Tjockisen läser

tisdag 17 juli 2018

Säg att det inte bara är jag

Det kan väl inte bara vara min hjärna som håller på att smälta i värmen?

För en stund sedan gick jag bort till trädgårdslandet för att hämta lite potatis. Men jag fick omedelbart problem eftersom jag inte kunde hitta min spade. Det tog mig flera minuter att hitta den. 

På allvar.


Ja, vart kan den ha tagit vägen?

måndag 16 juli 2018

Nya släktingar efterlyses

Sparkling fortsätter att skicka utmaningar åt mitt håll och jag tackar och tar emot. Den här gången är det meningen att jag ska måla upp en bild av sex olika släktingar/familjemedlemmar som vore perfekta att ha i ditt absolut perfekta liv. Du får också välja ett perfekt husdjur som inte får vara en hund. 

Herregud vilken dröm det vore att ha lite praktiska släktingar och vänner. Mina är helt värdelösa. Jag gillar dem hur mycket som helst, men ärligt talat, hur mycket nytta har man av reklamare, marknadsmänniskor, lärare, psykologer, ekonomer, kulturarbetare och körskolelärare, egentligen? Inte mycket nytta alls kan jag avslöja. Så, här kommer min önskelista. 

1. En målare. När man tittar på alla bygg- och inredningsprogram på tv kan man förledas till att tro att det är lätt som en plätt att bredspackla en vägg, tapetsera, måla lister och tvätta tak. Tyvärr vet jag av bitter erfarenhet att så inte är fallet. En pensionerad farbror med för mycket fritid vore helt perfekt. 

2. Frank från 100% bonde vill jag ha som kusin. Fast då krävs förstås att han kommer med textremsa. Jag förstår verkligen inte danska! Men bara det problemet är löst, tror jag att det blir en match made in heaven. Inte nog med att han verkar kunna bygga nästan vad som helst, han har ju massor av frön och sticklingar att dela med sig av. 

3. En biodlare. Jag vill ha egna bin, men jag är lite för lat för att gå på kurs och lära mig hur man tar hand om dem på bästa sätt. En släkting som hjälper mig att komma igång vore perfekt. Har hon en urvuxen skyddsdräkt som jag kan ärva är alla boxar ikryssade. 

4. En miljardär. När vi nu ändå talar om arv... jag har en gång ärvt 16.000 från en släkting jag aldrig hört talas om. Det var en trevlig överraskning. Jag kan tänka mig att bli överraskad på det viset igen. 

5. Någon i min släkt borde verkligen äga en hästgård. Förstår inte varför ingen har tänkt på det. Då skulle jag kunna komma dit och hjälpa till med hästarna och rida ut i skogen lite då och då. Eller så skulle jag bara sitta där och lukta på hästarna. 

6. Slutligen skulle jag vilja ha en morbror med en riktigt stor verkstad. En sådan där det finns alla verktyg, skruvar, muttrar och tillbehör man kan tänka sig. Från pelarborrar till eldfast bruk. Och så klart lånar han gärna ut verktyg om jag behöver, men framför allt har han gott om utrymme så att jag kan slipa bord, bygga trädgårdsmöbler och måla om saker. Kanske är han före detta träslöjdslärare men grymma pedagogiska skills? Det vore väldigt bra. 

Och slutligen då det perfekta husdjuret. Där står det och väger mellan en get och en åsna. För i ett perfekt liv bor jag naturligtvis på landet. Det får nog bli en snäll get ändå. Om jag fick en åsna skulle jag antagligen mata ihjäl den pga sötchock. Fast allra helst vill jag ha en röd panda. Men de räknas väl inte riktigt som husdjur, va?

Vad saknar ni i släkten? Låt mig gissa att det inte är en reklamare...

Testar hjärnan

Igår var det lite svalare. Bara 23 grader. Fast inget regn, såklart. 

Eftersom jag kände mig lite piggare testade jag att läsa den här boken. Bara för att kolla så att hjärnan inte smält helt. Man kan ju inte bara läsa deckare hela sommaren. 

Tyvärr verkar min hjärna gått i dvala. Orkar verkligen inte koncentrera mig tillräckligt för att fatta speciellt mycket om prognostik. Men det är säkert boken som är tråkig! 

Åter till deckarträsket! Läser ni något bra?

lördag 14 juli 2018

Måndag hela veckan (ny dag, lika kassa bilder)

8.30 slår till med två tabletter till frukost idag eftersom jag vaknade med migrän. Inte för att jag vill klaga på värmen... ha ha, klart att jag vill. Det går ju fan inte att sova när det är så här varmt. Och på dagarna orkar jag knappt med att sitta i skuggan och glo rätt ut i luften. 


