Tjockisen läser

torsdag 30 oktober 2008

Rågat mått

69,8 kilo
mens
parkeringsböter
en chef som tycker att jag är för intellektuell
arbetskamrat i falsett
20 produkter att döpa imorgon - ingen utav dem får hetta Glenn

Jag borde förstås lyssnat på Vita, som varnade mig för torsdagar.

Men.
Imorgon är det fredag!
Jag koncentrerar mig på det.

Jag lånade för övrigt Erik Lallerstedts bantarbok.
En man som inte kan tänka sig att leva utan majonäs.
Mmmm... min typ av man.
Jag har inte öppnat den ännu.
Jag lever ännu på hoppet om att han har kommit på en metod att banta med hjälp av grädde, vitlökssmör, majonäs och entrecôte.
Utan motion.
Hoppas, hoppas!
Vad tror ni om oddsen?

måndag 27 oktober 2008

Alla dessa steg

Idag känner jag mig inte så groteskt fet.
Men det går antagligen över till på torsdag när det är dags att väga sig igen.
Eller när jag får för mig att prova något plagg som är äldre än ett år.
Som min snygga skinnjacka till exempel.
Den var betydligt snyggare när den gick att knäppa.
Faktiskt.

Biblioteket vill ha tillbaka sin viktväktarbok.
Det kan de få.
Jag kan laga couscous och tomatsås nu.
Och skiva gurka.
Och pensla saker med sweet chilisås.

Hmm... Öh.. Jaha...
Kom precis på varför jag inte känner mig så groteskt fet.
Jag har knäppt upp både knappen och dragkedjan i kjolen.
På det viset, ja.
Kanske ska låna en ny bantarbok på biblioteket ändå.

Min pipiga arbetskamrat fortsätter att få håren att resa sig på armarna på mig.
Det är något med den där halvfalsetten som är lite svårt.
Men jag vänjer mig säkert.
Eller blir hörselskadad.
Whatever.

fredag 24 oktober 2008

Borta med stegräknaren

Igår gick jag 8.814 steg.
Idag har jag gått 10.887.
Tyvärr har jag också druckit öl.
After work,
Jag gissar att en öl motsvarar ungefär 30 minuters hård workout.
Jag drack inte en.
Så klart.
Jag räknar med att ha förbränt dessa öl i februari 2012.
Eller så.
I so don´t work out.

Visserligen promenerade jag hem efter ölen.
Men då tyckte jag att jag var så duktig att jag förtjänade att slinka in i vår lokala butik och förse mig med både pecanwienerbröd och en chokladkaka.
Vad? Jag hörde inget.

För övrigt undrar jag fortfarande vad man får lov att göra med vuxna kvinnor som pratar barnspråk i falsett, med kunder?
Va?
Inga tips?

torsdag 23 oktober 2008

Iiiiiiiiihhh

Jag har en kollega med väldigt gäll och pipig röst.
Som dessutom talar barnspråk med kunderna.
Vad får man lov att göra åt sådant?
Rent lagligt, alltså.

onsdag 22 oktober 2008

Inte utan min stegräknare

Måndag: 11.936
Tisdag: 16.250

Idag blir det nog inte många steg.
Har 4.234 hittills.

Jag stack tidigare från jobbet för att jag hade tvättstugetid.
Trodde jag.
Den är imorgon.
Det känns som en oväntad bonus.
Något man borde utnyttja.
Njuta av.
Att promenera känns som totalt bortkastad icketvätttid.
När man istället kan läsa bloggar.
Eller bara sitta.
Åh, jag gillar det.
Jag skulle nästan vilja säga att jag har en profesionell talang för just det.
Om det någonsin blir VM i stillasittande så är jag en given medaljkandidat.

måndag 20 oktober 2008

Själv är bäste dräng

Alltså, den där ingenjören.
Han ringer flera gånger i veckan.
Sådant tycker jag är jobbigt.
Jag är liksom inte någon sällskaplig människa.
Direkt.

Snarare direkt osällskaplig, faktiskt.

Jag får nog bränna internet själv.
Få se nu. Jag behöver antagligen skriva ett supervirus av något slag. Ett som tar sig igenom alla säkerhetprogram och brandväggar och snabbt tuggar i sig all information och inte lämnar några som helst spår. Kanske ska mitt virus också leta upp alla internetrelaterade filer i databaser, serverstationer och liknande också och radera dem? Ja, det låter bra.

Det kan kanske ta en stund. Jag har visserligen en gång gått en kurs i programmering. Det var förstås mer än tjugo år sedan.
Då programmerade vi i Basic.
Jag ser inte det som ett hinder.
Snarare som en fördel.
Vem har räknat med det?
Ett Basic-baserat virus?
Va?
Va?
Är jag listig, eller?

Alternativet är Word.
Det känns inte så hett.

