveras på de engelska pubarna. Nej, såna avstår jag utan att nånsin smakat dem. Annars, som sagt, är jag beredd att testa det mesta.
Förr i världen, då jag hade förmånen att resa, ja då var jag knappast bang för att testa det mesta. Ibland var det skrämmande och ibland skrämmande gott. Är man utlandsresenär och tycker det ska serveras mamma Scans köttbullar överallt, då tycker jag man ska stanna hemma. Det jag minns mest och bäst av mina resor är just maten, både de goda och de mindre goda.
Ja, sen trodde jag att jag inte hade ätit nåt så "svenskt" som pilgrimsmusslor. Men det hade jag, sa sonen. Så då är det säkert så.
Skulle kunna berätta om min första träff med blivande svärföräldrarna som bodde på landet och hade "hemslakt"... och där kom jag "den där 16-åriga staboflickan" och möttes av en jättebalja av grisblod på köksbordet. Japp, det skulle vispas för att göras palt och annat av. Jag var kräkfärdig, men som den blivande svärdottern gjorde jag mitt bästa.
Nåja det funkade tydligen. Jag blev mer än accepterad!
Som en parentes kan jag berätta att mina svärföräldrar var de bästa föräldrar man kan önska sig.
Nu kom jag ifrån ämnet...nostalgin tog övertaget.
Råbiff. Kommer inte att äta det heller. Chokladfondant däremot -mmm.
September - visst är det konstigt att man så ofta råkar hamna i matdiskussioner på 2-dagar? Händer mig jämt. Irriterande!
tigerliljan - svartsoppa har jag inte heller ätit. Och det tror jag nog inte att jag kommer att testa i första taget. Men risotto ska jag förstås äta någon dag… och min kollega har lovat att bjuda mig på anka. Hoppas att hon lagar den bättre än den du fick.
smultronblomman - fårögon, komage, insekter och hund… Det skulle nog vara svårt. Vi äter ju inte så mycket sådant här. Njure har jag inte heller ätit, men det tycker jag inte är så konstigt. Att jag inte har ätit risotto är ju direkt fånigt, men det beror som sagt på att det alltid funnits något som sett ÄNNU godare ut på menyn.
småländskan - jag testar gärna ny mat. Utomlands har jag flera gånger pekat på menyn och blivit riktigt överraskad av vad som kommit in. Ibland positivt, ibland… ja, du fattar. Rysk kaviar har jag aldrig ätit heller, men det beror på helt andra saker.
i will - jag har smakat på råbiff, men det är inte något jag någonsin kommer att beställa på restaurang. Det finns så mycket godare saker. Chokladfondant låter helt okej, men finns det äppelpaj så har den inte en chans. Och så har det tydligen alltid varit.
I en av mina risotton har jag bacon. För övrigt lagar jag nordens godaste risotto OCH chokladfondant, så du vet vart du ska när du ska testa. Jag lagar och äter inte dallriga aladåber. Fi fan.
Fru venus - om jag ser risotto med bacon på någon meny kommer jag ju garanterat beställa det. Jag tror inte att jag någonsin ätit aladåb, men det känns inte det minsta pinsamt. Det känns fullständigt normalt.
Skicka en kommentar