Ytterligare ett bevis

Jag är sämst på inredningstrender. Det är uppenbart. Var det två veckor sedan jag skrev om min aversion mot furu? 

Vad ser jag nu? Jo, detta.

Say what?

Furu är alltså hett? Alla vill ha det?

Uppenbarligen inte riktigt alla. Här finns en medelålders människa som verkligen inte tänker fylla sitt hem med furumöbler en gång till. 

Jag är motsatsen till trendorakel. Ständigt i otakt. Vilket inte borde förvåna någon som sett mig dansa eller försöka hänga med i ett gympapass på Friskis. Det slår liksom igenom på de flesta områden i mitt liv. 

Den där stora ullmattan jag köpte nyligen... är den redan helt passé? Det är den va? Nåja, den är skön att gå på i alla fall. 

Ok Markattan, vad behöver jag?

 

Ful men bekväm

Här är den alltså. Inget antikt, inga jobbiga klädda knappar eller stoppning som behöver bytas ut. Bortsett från en liten skada där jag kört in en rullstol och spräckt tyget, är problemet rent utseendemässigt.

Tyget ser för äckligt ut. Det är flammigt, fläckigt och ser ut att kunna sprida smittsamma sjukdomar av pinsam karaktär. Detta eftersom jag har haft som vana att sätta mig i dessa fåtöljer iförd badrock och handduksturban efter att jag duschat och tyget uppenbarligen inte tål fukt. Jättedålig egenskap för tyg om ni frågar mig.

Så, vad gör jag nu? Det behöver inte bli perfekt och det behöver inte se ut exakt som nu. Det där vecket i ryggen kan jag till exempel leva utan. Jag är helt redo för enkla hacks. Men jag är trött på att täcka över dem med filtar. De halkar runt och blottar alltid någon bit av det fula tyget.

Vad tror ni? Fixar jag det här?

Och vad ska man ha för tyg? Jag har googlat på möbeltyger och de flesta ser rent ut sagt förjävliga ut. Vem vill ha möbler med djurprint? Inte jag i alla fall. 

Midsommar avklarad

Så, då var vi färdiga med midsommar. 

Tack vädret, det där gjorde du bra!

Jag hann med att bada, äta sill och färskpotatis, sjunga snapsvisor, spela kubb, grilla och få myggbett. Det måste väl räknas som godkänt? 

Hoppas det, för nu har jag viktigare saker att ägna mig åt. 

Jag ska köpa soffa. Och med tanke på min obefintliga talang för shopping kan det gå lite hur som helst. Kanske bra, kanske blir det två saccosäckar i orange. Vilket vore mindre bra, eftersom jag bara med yttersta svårighet kan ta mig ur en sådan.

Det här hade varit mycket enklare om jag hade haft en stil. Eller om jag ens kunde peka på någon inredningsbild och säga precis så där vill jag ha det. Men nej. 

Man skulle väl kunna säga att min inredning är eklektisk. Vilket ju i alla fall låter bättre än slumpmässigt utplacerade containerfynd vilket är ett annat sätt att säga ungefär samma sak. Tror jag. 

Vill ha tips för nästa projekt

Det där fönstret har visat sig vara något av ett evighetsprojekt, eftersom man bara kan göra lite i taget. Så nu måste jag hitta på något mer.

Jag vill ju inte påstå att jag har dålig smak (väldigt få människor verkar vilja medge något sådant) men jag verkar ofta ha lite otur när jag inreder. Så nu tänkte jag att jag kanske kan få lite tips och idéer. 

Vad gör jag med den här fulingen?

Skyll inte på mig! Den följde med huset.

Vad kan man göra? Måla, betsa, lacka, tapetsera, klä in i skumplast? Jag är redo för nästan allt. Utom kanske decoupage för jag kan redan föreställa mig den kladdiga katastrof som skulle bli resultatet.

Visst har ni några roliga idéer?

Allt måste väl bli bättre än detta?

Det här måste ju vara ok 2020

Jag läste nyss en lista över saker det var dags att sluta inreda med under 2020. Trender som blivit så vanliga att de bara är tröttsamma, tydligen.

Grått ton i ton.
Lampor med gloria.
Matbordsstolar i sammet med metallben.
Sänghimmel.

Jag känner mig rätt säker på att jag inte har något av detta. Det tycker jag att jag borde kommit ihåg.

Och eftersom det inte stod något om plastpåsar så väljer jag att tro att sådana är helt rätt som inredningsdetaljer 2020.

Denna lösning för att slippa få kall vind direkt in i rummet under tiden jag fixar ute nya delar till kaminen är ju så tjusig att jag nästan är ledsen att jag inte har instagram.

Nästan, sa jag.

Jag kanske missuppfattade något

Idag skrev Metro om inredningstrender.
Vit marmor var på väg ut och sammet var på väg in.

Nu har jag visserligen ingenting av vit marmor, men jag skulle nog ändå hellre välja det än sammet till mina köksbänkar. Verkar aningen opraktiskt när man till exempel ska panera fisk eller hälla upp knäck. Två saker som ingen människa, utom möjligtvis Leila, att göra utan att spilla, drälla och stöka till.

Sammet är över lag svårt för en människa som inte kan gå igenom ett rum utan att skräpa ner det. Men nu börjar jag fundera på om jag kanske ska sy en kudde av den där bruna sammetsklänningen. Eller ett par.

Haha, som om det skulle hända. Det är antagligen därför den ligger kvar på hyllan. Jag har väl inbillat mig att jag ska sy något annat av den. Fast först måste jag förstås få min symaskin att fungera. Och lära mig sy...

Men fatta hur dålig jag är på att rensa!