Ni kan antagligen obekymrat blogga vidare någon vecka eller så.

söndag 19 oktober 2008

70,2

Jag måste byta vägningsdag.
Hela söndagen blir ju förstörd.
Från och med nu är det jag som väger mig på...
Få se nu, inte måndagar. För då går jag garanterat direkt tillbaka till sängen och gömmer mig under tecket och vägrar att gå till jobbet.
Torsdag kanske?
Det kan fungera.

Från och med nu är torsdag = våg.

Fyra dagar lär inte ge något resultat, så torsdag i nästa vecka får bli nästa gång på vågjäveln.
Så. Nu glömmer vi detta och går vidare.
Passera!
Här finns ingenting att se.
Bara några magvalkar och lårgropar.
Move on, thank you.

lördag 18 oktober 2008

En annan teori

... skulle kunna vara att den här dieten inte är riktigt bra för synapserna i min hjärna.
Men vem har dött av lite tvångsföreställningar?
Svara inte.
Tack.

Sällan har jag varit så bitter...

... över att jag satstade på humanistiska ämnen.
Fatta hur lite man kan spränga internet med hjälp av flummiga sociekonomiska organisationsteorier, vuxenpedagogik och layoutprogram.
Jag har inte en promilles hjälp av min utbildning.
Bah!

Men (listigt skrockande) jag känner en ingenjör.
Så nu är min nya plan:
1. Få honom att falla handlöst för mig
2. Alternativt skaffa en grym hållhake på honom
3. Övertala/tvinga honom att stänga ner internet.

Och för att detta aldrig ska upprepas tänker jag sedan börja bära burkha.
Internet är säkert up and running om några år igen.
Ni kommer knappt att hinna sakna det.
Det är jag nästan säker på.

fredag 17 oktober 2008

Jag måste stänga internet

Sorry.
No more internet for you.
Jag har hittat en bild på mig själv som bara inte kan tillåtas existera.
Någon har mig ovetandes använt en bild på mig till omslaget på en broschyr.
Antagligen för att visa att "här kan även begåvningshandikappade trivas och ha roligt."
Jag är på allvar den absoluta motsatsen till photogenique.
Materialet finns på internet.

Jag har helt enkelt inget val.
Jag måste uppfinna ett supervirus som slår ut hela världens internet.
Eller dra ur kontakten.

Ni vänjer er säkert.
Så himla kul är det ju inte.
Egentligen.
Eller hur?

Skulle inte tro det

Niveas nya slogan för anti age-produkter är tydligen: För skönhet är ett beslut.

Säkert?
Jag kan inte minnas att jag någonsin fattat ett beslut om att se ut så här.
Jag är faktiskt säker.
Jag kan till och med minnas att jag lovade mig själv att aldrig bli som min mamma.
Nu ser jag henne i spegeln varje morgon.
Och jävlar vad hon ser ut!

torsdag 16 oktober 2008

Saker jag ljuger om...

Smaker.
Mörk choklad.
Konjak.
Semesterorter.
Spabehandlingar.
Ostron.

Tja, vad ska man göra?
Det är inte helt lätt att jobba med marknadsföring när man har helt osofistikerad smak.
Ostron smakar salt snor.
Mörk choklad smakar bajs.
Konjak smakar bara aningen bättre än Ajax.
De flesta hotell är fula, tråkiga och ligger långt ifrån allt.
Massage är obehagligt. Ansiktsbehandlingar är tråkigt. Och att lindas in i tång och skrubbas med alger är bara skrattretande dumt.
På allvar? Vem tror att man blir snyggare av att lindas in i tång?
Sett en marulk någon gång?
Just det.

Jag börjar undra om jag någonsin kommer att få jobba med något jag brinner för.
Som bacon.
Soffor.
Ölkorv.
Stirrande rakt ut i luften som fritidsaktivitet.
That will be the day.

tisdag 14 oktober 2008

Min bästa tid är nu

Visserligen verkar det råda ett visst hat mot Janne Malmsjö bland de bloggare som faktiskt vet vem han är. (Jag gissar att vi snabbt kan räkna bort ca 40%, här) Men jag väljer ändå att parafrasera ett av hans paradnummer.
Vädret är blygrått.
Ett konstant duggregn faller lätt som dagg.
Jag kunde inte trivas bättre.

Och ja, det är ok att bli provocerad.
Men jag är en höstmänniska.
I grådiset kan ingen se dina valkar.
Hur skulle jag kunna låta bli att älska det?

söndag 12 oktober 2008

69,7

Det kan bero på viktväktarmaten.
Men jag misstänker att det snarare beror på migrän.
När man sover 18 timmar så hinner man inte äta.
Enkelt och bra.

fredag 10 oktober 2008

Ny Ica-skandal?

