Det råder ju inte precis någon brist på medelålders skådespelerskor.
Det är synd.
Jag har uppenbarligen talang.
Tänk:
Oscarsstatyetter
Guldpalmer
Grammysar.
Min talang är garanterat av den digniteten.
Idag talade min pipigaste arbetskamrat om för mig att jag hade ett så fantastiskt jämnt humör. Jag var ju alltid glad och positiv till allt. Vad man än frågade mig var det ju aldrig några problem.
Vahetteresaru?
Dramaten?
Kan det vara en trevlig arbetsplats, månntro?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Men där kan jag göra dig sällskap1 Jag får höra ibland att jag verkar så lugn i stressade situationer hahahahahahaha they know nothing =)
Go For it!
Jamendåså! Då säger vi det. Vi knallar väl upp, knackar på och talar om att det svenska skådespeleriets framtid är här. Gissa om de kommer att bli överraskade. Men glada. Svenska skådespelare suger ju purjo!
MMM ett fint sällskap i form av Persbrant och andra lugna personer. Blir nog jättebra tror jag
Jag kickar Persbrandts rumpa! Jag har inte glosögon och talar inte i utbrott.
Skicka en kommentar