lördag 14 december 2019

Bloggdecember. 14. Livets tre sliding Doors-ögonblick m

Det här var svårt. Nästan ingenting i mitt liv har hängt på slumpen. Småsaker har förstås hänt, men allt viktigt har haft så långa förlopp att slumpen knappast haft någon betydelse alls.

Men en sak kommer jag på.
1996 bestämde sig cheferna på företaget jag jobbade på att sätta ihop en liten arbetsgrupp av som skulle jobba med marknadsföring. The best and brightest, typ. (Ok, en av cheferna hade lite problem med alkohol och klart tveksamt omdöme vilket kan förklara hur jag kom med.)
Gruppen skulle bestå av mig, en grymt duktig kille och en tjej från Borås som vi inte kände. Lagom till första arbetsmötet bestämmer sig boråstjejen för att hon inte vill vara med. Istället togs en tjej från Trollhättan in. 18 år senare startade jag företag med just den tjejen. Vi hade garanterat aldrig träffats om inte tjejen från Borås tackat nej.

Det är allt! Vilket omagiskt liv.
Paulo Coelho skulle aldrig hitta på något så mesigt.

fredag 13 december 2019

Bloggdecember. 13. Året genom instagram

Uppenbarligen har jag inte funnits 2019, heller.
Jag har liksom aldrig känt något behov av att finnas på instagram. Mitt liv gör sig helt enkelt inte något vidare i bild. Och jag vill helst inte bli påmind om det.

Men arga bibliotekstanten är kul på instagram.
Det är väl ungefär allt jag har att säga under den här rubriken.

torsdag 12 december 2019

Bloggdecember. 12. Julklapparna 2019

I år får jag biobiljetter i julklapp av företaget.
Jag tänker verkligen göra mitt bästa för att låtsas bli överraskad.

Glad kommer jag i alla fall att bli.
Bästa företagsjulklappen på länge.
Mycket bättre än de där jäskorgarna för bröd som jag fick förra året. De står oanvända i ett skåp. Och en av lamporna jag fick ligger fortfarande ouppackad i en låda.

Jag är uppenbarligen svår att köpa julklappar åt.
Jo, det är jag som köper dem! Men ändå. Hur ska jag veta vad jag vill ha? Jag förstår mig verkligen inte på mig.

Jag är fan skitkonstig!

onsdag 11 december 2019

Bloggdecember. 11. Det här var 2013

Jag kombinerade lila foppatofflor med tånaglar målade i orange. Inte ens mina snällaste bloggläsare tyckte att den kombinationen var något vidare. 

På landet kom mina första egenodlade tulpaner upp. Sedan hittade rådjuren till trädgården och ja... jag har aldrig sett röken av dem igen. Tulpanerna alltså. Rådjuren kommer ofta på besök. 

Jag verkar mest ha bloggat när jag haft mycket att göra på jobbet. Antagligen för att kunna skjuta lite på det obehagliga ögonblicket när jag faktiskt var tvungen att börja producera. Ibland fick jag beröm. Ibland fick jag kritik. Gissa vad jag minns?

Sedan tackade jag för mig och berättade att jag skulle börja jobba med någon annan. Då blev det lite dålig stämning. Men det var jag alldeles för glad för att bry mig om. 

tisdag 10 december 2019

Bloggdecember. 10. Min inredning

Hmm. Hur ska jag beskriva den? Vad sägs om eklektisk? Det låter ju mycket bättre än att skriva att det ser ut som en samling containerfynd slumpvis utplacerade längs väggarna. 

Jag önskar ibland att jag kunde intressera mig lite mer för inredning. För det är ju himla fint. Hos andra. Men det känns bara aningen mer meningsfullt än hudvård, som får mig att somna direkt. 

Jag fattar inte hur folk orkar bygga stilleben av prydnadssaker. Eller varför människor frivilligt placerar en massa saker på sina soffbord. Var ska man då ha fötterna?

Över huvud taget har jag väldigt svårt att förstå mig på prydnadssaker. Framför allt i bokhyllor. Där borde de inte få lov att bo. 

Jag hade även kunnat skriva "what she said" och skickat er vidare till Sparkling. Hon verkar vara ungefär lika bra på inredning som jag. 

måndag 9 december 2019

Bloggdecember. 9. Blev livet som jag trodde?

Skulle inte tro det, va?

Jag skulle ju bli veterinär eller författare eller möjligtvis jurist. Jag kunde även tänka mig att bo på landet med massor av hästar. 

Så blev det ju inte riktigt. Inget blev som jag hoppades, men det blev inte så illa ändå. Förhoppningsvis gäller det framtiden också. 

För även om jag ville bli veterinär, författare eller jurist så var det ju saker jag ville bli för att man ju måste jobba. För allra helst ville jag bli pensionär. Och det hoppas jag fortfarande kunna bli. Känner ju att jag är som skapt för pensionärsliv. 

söndag 8 december 2019

Bloggdecember. 8. Det här var 2012

Ytterligare ett ganska meningslöst år.
Jag började träna igen, för femtioelfte gången.
Det gick ungefär som vanligt. Efter ungefär tolv minuter funderade jag på att fejka en hjärtinfarkt. Tio minuter senare var jag övertygad om att jag höll på att få en.
Hade jag orkat svinga skivstången hade jag eventuellt kunnat tänka mig att lobotomera den överdrivet entusiastiska ledaren.
Jag reagerar inget vidare på överdriven entusiasm.

Jag rensade min garderob och hoppades att jag skulle kunna skapa mig en ny stil. Nu skulle det vara slut med att se ut som om jag blivit påklädd i mörkret av en missbrukare.
Det gick väl sådär.
Jag kom hem från en av mina shoppingturer med en diskbänkspropp och en kupévärmare.
Föga klädsamt.

Jag var rätt trött på jobbet och det blev inte bättre när min bästa jobbkompis blev gravid och föräldraledig. Började lite smått smida planer på ett samarbete med en duktig journalist för att komma bort. Tyvärr hade denna skribent ungefär lika mycket driv och framåtanda som jag, så det hände inte mycket.