Tjockisen läser

lördag 12 oktober 2013

Inget att skylla på

Datorn har fungerat oklanderligt.
Kroppen har hållit sig frisk.
Hjärnan har väl... tja... lallat på som vanligt.
Jag har inte åkt tåg.

Humöret däremot.
Not so good.

Men nu får det fan vara bra.
Varför lida ensam när man kan sprida sitt gnäll över världen? (Nåja, den handfull människor som faktiskt läser det här och de ryssar som antagligen kommer hit i hopp om att hitta bilder på fylliga damer.)

För ögonblicket är jag missnöjd med:
min garderob
mina höstskor
min arbetsmoral
mina kollegor
min diskmaskin
hantverkare
min personlighet
min träning
priset på ved

Jag återkommer när jag listat ut var jag ska börja.

onsdag 28 augusti 2013

Redigt duktig

Klockan är inte ens 10 och jag har redan:
tvättat tre maskiner
skickat en offert
städat bilen
fixat min bokföring
postat min bokföring

Typiskt ångesttecken. Är jag så där duktig beror det på att jag är orolig för något annat. Som till exempel att jag ska köra bil till ett ställe dit jag inte riktigt hittar, eller att jag ska intervjua människor jag inte vet vilka de är, eller att jag ska fotografera (vilket inte ligger högt upp på min lista över användbara talanger, precis), eller att jag måste göra ett gott intryck.

Eller, allt ovanstående.

Efter det ska jag ha möte med människor som inte är riktigt nöjda med ett jobb jag har gjort.

Ser ut att bli en bra dag...
Verkligen.

tisdag 27 augusti 2013

Sluthimlat

Efter att ha läst gårdagens inlägg inser jag att jag har förbrukat min ranson av ordet himla för det här året.
Nu måste jag hitta ett nytt ord.
Väldans, kanske?
Rackarns?

Hmm. Kanske får be Nilla hitta på ett nytt ord till mig.

För övrigt har jag börjat jobba igen.
Rackarns onödigt, det där med lönearbete.
Klart överskattad idé.
Det finns ju så mycket som är roligare.
Som att äta bacon.
Det ska jag göra nu.

måndag 26 augusti 2013

Men kolla vem som har lagat sin dator...

Det har JAG!
Eller, det har jag ju egentligen förstås inte gjort.
Min förmåga att "laga" datorer slutar strax efter att göra en omstart.
Men jag känner folk...
Himla begåvade människor till och med. Vilket är en himla tur för mig. Om man inte är så där våldsamt slug själv lönar det sig att känna folk, Det är mitt bästa tips, faktiskt.

Fast det är ganska trevligt att känna katter också.
De är dock helt värdelösa på att laga datorer.
Men de har himla mjuka magar.

Så för att sammanfatta sommaren.
Jag har klappat katter och... tja, det var väl ungefär det.
Kan vara en av mina bästa somrar på länge.

tisdag 16 juli 2013

Trasig dator

Jaha, det kunde man väl ge sig fan på.
Datorn, som visserligen susat ganska oroväckande högt den sista tiden, vägrade plötsligt att starta.
Mitt i semestern.
På landet.
Miltals från datakunniga vänner och bekanta.

Å andra sidan gör jag inte mycket som är värt att skriva om.
Klappar grannens katt.
Grillar.
Målar lite.
Sitter i solstolar.
Slåss med mygg.
Letar nya recept på grillsåser.

Och den där romanen... tja, den kan väl vänta till nästa år?

Återkommer när jag har ny dator.

fredag 12 juli 2013

Mixa och matcha

Detta är alltså den färg jag väljer till mina tånaglar?
För dem som lyckats förtränga saken, så kan jag påminna om att de enda "skor" jag går omkring i på landet är ett par ljuslila foppatofflor.

Det är kanske inte så konstigt att min karriär som designer aldrig riktigt tog fart.

Dillkronor i gryningen

Eller, alltså, egentligen tog jag väl den här bilden mitt på dagen. Men hur dramatiskt låter det?
Dill är för övrigt det enda, bortsett från salladen, som verkar växa riktigt bra i år.
Och det är ju trevligt och så, men det finns faktiskt gränser för hur mycket dill man kan äta.
Framför allt när potatisen växer lite halvdåligt.

Som jag ser det finns det bara en lösning.
Jag får köpa sprit!
Alla mina vänner kommer att få dillsnaps i julklapp.
Hoppas att det inte är lika äckligt som det låter.
Jag har inte råd att köpa nya vänner.

måndag 8 juli 2013

Aha, jag har löst det

Ok, nu har jag kommit på hur jag ska få bloggen att fungera.
Om jag lägger till en bild kan jag skriva text.
Utan bild = bara rubrik.
Jag gissar att detta betyder att jag kommer att vara tvungen att fotografera lite mer.
Kompostmull i motljus och sådant.
Vad festligt!

