Doften av gårdagens kräftskal.
Vaga minnen av löften och utfästelser som man gav kvällen innan.
Springa 5 km på söndag?
Jag?!
Hjälpa till att måla om en vedbod?
Jag?!
Åka med till Ullared?
Say what?!!
Kan det vara rester av en mardröm?
Hoppas!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Instämmer helt. Undrar varför saker som verkar vara ingenting blir så jobbiga när de ska utföras?
Hallå! Vakna!
Det måste vara en mardröm!
Ullared är väl alltid värt en resa åtminstone om man är kvinna!? Jag som man har aldrig varit där, trots att jag jobbat i närheten under mycket lång tid. Målningen känns väl som lagom motion dagen efter, och 5 km promenad i måttligt tempo, med pauser när man vill, hade jag tyckt vore skönt.
Du har nog drömt... Japp!! Dröm var det definitivt!!
shamrock - jag har en tendens att bli väldigt entusiastisk när jag äter kräftor. Besvärligt, blir det.
singelmamman - jag har vaknat. Ingen har påmint mig om någonting så det var nog bara en mardröm.
anglinder - jag är inte den sortens kvinna! Verkligen inte.
melinda - tack! Det känns skönt att du håller med.
Skicka en kommentar