Tjockisen läser

torsdag 22 juni 2017

Ok, nu väntar jag bara på ösregnet

Bil fixad!
Jag kan åka till landet och "fira" midsommar.
Fira = lata mig i soffan, förhoppningsvis kunna äta egen färskpotatis, inse att jag fortfarande inte gillar sill, ta en av årets två snapsar, läsa böcker och glo rätt ut i luften.

Helgen är räddad!

Nu återstår bara problemet att köpa ny bil...
Huuu! Det är ju till och med värre än att klippa sig. Jag kan absolut ingenting om bilar. Det är ju skitläskigt att lägga ut så mycket pengar på något som jag troligtvis kommer att välja utifrån färg och hur den luktar.
Det var i alla fall så jag valde bil förra gången.

Nåja, det kan jag bekymra mig om på måndag. Nu har jag viktigare saker att tänka på. Potatis! Är den tillräckligt stor för att kokas? Kommer den att smaka gott?
Återkommer med rapport.

Så hemlig att jag inte får hyra bil

Livet fortsätter att leverera.

Jag lyckades faktiskt hitta en hyrbil.
Himla synd bara att mitt personnummer är spärrat så att jag inte kan hyra den.

Gaaah!

onsdag 21 juni 2017

Men bilen, då!

Det går bra nu.
Nej, det är klart att det inte gör.
För en olycka kommer sällan ensam.

I morse lämnade jag min bil på verkstan för lite småfix innan besiktningen. Det skulle jag aldrig ha gjort. Det gillade den tydligen inte. Istället passade den på att få ett mindre sammanbrott som kommer att kosta massor. Vilket ju i och för sig är vad bilar alltid kostar att laga. Men nu var det värre än någonsin.

Så, nu har jag ingen bil till helgen.
Vad tror ni, är det skitenkelt att hitta en hyrbil så där lite snabbt lagom till midsommar? Det är det nog, va? Hur lätt som helst. Nästan så att de kastar hyrbilar till extrapris efter en? Visst?

Och så måste jag nog köpa en ny bil också.
Precis vad jag behövde...

tisdag 20 juni 2017

Bortkastade pengar

Igår gick jag och klippte mig och färgade håret.

Oklart varför, när jag ändå kommer att tappa det snart.

Fast det är klart. Riktigt ironiskt hade det ju varit om frisören helt plötsligt hade fått till den perfekta frisyren som jag alltid letat efter. Då hade det ju känts extra surt att veta att jag snart kommer att se ut som ett bowlingklot med öron.

Så blev det inte.
Mitt hår ser lika mesigt ut som vanligt.
Så det var väl... bra.

Och tänk att jag för ett halvår sedan tyckte att 2016 varit ett rätt ruttet år.
Men ha ha ha på hela mig då!

onsdag 14 juni 2017

Iiiiiiih! Rysningen....

Alltså, känslan när man efter duschen upptäcker något stort, svart, tillplattat, med ett orimligt antal ben på duschgolvet, den känslan är inte mysig på något sätt.

Jag har alltså duschat tillsammans med en jättespindel och lyckats trampa ihjäl den samtidigt.

Jag kommer att ha gåshud fram till nästa vecka.

onsdag 7 juni 2017

Knöligt...

Jo, potatisarna växer bra. Tackar som frågar. Jag hoppas på en första skörd lagom till midsommar.
Alltså ungefär samtidigt som Coop brukar sälja färskpotatis för 1 öre kilot, bara för att retas.
Tyvärr är dessa knölar inte de enda som komplicerar min tillvaro just nu.
För ett tag sedan hittade läkarna en knöl som visade sig vara av den mer otrevliga typen.

Så, det var bara att tvätta sig sjuuuuukt noga och infinna sig på sjukhuset. Där fick man sätta på sig följande heta outfit. 
Jag nöjer mig med en detaljbild här för att skona känsliga läsare. Tro mig när jag säger att resten av kläderna led av precis samma totala brist på stil, finess och passform. 
Fast kanske finns det en listig baktanke med detta? Åtminstone fick det mig att längta efter att bli sövd så fort som möjligt.

Nu går jag mest och väntar på att få reda på hur den fortsatta behandlingen ska gå till. Och så jobbar jag så klart. Och viftar på armarna då och då för att återfå full rörlighet.  Vilket ju kan vara bra om jag... öh ... någonsin tänker lära mig fjärilssim, kanske? Annars vet jag inte riktigt vad jag ska ha det till.

Så, det är väl vad jag har gjort sedan sist. Någon annan som gjort något festligt?


fredag 21 april 2017

Jag är nog körd

Enligt Aftonbladet (denna ständiga källa till visdom och levnadsregler) finns det fem tydliga markörer som avgör om man kommer att bli en lycklig och lyckad människa. Då ska vi se…

1. Emotionell stabilitet – njaaa. Om man har ett tiotal personligheter varav minst en heter Berit kanske man inte får högsta poäng på stabilitet.

Nästa då…

2. Beslutsamhet – Jo, eller nej, fast kanske, nej. Om man är över femtio och fortfarande har en känsla av att man inte vet vad man ska bli när man blir stor, så måste man nog ändå svara nej på det.

Vi går vidare.

3. Självkontroll – hahahhaha! Tusentals kanelbullar och kilovis med brieost talar emot mig på den punkten.

Men nästa kanske?

4. Optimism – Skulle inte tro det, va. Jag räknar kallt med att allt ska gå åt helvete, men också med att saker sällan är särskilt viktiga egentligen.

Sista då. Kanske är jag grym på sista egenskapen?

5. Ansvarsfullhet – Vad betyder det ens? Pliktkänsla? Ja, men där är jag väl ändå helt medelmåttig. Som alla andra ungefär. För alla kommer väl med en vit lögn ibland för att slippa undan jobbiga saker? Även om man vet att man inte borde. Visst?

Äsch, vad vet Aftonbladet? Jag vet redan vad som gör den här människan lycklig. FREDAGAR! Och en sådan är det idag. Ergo happiness.