Det fanns en bok om tovning på biblioteket.
Man kunde tova vantar.
Och prydnadsrosor.
Och... tja... kluttar...
Oklart varför.
Jag lånade inte den boken.
Jag stod och höll i den länge, men det gick bara inte.
Hur jag än funderade kunde jag inte komma på ett enda tillfälle i livet då jag har önskat att jag har haft ett par tovade vantar.
Eller en prydnadsros.
Eller en tovad... klutt, med oklart syfte.
Aldrig, säger jag.
Never ever.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du skulle kunna försöka låna min favoritbok Människans könsliv på ditt lokala biblotek för att se om de lyckas hitta den eller för att inse faran med onani innan det är för sent
Åh det vet väl alla att onanisten blir blek, folkskygg och så småningom förtvinar? De hinner väl inte äta, de små liven.
Men boken låter onekligen bra.
Skicka en kommentar