Det här var svårt. Nästan ingenting i mitt liv har hängt på slumpen. Småsaker har förstås hänt, men allt viktigt har haft så långa förlopp att slumpen knappast haft någon betydelse alls.
Men en sak kommer jag på.
1996 bestämde sig cheferna på företaget jag jobbade på att sätta ihop en liten arbetsgrupp av som skulle jobba med marknadsföring. The best and brightest, typ. (Ok, en av cheferna hade lite problem med alkohol och klart tveksamt omdöme vilket kan förklara hur jag kom med.)
Gruppen skulle bestå av mig, en grymt duktig kille och en tjej från Borås som vi inte kände. Lagom till första arbetsmötet bestämmer sig boråstjejen för att hon inte vill vara med. Istället togs en tjej från Trollhättan in. 18 år senare startade jag företag med just den tjejen. Vi hade garanterat aldrig träffats om inte tjejen från Borås tackat nej.
Det är allt! Vilket omagiskt liv.
Paulo Coelho skulle aldrig hitta på något så mesigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag läser, nickar o tänker på åren som gått
Om jag inte haft en blogg hade jag inte kommit ihåg någonting av det där. Bra med blogg ändå.
Skicka en kommentar