Min avståndsbedömning är defekt. Om inte min promenadkompis hade haft en sådan där smart klocka som beräknar hur långt vi har gått, så hade jag inte haft en aning om vi hade trampat fram 3 km eller 1,5 halv mil. (Det känns dock alltid som 1,5 mil!).
På samma sätt har jag uppenbara svårigheter att skilja på höger och vänster. Vilket har medfört ett flertal spännande upptäckter när jag varit ute och kört bil. Dessa spännande upptäckter tenderar att vara industriområden - vilket tydligen finns i oändliga mängder oavsett var i landet man befinner sig.
Tydligen kan jag inte sikta så bra heller.
 |
| Grönt = hur det var tänkt. Rött = som det blev. |
Vet inte hur många gånger mina fällda träd fastnat i andra träd och sedan måste gungas ner med hjälp av rep och ett oräkneligt antal svordomar. Det blir aldrig jättefel. Men någon centimeter fel nere vid sågsnittet tenderar att bli betydligt mer uppe i trädtoppen.
12 kommentarer:
At trädfällning ägnar jag mig inte, men sedan jag slutade jobba har jag svart att ta tag i saker. Jag kan se att det är dammigt och 100,000 katthar i lägenheten, och ända lata bli att dammsuga. Det brukar sluta med att jag bokar städhjälp. Det är sa himla trökigt att städa.
Nu har jag ocksa en presentation jag borde göra (inget jobbrelaterat), men orden jag klottrat ner pa en lapp om ämnet ligger kvar. Jag har blivit en "i morgon-människa".
Skulle behöva fa en spark i baken, det känns ju sa mycket bättre när saker och ting blir gjorda.
/Annika (numera latmask)
Ah, jag har svart bälte i att prokrastinera så jag förstår precis. Jag är lite rädd för att jag ska bli ännu värre när jag slutar jobba. Det vore besvärligt för då skulle jag inte få något gjort alls.
Jag brukar försöka prata strängt med mig själv och peka med hela handen - tyvärr lyssnar jag sällan.
jag antar att du sågar ut en kil först åt det hållet den skall ramla och sen trycker ner trädet det när det riktiga sågsnittet närmar sej kilen? Eller är dom för höga o tunga för att trycka lätt? Sågar nåt typ vart 5:e år men far min var skogshuggare så jag tror mej själv vara det vilket är fel
Botant - jag sågar en kil, men tydligen sällan på exakt rätt ställe. Tunga är de inte, men rätt så höga. Min "björkodling" är rätt tät så att jag ska få höga raka träd utan en massa grenar. De är inte tänkta att vara snygga, de ska bli ved. Min pappa jobbade i skogen i unga år och är nu tillbaka på landet och ägnar sig åt att fälla stora träd vid 84 års ålder, men jag har uppenbarligen inte lärt mig något alls av honom.
Fast såna höga master blir väl svajiga att styra, faller möjligen åt det håll det är mest grenar eller dit vinden blåser...
Hm nu blev jag engagerad i detta. Kan man inte ha ett rep från början, liksom ankra det en bit upp på stammen mot ett annat träd. bara rep och inga svordomar.Har inte trädproffs linor ? Detta angår mej inte men tydligen har jag den dåliga egenskapen att jag hellre tänker ut vad andra skall göra än att ta tag i egna projekt. Fast jag är rätt gammal nu och känner mig lite trött ibland
Du fäller träd? Det var ändå rätt coolt må jag säga ...
Jag är svindålig på att sy! Eller jag hade kanske inte varit så dålig om jag haft tålamod att mäta och nåla och anstränga mig för att klippa rakt och sådär, men det har jag inte och ändå har jag uppenbarligen ett grandiost sy-självförtroende som jag inte vet var det kommer ifrån (hade etta i syslöjd på högstadiet, fast det berodde nog mer på att jag aldrig var där än det jag (inte) åstadkom) och tänker MEN HUR SVÅRT KAN DET VARA? och kör på. Resultatet blir ju därefter, dvs skitfult. Har nu dessutom fått för mig att jag ska sy ett lapptäcke. Det kan bli en neverending story, eventuellt med inslag av våld.
Botant - jo de blir svajiga. Rep, eller spännband, brukar man ju använda när man fäller träd som inte får falla åt fel håll. Problemet är ju att de måste fästas ganska högt upp för att ha någon verkan. Och utan stege så når jag inte tillräckligt högt för att repet ska göra någon nytta när jag fäller.
nilla - lite coolt är det faktiskt. Det tycker jag med.
sparkling - jag meed! Sjukt dålig på att sy. Vet inte hur många projekt som slutat i papperskorgen på grund av att jag sytt ihop fel sömmar och sedan lyckats göra hål i tyget när jag ska sprätta upp eländet. Raseriutbrott har förekommit oftare än jag känner mig bekväm med att erkänna.
Lapptäcke? På allvar? Du är uppenbarligen en modig människa. Det här vill jag ha ha rapporter om.
Wow, trädfällning! Att fälla rätt är stort, att fälla fritt är större! (Som det på ett ungefär står över ingången till aulan i universitetsbyggnaden i Uppsala.)
Det där problemet med ungefärlig avståndsbedömning och vag högervänsteruppfattning har ett namn: du är uppenbarligen – liksom jag – dysdirektiker. Har en lokalsinnesvariation, med andra ord. Tack och lov finns hjälpmedel nuförtiden och mitt liv har blivit så mycket bättre med de olika gps-manicker som jag fått av vänliga personer som tröttnat på att vänta på att jag ska hitta rätt. Men mot felfallande träd hjälper de nog inte.
Men! Det där felcitatet … Det blev ju dubbelfel. Å andra sidan är minus plus minus=plus. Över aulaingången står det som bekant: ”Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större.”
Karin - ännu ett nytt ord. Och som jag känner igen mig! Även i teorin om att människor med språkintresserade som läser mycket böcker skulle vara särskilt drabbade. Körde fel senast igår när jag skulle åka hem till en vän och vägen jag brukar köra var avstängd. Fick köra nästan hela vägen hem igen och börja om för att jag inte kunde förstå hur jag skulle lösa det annars. Dyrt ju, med tanke på vad bensinen kostar idag.
Men visst hjälper GPS lite. Fast jag kör ändå fel. För när den säger ”om 300 meter håll till vänster” kan jag lätt göra det vid 100 meter och ändå hamna helt galet. Jag har hört meningen ” gör en laglig u-sväng” fler gånger än vad som är rimligt för en människa.
Skicka en kommentar