Tjockisen läser

tisdag 5 januari 2010

Saker jag inte saknar från 80-talet



Lukten av de här lamporna.
Frisyrerna var skrattretande.
Färgerna grälla.
Axelvaddarna från yttre rymden.
Gräsligt!
Och så den feta lukten av Aladdin.
Inte chokladen. Lampan.
Höjden av förfining i inredning för alla oss som flyttade hemifrån då.

6 kommentarer:

Madlar sa...

Den lampan hade jag glömt bort! Hade självklart en (som alla andra), när oljan tog slut kom jag aldrig ihåg att köpa ny så den samlade damm några månader innan den åkte i soporna.

Märta sa...

Haha! Vilken flashback! Hade minsann lyktorna i både rött och svart! Fast nog var 80-talet härligt ändå?! ..Om man bortser från fula frisyrer, midjekavajer och Alladinlampor!

Mångmamma sa...

Och jag som älskade 80-talet.
Romantiserat och klart! :)
Fast jag var för ung för oljelampor, däremot tillräckligt gammal för att leva livet på krogen!
Minns med värme; Bistro Bohem, Vagina Grande, Ritz, Baby, Cool Cat Club, Alexandras, Riche.
Till och med Cafét (Café Opera) kan minnas med viss glädje...

Axelvaddar, tuperat hår, neonfärger och stekta gröna tomater - here we come!

Gott nytt, förresten! ;)

Den där tjockisen sa...

madlar - bara en? Det var sällsynt.

märta - jag hade svarta och vita. Och jo, visst var delar av 80-talet härligt. Fullt av saker man gjorde för första gången. Gymnasiet, första riktiga jobben, tågluffar...

mångmamman - 80-talet hade sina höjdpunkter. Absolut. Men oljelamporna var inte några utav dem.

Nell sa...

Du glömde tajtsen med sydda pressveck och hällor under foten... Jajamänsan!!! Nellsan hade ett par sådana... vita... vågar inte ens gissa på hur genomskinliga dom var. Klädsmaken är något mer förfinad idag, tackocklov.

stort och smått sa...

Skipants hette de, som Nell pratar om... Hemska! Fula och obekväma på samma gång.