torsdag 28 augusti 2008

Ett problem mindre

Förr brukade jag gnälla över att modeskapare inte verkade kunna något om kvinnokroppar.
Under mina år som motvillig klädköpare har jag provat hur många plagg som helst där midjan suttit på en helt annan plats än den där min fysiska midja befunnit sig.
Från strax under halsmandlarna till någonstans precis ovanför knäna.
Ibland inte ens på samma planet.
Ungefär.

Men idag är det problemet som bort bortblåst.
Det är å andra sidan min midja också.
Win some - lose some.

onsdag 27 augusti 2008

Svampplockning - the easy way

Jag vet faktiskt ett svampställe.
Jag går förbi där ibland.
Det växer massvis av kantareller där.

En liten hake bara.
Det är inne i en trädgård.

Min plan är att klä mig helt i svart och smyga ut en molnig natt och plocka dem.
Ett enkelt jobb. Snabbt in, snabbt ut.
Tänk Modesty Blaise.
Ser ni en sådan, så är det garanterat inte jag.

Ser ni däremot en medelålders, rundnätt dödsmördar-sumo-ninja i stickad luva ...

tisdag 26 augusti 2008

Produktivt

Idag har jag producerat två meningar.
Den ena ströks.
Den andra fick jag skriva om.
Tre gånger.
Sedan fick den duga så länge...

Jag är en sådan talang.

Undrar om det kan finnas något ledigt jobb på Konsum?

måndag 25 augusti 2008

Svampplockning - the hard way

Söndagen tillbringades i skogen med arbetskamraten lilla S.
Resultat; två svampar som kanske var kantareller.
Och förstås, nöjet att se lilla S utan 8 cm klackar.
Alltid lika kul.

De två förmodade kantarellerna slängde vi på vägen till bilen.

Det här måste jag göra om.
Nästa år eller så.

torsdag 21 augusti 2008

Stiligt jobbat

Idag var det dags att ta tag i saker och ting.
Som ekonomin.
Och konditionen.
Och sådant.

Promenera!
Det är ju både nyttigt och billigt.
Om man inte glömmer bort att det är städdag på gatan där man bor, alltså.
Och får 600 spänn i böter.

Det känns som om det borde finnas något slags ordspråk för den här typen av händelser.

Skiter påven i skogen...?

onsdag 20 augusti 2008

Billigt nöje

Mina arbetskamrater äter vegetariskt.
Gillar asiatiskt.
Indiskt kan gå ner.

Ibland köper jag fläsklägg.
Bara för att få se deras miner när jag säger att jag ska gå hem och laga fläsklägg med rotmos och senapssås.
Det är så värt pengarna.

Bästa bantingstipset

Gör en lunchlåda med pannbiff, potatis och gräddsås.
Glöm den hemma.
Glöm även plånbok.
Ät 3 vindruvor till lunch.

Upprepa.

måndag 18 augusti 2008

Fullständigt meningslöst

Gick hem från jobbet idag.
Först när jag kom hem insåg jag mitt misstag.
Jag hade ju för fan glömt stegräknaren hemma.
Den står på 18 steg.

Då kunde jag ju lika gärna låtit bli.
Tagit taxi.
Buss.
Liftat.

Och om någon tänker komma med uppmuntrande ord om att jag ju ändå har promenerat så kan ni låta bli.
Det är INTE samma sak.

Det börjar ju bra

Försov mig inte direkt.
Kunde bara inte förmå mig att stiga upp.
Snooze-funktionen den bästa är.
Men till slut var jag ju tvungen.
Fick lite bråttom.

Det finns de som planerar vad de ska ha på sig redan kvällen innan.
Sådan är inte jag.
Jag improviserar.
Resultatet är ganska blandat.
Idag hittade jag till exempel en ganska fin kofta.
Varför har jag inte den oftare, frågade jag mig själv med sömndrucken röst.
Jag svarade inte.
Så jag tog på mig den ganska fina koftan.
Åkte till jobbet.

Efter någon timme på jobbet kom jag ihåg varför jag inte använder den ganska fina koftan.
Den luktar svett när den blir varm.
Stark början på säsongen där.
Bra jobbat liksom.

söndag 17 augusti 2008

Söndagsångest extraordinaire

Jag säger som Strindberg;
Det är synd om människan.
Särskilt den här människan.