9.40 samlar mig och gör en hjälteinsats. Eller, med andra ord: jag diskar. Nu är jag utmattad och måste vila. Och dricka en liter vatten eller två. Jag är fan inte värmekompatibel. 


10.48 ...jord skall du åter varda. Jomentjena. Det stämmer säkert för majoriteten av allt levande. Men det verkar inte fungera något vidare i min kompost. Den är helt giftfri, fylls på regelbundet, men är ungefär lika bra på att producera jord som en genomsnittlig dokumentförstörare.  Men jag fortsätter att gå dit med min kompis komposthinken i förhoppning om att det ändå ska börja fungera vilket år som helst. 


11.25 även läsning i skuggan är en utmaning när hjärnan håller på att smälta. Jag tror att boken handlar om diplomater och makt, men jag är fan inte säker. 


12.55 trots den uppenbara risken för värmeslag har jag släpat mig bort till brunnen, hinkat upp vatten och vattnat i växthuset. Nu skulle det kunna vara på sin plats att tala om för mig att man inte ska vattna mitt på dagen eftersom så mycket dunstar bort. Men tyvärr. Mitt på dagen är den enda tid det är möjligt att gå i närheten av min brunn utan att bli helt uppäten av mygg och bromsar. Och eftersom jag är lite överkänslig mot insektsbett skiter jag i om lite av vattnet dunstar bort. Hellre det, än att jag blir helt dränerad på blod. Jag gillar mitt blod och vill gärna behålla det inuti kroppen. 

Och just det. Mina minigurkor är klara att äta. 


13.20 nej, nu får det vara nog. Träden vid duschen har vuxit mig över huvudet. Jag är fan trött på att ha hela håret fullt av granbarr varje gång jag tvättar håret. (Ok, det är väl inte SÅ ofta, men ändå) Fram med sågen. 


14.30 men varför startar jag sådana här projekt? Två, tre grenar trodde jag att jag skulle behöva såga bort. Det blev ju en halv skog som skulle bort. Nu är jag ännu svettigare. 


15.15 vallen där framför skottkärran är egentligen en hög med kvistar, grenar och sly som borde eldas upp. Men eftersom jag antagligen skulle bränna ned halva västra Götaland om jag försökte, så får det vänta. Under tiden blir högen större och större. Snart flyttar det antagligen in en bäver och då kan jag aldrig elda upp den. Kan det bli en konstinstallation? Kulturbidrag hitåt!


16.00 fotboll på altanen. Ja, reflexerna i tv-skärmen är störande. Men bättre än att sitta inomhus i 30 graders värme. 


17.10 fotbolltittandet tillfälligt avbrutet av nedfallande svalunge. Men hjälp av en stege och en påfallande modig medelålders dam återbördades den lille dunbollen till sina syskon fem meter upp under taket. Det går bra att skicka medaljen på posten. 


19.40 dags för kvällsbad. Det var så klart skönt och jag kände mig sval i säkert 23 minuter efteråt. Sedan återgick kroppen till sitt vanliga program som tydligen är inställt på kokning. 


20.50 matlagning på utekaminen. Orkar inte använda spisen inne, för varje gång jag gör det stiger temperaturen några grader och torpet är uppenbarligen överjävligt begåvat på att hålla värmen. 

Själv har jag uppenbarligen inte blivit överjävligt bra på att fotografera ännu. 

Övning ger tydligen inte färdighet. Så. Synd!


torsdag 12 juli 2018

En utmaning på temat vatten

Sparkling gav mig en utmaning och sådant har jag ju svårt att motstå. Frågan är ju om jag har något intressant att säga om vatten? Fast jag har ju uppenbarligen aldrig bekymrat mig om sådant tidigare, så varför skulle jag bry mig nu? Here goes. 

Vad är ditt förhållande till vatten som element?

Jag gillar det. Två tummar upp, helt klart. Jag ägnar mina arbetsdagar åt att dricka mängder utav det och åtminstone en vinterkväll varje år åt att doppa mig i iskallt havsvatten. Men ändå är mitt förhållande till vatten ganska ljummet idag om man jämför med hur det var när jag var liten. Jag var den där typen av unge som alltid var under vattenytan och vägrade komma upp förrän läppar och ärr var blå. Ja alltså läpparna kunde jag ju inte se själv, men när ärren jag fått av ett hundbett blev ljusblå brukade jag gå upp en stund. Eftersom jag var barn under 70-talet då ingen förväntades hålla koll på sina ungar varje ögonblick hände det att min mamma fäste en ballong i min baddräkt så att hon skulle kunna se ungefär var under vattnet jag befann mig när hon tittade upp från sin bok. Rart ändå!

