Det är inte alltid synd om mig.
Idag har jag till exempel ägnat dagen åt att välja manliga fotomodeller.
Det finns sämre arbetsuppgifter.
Fast det hade förstås varit roligare om inte näsan runnit oavbrutet.
Och om jag hade orkat tvätta håret någon av de senaste dagarna.
Både för mig.
Och antagligen för dem.
Jag försöker intala mig själv att Rudolf med röda mulen är en ny och coming look.
Det nya svarta, ungefär.
Snart på catwalks världen över.
Det går så lagom bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Visst var du tvungen att känna på dom också? På fastheten alltså!
mvh Retsilfa
Man måste tänka positivt!!
Tror att de uppskattade dig för din "naturliga look"!!
Bad inte alla om ditt telefonnummer???
Man brukar ju säga att om man ska föreläsa så -tänk på dom som nakna.
Det kanske inte passar här, att tänka dom nakna menar jag, men tänk dom som snoriga.
Då är dom så lagomt snygga med sina röda näsor och snorljud!
:)
Det där är ju lagen om alltings jävlighet. Och jag hatar den lagen!! Förbjud den också.
renee - nej för guds skull. Jag är en vandrande smittohärd. Det är inte ens någon som vill skaka hand med mig.
annika - du har säkert rätt. De var nog bara för tagna av min uppenbarelse för att våga fråga. De blev nog blyga. Det händer mig ofta, när jag tänker efter. Snygga killar har nästan aldrig vågat fråga efter mitt telefonnummer...
Ulrika - bra tänkt där. De skulle ju inte heller se så jäkla snygga ut om de var förkylda!
stort och smått - Absolut! Förbjud omedelbart!
Skicka en kommentar