Vars liv återigen ska styras av rutiner.
Som att gå upp före sju.
När ska jag egentligen bli morgonpigg?
Va?
Ska man inte bli det med åren?
Det blir väl lagom till pensionen gissar jag.
Typiskt!

Och jag har inte blivit snyggare.
Och inte smalare.
Och garanterat inte smartare.
Men jag flår lite på benen.

Det kommer att bli ett tufft år.

lördag 16 augusti 2008

Chili och svamp

Jag är allt en riktig liten odlare jag.
Gröna fingrar, typ.

Min ciliplantering har resulterat i en styck grön chili.
Sisådär 8 centimeter lång.

Jag har också lyckats odla svamp.
Lite imponerande faktiskt.
Jag har inte planterat svamp.
Men i min melonplantering har det dykt upp ett gäng gula svampar.
De växer med ljusets hastighet ungefär.
Igår var de några centimeter höga.
Idag är de en decimeter och börjar breda ut sig med stiliga hattar.

Nu är frågan;
Kan man röka dem?
Jag behöver något upplyftande så här innan jobbet börjar igen.

fredag 15 augusti 2008

Lotto kanske?

Drömvinsten!
Drömvinsten!
Drömvinsten!

Vad ska en kvinna egentligen behöva göra för att få lite tur?
Jag behöver tur.
Jag skulle behöva bli ekonomiskt oberoende nu i helgen.
Annars måste jag börja jobba igen på måndag.
Det vill man inte!

Tyvärr måste man.
Om man vill äta.
Och det vill man.
Uppenbarligen.

måndag 11 augusti 2008

När man är bortrest

behöver man inte väga sig.
Så det så!

En vecka i ljuv ovisshet.
Man tackar.

Det stora vemodet rullar in...

En vecka kvar på semestern.

Jag har inte skrivit någon roman.
Jag har inte gått ner i vikt.
Jag har inte skaffat någon hobby.
Lägenheten kan fortfarande klassas som ett katastrofområde.
Och jag är inte mycket till sällskapsmänniska.

Gourmetmatlagningen gav brännskador.
De turbanformade bröden blev visserligen goda - men tog ca 5 timmar att baka.

Tugga tuggummi? Kan det räknas som en hobby?
Det gör jag nämligen inte.
Men jag tror att jag skulle kunna klara det.
Lagom svårt, där.

torsdag 7 augusti 2008

Jag och den lilla beiga

Nu packar vi ihop och drar iväg några dagar.

Massor av nya människor.
Sprit och fest.
Tal.
Lekar.
Dans.

Är det för sent att börja med affirmationer?
Hoppas inte!

Jag är en sällskapsmänniska.
Jag är en sällskapsmänniska.
Jag är en sällskapsmänniska.

Jag har ett dygn på mig att bli det.
Lätt ju.

onsdag 6 augusti 2008

Inte svart och inte vitt

Och rött är väl inte heller helt comme il faut.

Det blir inte så mycket kvar sedan.
När man ska hitta klänning att gå på bröllop i alltså.
Jag ska tala om vad som bli kvar:
Skräckblommigt.
I spännande kombinationer som:
grönt och lila
gult och cerice
grönt, lila och cerice.
I so don´t do skräckblommigt.

Och de är antingen korta eller har axelband.
Ofta båda.
Med skrynkliga knän och sötlimpearmar är det inte riktigt vad jag var ute efter.
The horror!

Och fodralen...
Det kunde ha blivit min död.
Alltså de där klänningarna som man ålar sig in i med armar-uppåt-sträck-metoden. Sedan är det meningen att man ska dra igen en liten dragkedja i sidan för att klänningen ska sitta som en smäck.
Det gjorde den inte.
Problemet uppstår när man ska ta sig ur en sådan klänning.
Nedåt går inte.
Där finns liksom ett hinder.
Vi pratar inte mer om det nu.
Uppåt alltså!
På något sätt ska man lyckas korva av sig fodralet uppåt.
I en provhytt som knappt medger att man tar ett djupt andetag utan att tygskynket som låtsas fungera som dörr öppnas och exponerar en för en intet ont anande mänsklighet.
Eller i alla fall butikspersonal och shoppare.

