Kolla vad jag hittade på vinden!
Sex blommiga assietter som uppenbarligen hör ihop med aladåbformen på gristassar. Fast de har är ju inte alls lika roligt fula. De är bara fula.
Så, varför har jag sparat dem i 14 år? Det kan man ju fråga sig. Något intelligent svar lär man dock inte få. Jag har verkligen ingen aning. Nåja, nu blir det Röda Korsets problem. Vem vet? Kanske finns det någon som tycker att de är jättesöta. Grattis till dem i så fall.
Visst har ni också underliga saker på vind och i källare som ni inte vet varför ni har sparat? Kom gärna med exempel så att jag slipper känna mig så ensam om denna absoluta idioti.
7 kommentarer:
På min vind har jag en papperskasse med elevarbeten som lämnades in till mig, deras SO-lärare höstterminen 1997.... Jag bytte karriär 2005. Jävligt underligt sparat!
Markattan
Skolarbeten från första klass. Fyller 53 i juni... /Eva
Sonens hemsnickrade råttfälla från typ förskoleklass. Han har aldrig efterfrågat den, skulle nog tycka den var lite löjlig. Har även min mormors gamla malätna sjal o mammas slitna finskor från 40-tal. Det är så många minnen som tycker opp när man tittar på sånt gammalt mög. Och en spettekakevev har jag. Det är väl unikt fast onödigt stort föremål Den borde jag försöka sälja? Undras om nån vill ha en sån?
markattan - UNDERBART! Vilken användbar kasse. Den är ju helt i klass med min pärmpåse med bokföring från 1998.
eva - I LOVE! Klart att du ska ha kvar dina skolarbeten från första klass. Tänk vad kul att visa för folk vid alla de tillfällen då man plockar fram och jämför sina skolarbeten från grundskolan. Eller det kanske man inte gör, va? Ljuvligt i vilket fall som helst.
botant - hemsnickrad råttfälla? Spettekakevev? Jag blir alldeles varm om hjärtat av detta. Så mycket roligare än grannens dubbdäck som jag hittade längst in bakom ett par resväskor. De ställde dit dem innan de flyttade för 17-18 år sedan. Undrar om de tänker hämta dem snart?
Ibland belastar man även hjärnan med väldigt onödigt innehåll. När jag läser däck så minns jag att vi 1988 avflyttade från lägenhet i vars allmänna utrymme vi parkerat takräcke till en då redan avyttrad Talbot. Bilmärket finns inte längre och prylen är säkert utrensad så varför minns jag detta? Det gnagde väl till lite när jag kom på det efter några år och tyckte vi behövt desse hundralappar till nåt roligt
Jag hoppas verkligen att mina gamla grannar inte går och tänker på de där däcken. Misstänker att de inte gör det, för då hade de väl hämtat dem.
Skicka en kommentar