Rangordna och motivera ditt val av att avnjuta vatten i badkar, hav, sjö, dusch och pool. 

1. Sjö. Otippat från en göteborgare kanske. Att bada i sjöar kan vara så äckligt att man får gåshud. Dyig botten, slemmiga alger, brunt vatten. Uäck! Men, mina allra bästa bad har skett i sjöar med sammetslent vatten i perfekt temperatur. Där vattnet varit klart, ytan spegelblank och inte en människa varit i närheten utom jag och mina vänner. 

2. Hav. Saltvatten är ju rätt gött ändå. Det jag inte tycker är så skönt är att klä på mig efteråt och ha det där saltet skavande under kläderna. 

3. Badkar. Jag tillbringade stora delar av mina tidiga tonår i badkaret. Där kunde jag både äta, dricka te och läsa böcker. Nu badar jag inte så ofta, men när det är kallt finns det ju få saker som är skönare. 

4. Pool. Helst då en riktig semesterpool där det bara är meningen att man ska ha kul, inte motionera. Simbassänger är bland det tråkigaste jag vet. 

5. Dusch. Jag har aldrig gillat att duscha. Tycker inte alls om känslan av vattenstrålar mot kroppen. För mig är duschen bara en rent praktisk funktion för att tvätta mig. Om det inte är tokvarmt, förstås. Då åker duschen upp på tredje plats. 

En rolig händelse som inkluderar vatten. 

Eftersom jag lärde mig simma när jag var fem och hade hunnit ta ett gäng simborgarmärken, så tyckte min pappa att det var lämpligt att låta sin nioåriga dotter följa med när han började på dykkurs. Men när man är nio så är lungorna inte tillräckligt utvecklade för att använda syrgastuber, så jag fick bara öva på att snorkla. Bortsett från det fick jag göra samma övningar som alla andra. Till exempel släpptes mitt cyklop och snorkel ned på botten och sedan fick jag simma ned till två och en halv meters djup och inte komma upp förrän jag fått på mig utrustningen. Hur kul som helst tyckte jag. Eftersom den här kursen gick på vintern skedde alla övningar i en stor djup pool och när sommaren kom skulle jag äntligen få snorkla i havet. Så spännande! Tills jag får syn på två krabbor stora som pudlar som slåss. Nu hör det ju till saken att jag tycker att alla djur som ens påminner om spindlar, alltså även krabbor, är skitläskiga. Och krabbor stora som pudlar är ju ett skräckfilmscenario. Jag får panik och börjar gallskrika, vifta hysteriskt med armar och simfenor och dra till mig uppmärksamhet från varenda människa i båtar och på stranden. Pappa som simmade några meter bort kom så klart och undrade vad som hänt. MONSTERKRABBOR skriker jag. Pappa tittar ner, dyker, och kommer upp med två, visserligen fullmatade, men ändå helt normalstora krabbor. Eftersom jag bara använt mitt cyklop i bassäng innan hade jag inte fattat att cyklopet förstorade allt man såg. Pappa som gärna hade plockat upp några krabbor även om det inte var säsong fick släppa dem igen eftersom jag hade meddelat alla inom några kilometers diameter att här fanns det krabbor minsann. Jag tror inte att han blivit så besviken sedan han försökte lära mig skjuta straffar...

En tråkig/jobbig/läskig händelse som inkluderar vatten. 

Det var ingen som märkte att jag slog mig medvetslös i en pool på Rhodos. Detta konststycke lyckades jag med eftersom jag inte upptäckte att de höll på att tömma poolen på vatten. Så när jag simmade ned i full fart var det plötsligt en meter grundare och jag slog pannan i botten. Den gången räddades jag nog av att jag flyter som en kork. Vaknade liggande på rygg på ytan. Tur. 

Vilka simmärken har du tagit?

Jag tror att silverkandidaten var det sista. Jag och min bästis tog ett gäng märken en sommar. Klädsim och livräddning var några av sakerna man skulle göra. Jag var nära att misslyckas med livräddningen eftersom min kompis brorsa som jag skulle rädda var så rolig att jag fick kallsupar hela tiden. Att ta märken i havet hade både för- och nackdelar. Man flyter ju lite bättre, men vågorna ställer till det. 

Ditt bästa tips för att spara vatten. 