Jakten på den perfekta lampan fortsätter

Jag tänker att de här kanske även kan skrämma bort eventuella inbrottstjuvar.
Husdjur, belysning och tjuvskrämma i ett. Som ett kinderägg, nästan. Sådant gillar man ju.

Saker jag inte förstår mig på

Prydnadssaker.
Jag fattar liksom inte hur det går till att köpa dem.

Prylar kan ju se snygga ut när de är samlade i grupper på det här viset. Men så lyfter man upp en sak och bara "vänta nu, vad ska jag egentligen med en tafflig gunghäst i trä till?"

Så, jag inbillar mig att jag aldrig köper sådant.
Då kan man ju fråga sig varför jag har ungefär femtio olika ljusstakar.
Det vore ju bekvämt att skylla på att de är presenter, men så många vänner har jag inte. Det måste helt enkelt vara Joe Labero.
Det säger vi.

Belysningsproblem

Det är väldigt lågt i tak på torpet.
Så pass lågt att man inte kan göra några glädjeskutt utan att riskera att slå sig själv medvetslös.
Som tur är har jag sällan lust att göra glädjeskutt.

Men det vore ju trevligt att se lite bättre. Framför allt nu när det uppenbarligen tänker vara mörkt ungefär 18 timmar per dygn.

Taklampor är uteslutet eftersom de skulle hamna i ansiktshöjd.
Alltså måste jag hitta något alternativ.
Vad tror ni om den här?

2 - Mitt kök

Den här bilden illustrerar flera av mina tillkortakommanden.

För det första. Min absoluta oförmåga att skapa ett stilleben av saker. Andra människor verkar kunna förvandla vad som helst till en snygg liten grupp som lämpar sig för fotografering och publicering i random inredningstidning. Jag, not so much. Allt verkar hamna i osorterade slumpmässiga högar.

För det andra. Hur svårt jag har för att slänga saker. Hälften av de där köksredskapen använder jag aldrig. Men slänger jag dem? Nej, så klart inte. För de kan ju vara bra att ha... Vilken dag som helst kanske jag behöver använda två hålslevar samtidigt och då skulle det ju vara väldigt förargligt att bara ha en. Visst?

Nu visar denna bild visserligen bara en liten del av mitt kök. Men jag kände att det var bäst. Annars hade den lätt kunnat förväxlas med en bild på mitt stök. Och det ska jag ju inte visa förrän i morgon.

Oj då, det har jag visst glömt

Hur ofta tvättar ni era gardiner?

Jag insåg precis att de gardiner som hängde i stugan vid köpet för mer än fem år sedan, fortfarande hänger kvar. Otvättade. 

Kan jag vara på väg att slå någon form av rekord tro?

Annars vet jag inte riktigt vad jag ska skylla på. 

Heminredning är så inte min hobby. 

Uppe med... tja... kanadagåsen?

Min plan att vakna tidigt och full av energi funkade ju så där.
Rösterna i mitt huvud viskar förföriskt om hur skönt det skulle vara att lägga sig i sängen och läsa istället för att städa.
Eller hur lyxigt det skulle kännas att ta ett långt varmt bad.
TYYYYYST!

Så.
Nu ska jag åka och leta lite möbler, färg och annat festligt.
Ska bara kolla spisen först.
Och att jag verkligen har byxor på mig.
Kan vara bra.

Torpfri helg

Vädret ska bli fint i helgen har jag hört.
Så klart.

Med osviklig känsla för tajming har jag naturligtvis planerat för en helg hemma i lägenheten.
Min lägenhet behöver lite kärleksfull omvårdnad.
Eller kanske lite mer än så faktiskt.
Min lägenhet är i skriande behov av Martin Timell, Johnny och Mattias.
Och Ernst förstås.
Och Matte.
Och de där killarna från Sveriges fulaste hem.
Kanske framför allt de sistnämnda...
Jag skulle få pris!
Och priser gillar vi ju.

Men eftersom ingen av dessa herrar har haft den goda smaken att dyka upp så får jag väl helt enkelt städa lite.

Eller skaffa en eldkastare...
Jag får sova på saken.

Tack till Ulrika!

Mina grytlappar har kommit.
De är så sjukt snygga så ni fattar inte.
Tyvärr gör kontrasten att köket nu ser ännu sunkigare ut.
Jag tror att jag måste flytta.
Jag behöver ett hem som matchar mina grytlappar istället för att matcha mig.

Om ni letar efter mig är jag troligen på hemnet.se.

Saker jag inte saknar från 80-talet

Lukten av de här lamporna.

Frisyrerna var skrattretande.

Färgerna grälla.

Axelvaddarna från yttre rymden.

Gräsligt!

Och så den feta lukten av Aladdin.

Inte chokladen. Lampan.

Höjden av förfining i inredning för alla oss som flyttade hemifrån då.

I värmeljusens land

I dag har jag fortsatt leta badrumsmatta.
Alltså inredningsbutiker.

Jag har fortfarande inte hittat någon matta.
Däremot har jag sett säkert 700 olika hållare för värmeljus.
I alla färger.
I alla former.
I glas och plåt.
Stora och små.
Vårt behov av värmeljushållare tycks vara oändligt.

Men jag vet inte, jag.
Jag minns åttiotalet.
Någon mer som minns det?
Kommer ni ihåg den där speciella doften som fanns i varje hem?
Lukten av olja från alla de där runda oljelamporna som var ett måste då.
Så rätt då.
Inte lika hett nu.

Så...kanske behöver jag faktiskt inte fler värmeljus?
30 stycken kanske är enuff i lägenheten.
Eller så har jag tokfel.
Kanske vinner den som har flest värmeljushållare när man dör.
Hur många har ni?
Inte för att jag tror att det är någon tävling, alltså.
Men det är ju kul att veta hur man ligger till.
Ifall...