tisdag 1 februari 2011

Utmattad och slutkörd

Men ser man på...

Jobben hopar sig i oändliga travar.
Det regnar.
Världen består bara av grå nyanser.
Jag måste gå upp klockan sex i morgon.
Det är en evighet till fredag.
Och februari har bara börjat...

Jo, det här blir nog kul.

8 kommentarer:

nillas liv på pinnen sa...

Men varför gå upp kl.06?
Why??? som vi engelsklärare säger.

Anonym sa...

Men.. det blir ljusare och ljusare... flera minuter ljusare både morron och kväll. Bara det alltså! Min klocka ringer 5.30!! Då är det mörkt!
/Småländskan

Singelmamman sa...

Du glömde en sak. Lönen tog slut... NU. Tjoff bara.

Anglinder, förstås! sa...

Vet du att jag till mitt förra jobb (i 11 års tid, varje mån-fredag) gick upp någon gång mellan 4.45 - 5.00. I säng gick jag sällan tidigare än midnatt, kvällen innan. Kl 06 var "sovmorgon" för mig.
Så det så!

Pinglan sa...

Hoppas du får en underbar dag ändå med någon rolig överraskning! Kram

Tina sa...

Ser på kommentarerna här ovan att det finns dom som har och har haft det värre än du... ;o)) Hoppas att du hittar nån tröst i det...

För när det är så där jävligt så kan det bara bli bättre. Och blir det värre så märker man det inte i sin självömkan *ler*

Snart skiner solen igen och fåglarna kvittrar och krokusarna tränger upp ur jorden... Och dom gråa nyanserna är ett minne blott!

DDT sa...

nilla - ett tidigt möte som jag av någon oförklarlig anledning gick med på att medverka i. Förstår inte hur jag tänkte där.

småländskan - jo det är sant. Men då visar ljuset ändå bara att världen är inne i sin absolut fulaste månad. 5.30? Huuuu!

singelmamman - åh det är värre än så. Jag har inte fått min lön ännu! Den kommer inte att säga tjoff förrän nästa vecka.

Anglinder - bah! Det har väl jag också gjort. Men då var jag ju ung... Det... hrrmmm... är jag inte direkt längre. Att andra har/har haft det värre har aldrig fungerat som någon vidare tröst för mig.

Melinda - tack snälla du, men det är februari så chansen är inte så stor.

Tina - no tröst for the wicked... Februari är mitt lågvattenmärke varje år, men jag repar mig så småningom.

Anglinder, förstås! sa...

Kort replik till ditt svar....

Ung och ung, mellan 39 och 51 års ålder, om det går för sig!?