Hmm. Det här är verkligen inte mitt område. Innan jag skaffade torp funderade jag knappt på vatten över huvud taget. Men, att inte låta vatten rinna i onödan någonsin kanske. Att inte vattna onödiga saker som gräsmattan så klart. Och att inte bada badkar (här rynkar jag förebrående på ögonbrynen åt min inre tonåring. Hon ger mig fingret. Skiter väl hon i.)

En bekännelse. Här slösar jag med vatten. 

Alltså, efter att inte ha fått bada på ett halvår på grund av slangen i armen, kan det väl hända att jag badade lite onödigt många gånger. Och jag kommer säkert att bada någon gång i vinter också. Ok, jag skäms, men inte så mycket att jag helt kommer att sluta bada.

Phu. Det här blev långt. Jag tycker att någon ska sno denna utmaning och skriva något festligt. 

tisdag 10 juli 2018

10 osorterade åsikter

1. Ryssland har snyggaste nationalsången. Man kan förstås tycka annorlunda, men då har man fel. 

2. Ingen människa behöver en guldfärgad ananas som inredningsdetalj. Och det har väl folk fattat nu. Frågan är när de börjar dyka upp på loppisar? 

3. Ananas behövs inte heller som föda. Framför allt inte på pizza. 

4. Det gör inget om det regnar i natt. Eller i morgon. Eller resten av veckan. 

5. SVTs VM-studio ser ut som om den är tillverkad av masonit och spännband. Och som om jag har designat den. 

6. Jag borde verkligen aldrig få jobba med inredningsdesign. 

7. Det måste fan byggas fler hyresrätter till vettiga priser. 

8. Jag skiter i om du har gått barista-utbildning! En latte är INTE godast vid 63 grader. Jag har tänkt dricka den, inte bada i den om tio minuter. 

9. Mörk choklad är fortfarande inte gott. Det är en masspsykos. 

10. Om flygplanet inte är trasigt är det faktiskt helt onödigt att kasta sig ut från det även om man har fallskärm. Om du inte kan komma på något vettigare att göra har du för mycket fritid och pengar. 

Har du en åsikt? Klart att du har. Tyck något!

söndag 8 juli 2018

Ett foto i timmen (en orgie i bristande fotografisk talang)

8.10 jag slår på stort och fotograferar min frukost uppifrån som en influencer. Tyvärr lider min frukost seriös brist på snyggfaktor. Jag gillar inte frukt på morgonen. Och jag är alldeles för lat för att arrangera saker jag inte tänker äta. Ok, jag är uppenbarligen inte klippt och skuren för detta. 


9.15 jag tittar lite på min prydnadspumpa och funderar över om jag har missuppfattat något. Det verkar inte komma några pumpor och den är verkligen inte prydlig någonstans. 


10.00 vattnar i växthuset och försöker tala lite uppmuntrande till denna vindruvsstora vattenmelon som jag hoppas ska växa sig stor som ett marsvin åtminstone. 


11.20 slänger sopor och får en mindre ångestattack när jag inser att nästa sophämtning är på torsdag. Får också lite kväljningar eftersom en stor del av soporna består av räkskal som redan legat i tunnan drygt en vecka. Ja. Jag tänker gömma mig när sopbilen kommer. 


12.05 oljar altanen. Klappar mig själv på axeln, inte för att jag tycker att jag är duktig utan för att jag blir stucken av en broms. Om jag hade färg på handen? Klart jag hade. 


13.30 dagens Edison-ögonblick! Genom att fästa en påse med en klädnypa i fickan på huvtröjan, går det att plocka hallon i täta snår som är fulla med brännässlor. Ok, kanske inte nobelpriskvalitet, men ändå. 


14.50 hallonsylt kokad. 


15.30 lunchsallad med rostad majs och marinerad gurka. I skål med matchande grön kant. Det tar sig!


16.00 dagens skrik. Min bästa vän skickar en bild på en spindel hon hittat i sitt badrum. Jag funderar på att säga upp vänskapen. 


17.10 tog en skogspromenad för att se om det fanns några blåbär. Det fanns det inte. Det fanns fantastiska mängder kottar och mygg, men tyvärr har jag inte lyckats hitta något användningsområde för sådana. 


18.45 eftersom det inte fanns några blåbär plockade jag istället några blommor. 


19.05 kan möjligtvis ha råkat somna på soffan en stund. 


21.20 grillade korv från den lokala slakteributiken och bestämde mig för att inte nödvändigtvis göra om detta jättesnart. Fotograferandet alltså, korv kan jag äta ungefär hur ofta som helst.