Det gick inte bra, säger jag er.
Inte bra alls.
Jag fastnade när jag fått upp armbågarna över huvudet.
Sedan ville inte klänningen längre.
Då är jag alltså förvandlad till en närmare två meter lång blind tub.
Ett djupt andetag hade garanterat spräckt en söm.
En oförsiktig rörelse hade kunnat få mig att trilla ut i butiken.
Iförd trosor, skor och några meter vrängt tyg sittande som ett skruvstäd runt bysten, axlarna och de uppåtsträckta armarna.
Jag kunde ha gett barn trauman för livet.

Akut svettning löste problemet.
Jag vet inte om jag gick ned ett kilo eller om klänningen gled bättre på en svettig kropp.
Den kom av till slut.
Jag vill gärna tro att jag verkade fullkomligt oberörd när jag lämnade tillbaka den fuktiga klänningen till expediten.
Jag vill också gärna tro att jag nu har lärt mig min läxa och förstått att jag inte ska bry mig om att prova fodral i mediumstorlek.
Vill tro.
Vill.

Det slutade med att jag köpte en beige klänning.
Är det konstigt att man inte är så glad alla dagar?

Fel tidzon

Jag vet inte var blogger tror att jag befinner mig.
Men det är uppenbarligen inte i Sverige.

Blogger tror kanske att jag är på Bali.
Eller kanske i Venezuela?
Madagaskar?
Zanzibar?
Novosibirsk?

Blogger har FEL.
Tyvärr.

Nu är min klocka 12:06
Och jag trycker på publicera...
NU.

måndag 4 augusti 2008

Vissa dagar

Nattsvart.
Vissa dagar är bara sådana.
Man vaknar, och sedan är dagen förstörd.

söndag 3 augusti 2008

Konditor kanske...

Det blev som sagt ingen bok om tovning.
Jag klarar helt enkelt inte av att se mig själv som en kvinna som ägnar sin fritid åt att tova vantar, prydnadsrosor eller... tja, de där kluttarna med oklart syfte.
Kan det ha varit grytunderlägg?

Bara tanken på en nekrolog som innehåller meningen "på sin fritid tyckte hon om att tova ull" gav mig tårar i ögonen.
Ja, jag föreställer mig min nekrolog då och då.
Och?
Det gör väl alla?

Nå, vidare i handlingen.
Istället lånade jag en bok om bröd.
Av en prisbelönad konditor.
Of course, vad annars.
Och igår gjorde jag poolish.
Minsann.
Det är en slags fördeg.
Idag ska jag baka solrosbröd i form av turbaner.

Ett problem bara.
Man ska trycka till brödet med en kavlingspinne.
What sa du?
Vem fan har en kavlingspinne?

Det enda jag hittat hemma med rätt dimensioner är en gardinstång.
Det här kommer att bli en jobbig dag.

lördag 2 augusti 2008

Gaah

Det finns inget kaffe hemma.
Jag upprepar:
Det finns inget kaffe!
Gaaaaah!

Jag måste alltså gå ut.
Innan jag fått kaffe.
Oh my...

fredag 1 augusti 2008

Koka vin

Nu tänker jag göra ett nytt försök med matlagning av den högre skolan.
Ingen blender den här gången.
Aldrig mer.
Never.

Istället ska jag koka vin och balsamvinäger.
En halvliter ska reduceras till någon matsked.
Svampar ska smörstekas.
Potatis mosas och läggas i en sandwichring.
En vad hette det sa du?
Jaha.

Eller så kan man köpa en kebabtallrik.
Och dricka vinet.
Det kan man.
Faktiskt.

Aj!

Jag fortsätter mina äventyr i fågelskådningens spännande värld.
Idag har jag sett en kråka.
Och blivit biten i tummen av en and.
Jag hoppas att det blir roligt snart för annars kommer jag att lägga av.

Smärtan kommer inte från andbettet.
Den kommer från solbrännan.
Så rutinerat.
Ligga i solen som om det inte fanns någon morgondag.
Som om det var åttiotal igen.
Och den som var brunast vann.

Jag är ganska säker på att jag vann idag.
Priset: 200 nya rynkor och 300 pigmentfläckar, kommer till hösten.
Men grattis till mig, då.