Omstart

Nej, inte bara av bloggen. Tyvärr. 

Hela livet måste startas om.

Min livskamrat sedan 40 år finns inte längre. Han som aldrig figurerat i bloggen eftersom jag, när jag började skriva, inte ville att det här skulle bli ännu en blogg med festliga klagomål på "maken". Det fanns redan ett helt gäng som var mycket bättre på det än jag någonsin skulle bli. Nej. Den här bloggen skulle handla om mig och inget annat. Här skulle jag kunna vara hur tråkig som helst och skriva om vikt (hur fel känns inte det så här 13 år senare?) mina hopplösa försök att hitta ungdomens källa eller åtminstone en hobby, mitt intensiva hat av avokado, min slackerinställning till allt som har med arbete att göra, min oförmåga att klä mig som en vettig människa, böcker och konsten att stirra rätt ut i luften nästan hur länge som helst.

Men nu känner jag mig lite vilse. Alla planer för framtiden har gått upp i rök. Mitt emotionella skyddsnät finns inte längre. Min viktigaste människa som alltid fick mig att känna att allt kommer att ordna sig har tystnat.

Så vad gör man? Trampar på förstås. Hittar nya vägar. Sätter nya mål. För även om allt känns nattsvart just nu, så vet jag ju rent logiskt att det kommer att bli bättre.

Jag gissar att det blir vad bloggen kommer att handla om nu. Inte sorgen, för den orkar jag inte skriva om. Utan mina försök att lista ut vad som så småningom kan kännas meningsfullt och kul. Ledtråd: Det kommer troligtvis inte att vara avokado.