Men! Jag städade ju undan julen för flera veckor sedan.
Varför hittar jag då den här fulingen stående i vardagsrummet? Är jag selektivt blind eller? Jag måste ju gått förbi den hur många gånger som helst.
Nu måste jag ju gå upp på vinden en gång till, eller ha denna minimalistiska julgran framme resten av året.
Det skulle ju vara dumt att förvägra mig själv detta lilla glädjeämne.
Jaha. Vinden it is.
4 kommentarer:
När de få grejer skulle upp inför julen saknade jag tomten. Letade som en tok. Hittade den när julen skulle packas ner. Tomten hade hängt i sin gunga hela året...
Markattan
den har, ehum, karaktär.
Jag gillar den! Om det nu inte var så att jag har en ganska rejäl plastgran - som jag verkligen inte kan undgå att se och alltså plocka ner - så vore det kanske ett alternativ!
markattan - haha. Det där har hänt mig också. Man slutar liksom se saker hemma. Tomten hade säkert haft det finfint i sin gunga hela året gissar jag.
i will - JAG har också, ehum, karaktär...
Men visst har jag skrivit om min förkärlek för fula grejer. Jag blir på gott humör av dem. Den där "granen" är en av mina bästa.
tigerliljan - Jag skulle gärna ha en stor variant av denna "gran". Den här är bara ca 30 cm hög. Men tänk dig en sådan i granformat. Det hade ju varit majestätiskt. Bisarrt, men majestätiskt. Tyvärr drar den batterier i rekordfart. Men det får man ta.
Plastgran har sina fördelar ändå. Inget barr och inga medföljande spindlar. Just det sista är viktigast för mig.
Skicka en kommentar