Jag hyser starka misstankar om att den babyspenat jag köpt egentligen är löv.
Repade från något träd bakom butiken.

Viktväktardieten lämnar en del övrigt att önska.

Bland annat önskar jag att jag hade kommit ihåg att ringa tandläkaren.
Den där plomben måste varit gigantisk.
Igår hittade jag ett halvt hekto couscous i hålet.
Jag hade inte ens märkt att det var borta.
Men vem saknar couscous?
Det är marginellt godare än papp.

onsdag 8 oktober 2008

Mineral kanske?

Jag har svalt en plomb.
Jag hoppas att den innehåller något nyttigt.

Undrar hur många points man får för en sådan?

Viktväktarkäk

Efter söndagens chockartade vägning blev det en snabb tur till biblioteket.
Jag var desperat!
Jag var till och med beredd att ta den där otäcke Paulun till nåder.
Men han fanns inte inne.
Det är tydligen inte bara jag som är fet.

Däremot fanns det viktväktarböcker.
Så nu har alla mina recept points.

Jag tror att det skulle underlätta om jag visste vad en point var för något.
Jag kan lista ut att jag inte ska äta för många sådana.
Men risken verkar liten.
För de smakar inget vidare.

måndag 6 oktober 2008

Resårjeans...?

Det är inte så att jeans med midjeresår är på väg tillbaka, va?

Nej, tänkte väl inte det.
Nej.

70,7

I´m lost for words.

Helt allvarligt.
Över 70 kilo!

Jag ska aldrig mer fira kanelbullens dag.
Aldrig!!
Jag misstänker att jag även måste rensa bort de månatligt återkommande helgdagarna "brieostens dag" och "ölkorvens dag" ur almanackan.
Fan!

lördag 4 oktober 2008

Jag är en konspiration på spåret

Igår såg jag det igen.
Ytterligare en kvinna har blivit lurad att tro att jeans med lågt placerade bakfickor gör något smickrande för figuren.
Det gör dom INTE!

Har du inte figur som en tunn tonåring så blir resultatet katastrofalt.
Believe me!
Som om röven har lämnat sin ursprungliga plats och gett sig av på en kanande färd nedför låren.
Ungefär.
Jag kan unna min rumpa en roadtrip, men inte åt det hållet.
Till Västindien – OK!
Till knäna – Inte ok!

Är vi överens så långt?

Då går vi vidare.
Jag spanade lite diskret på märket.
Självklart var det dyrt.
Svindyrt och synnerligen missklädsamt.
Varför betalar folk jättemycket pengar för jeans som får deras kroppar att se ut som det misslyckade resultatet av ett genetiskt experiment?
Tycker folk att deras rövar är FÖR snygga?
Att de behöver fulas till lite för att kunna vistas bland folk?
Eller är de oskyldiga offer för en konspiration?

The plot thickens…

Jag har nämligen upptäckt något mystiskt.
Ju dyrare jeans du köper desto mer sannolikt är det att du provar dem i en trång provhytt utan dörr.
Med dålig belysning.
Och EN enda spegel.
Och, som sagt, bara ett fladdrande skynke som nödtorftigt döljer dina mest cellulitdrabbade delar.
Du är alltså helt utlämnad till den expedit som skoningslöst kommer och rycker bort skynket och ber att få se hur jeansen sitter.
Hon säger att de sitter jättesnyggt.
Eftersom musiken är så hög, hör du inte riktigt vad hon säger.
Hon upprepar att de sitter perfekt.
Du har ingen aning.
Men du är lite svettig.
Och du är lagom sugen på att prova fler par eftersom varje krängande av- och påklädning får det där löjliga skynket att fladdra och visa slumpmässigt valda delar av dig för andra som rör sig i butiken.
Och de är ju svindyra.
Så då måste de väl vara snygga?

Stora och luftiga provhytter, med dörr, heltäckningsmatta, bra belysning och 4 speglar som visar din rumpa ur varje tänkbar vinkel – de finns däremot på KappAhl.
Där jeansen kostar typ 240 kronor.
Och ser ut som om de designats för att passa in i Konsums gamla blåvita sortiment.
Tänk: Tandkräm. Glass. Jeans.

Själv tänker jag mer i banorna: kjol.

onsdag 1 oktober 2008

Marocko är rödbrunsvart

Inte landet, alltså.
Det är antagligen lite urblekt gulbeige.
Gissar jag.

Jag talar om hårfärg.
Den här gången provade jag något nytt.
Förra försöket med Roasted cinnamon gick ju så där.
Så denna gång blev det Marocko.

Det blev som sagt brunsvart med någon slags röd ton.
Såg inte alls ut som på förpackningen.
Inte direkt som Marocko heller, faktiskt.
Men det kanske var lika bra.
På min världskarta visar sig Marocko faktiskt vara ljusgrönt.
Så inte min färg, det är jag säker på.