Tills vidare får ni hålla tillgodo med en vinterbild.
Den tillägnas den gnällspik som idag har ägnat massa tid åt att klaga över att det är för varmt i stugan.
Herregud!
Vissa personer blir helt enkelt aldrig nöjda.
Otur det här.
Jag skulle trivas mycket bättre med mig själv om jag var någon annan.

Återkommer när bloggen tillfrisknat

Bloggen är trasig. Det går bara att skriva rubriker.

söndag 7 juli 2013

Hemma en sväng

Fast bredband!
Jag säger det igen.
Fast bredband!

Jävlar vilken skillnad mot mitt mobila bredband på landet.
Jag älskar verkligen min stuga på landet, men att försöka blogga där är som att försöka köra dressin på en lerig skogsstig.
Flyger det förbi en örn hamnar jag i radioskugga.

Nåja, nu ska jag hämta en kompis och sedan återvända till det ljuva livet bland terrorfästingar, moloken majs, gröngölingar och renoveringsobjekt.

fredag 5 juli 2013

Plågsam självinsikt

I går såg jag en gröngöling i trädgården.
Och en stund senare två domherrar.
Det har jag aldrig sett här förut.
Domherrar har jag för övrigt bara sett på bild.

Jag blev mycket entusiastisk av detta.
Tills det slog mig:
HERREJESUSJÄVLAR, jag håller på att förvandlas till en fågelskådare.

Inte den coola hobby jag hade hoppats på.

torsdag 4 juli 2013

Shoppingspree

Igår shoppade jag.
Jag kan vara sämst i världen på just shopping.
Hur är det ens möjligt att handla i tio affärer utan att komma hem med en enda sak som är värd att fotografera? Hur lyckas man?
För inte ens i min vildaste fantasi kan jag tro att någon vill se bilder på:
öl
kompostmull
en morakniv
ett mobilskal
fönsterisolering
bensindunkar
grillbriketter
minichorizos
gurka
hönsnät

Kompostmull blir helt enkelt inte snygg ens i motljus.
Men om någon känner ett stort behov av att se bilder på något av detta är det bara att hojta till. Så ska jag göra mitt bästa.

onsdag 3 juli 2013

Kalla mig gärna ärkekonservativ

...men jag tycker faktiskt inte att det ska ryka ur munnen när man andas i juli.
Om man inte röker alltså.
Men det har man inte gjort på en himla massa år.

11 plusgrader är... bara fel.
Det var bara det.

Nu verkar temperaturen ha återgått till det mer normala 18 grader och det går bra att återuppta sommar- och semesteraktiviteterna.

tisdag 2 juli 2013

Semesterkänsla

Nu har jag semester på riktigt.
Så pass mycket på riktigt att jag ska bryta den för att göra ett litet jobb.
När det är gjort ska jag återgå till att sitta och titta på när gräset växer.
Och kanske blogga lite...

För övrigt plågas jag av den vanliga semesterpaniken.
För det är ju så många saker man vill hinna med. Man vill hinna skriva, läsa, slappna av, träna, sätta upp mål, testa nya recept, hitta en egen stil, renovera, njuta av sommaren, utvecklas som människa, hitta det där lugnet, fynda charmiga saker på loppisar och auktioner, bli brun, tjäna lite extra, plocka bär, sylta och safta, se älgar i gryningen, umgås med vänner, dricka drinkar, måla tavlor och helst också komma på vilken frisyr som skulle passa en bäst.

Det är mycket nu... alltså.

tisdag 11 juni 2013

Eftertankens kranka blekhet

Vad ska jag nu göra med all denna lediga tid?
Helt plötsligt känns det som om jag borde göra något vettigt.

Hoppas att det snart går över.

Oookaaaajj...

Mitt förslag om nedvarvning inför semestern med minskad arbetstid mottogs helt utan protester.
Jag jobbar nu tre dagar i veckan.

Jag misstänker att jag befinner mig i chocktillstånd.
För jag har inte jublat en enda gång ännu.

Men herregud!
Tre dagars arbetsvecka...
YYYYYYYYYIIIIIIIIIIIIIIIAAAAAAYYY!

måndag 10 juni 2013

14 arbetsdagar kvar

För att inte drabbas av total semesterpanik när semestern väl infaller (ni vet den där känslan av att man måste passa på att ha det alldeles fantastiskt roligt och vilsamt och inspirerande och energipåfyllande och härligt som, om man har otur, kan leda till total hjärnsmälta och sedan är det bara tre dagar kvar på semester och man undrar vad i hela fridens namn man ägnat tiden åt. Den känslan.) har jag tänkt att jag ska börja trappa ned redan nu och bara jobba tre dagar i veckan.

Den idén fick jag för en stund sedan.
Jag tycker att den är lysande.
Återstår att se om mina uppdragsgivare håller med...

Håll gärna tummarna.

onsdag 5 juni 2013

Men så himla onödigt

Jag är i otakt med tiden.
I dag är jag jättetrött och vill bara sova.
Hur meningslöst är inte det när man är ledig imorgon?
Jag skulle ju kunna vara ute och slå klackarna i taket (nu talar vi bildligt förstås, i verkligheten skulle jag bara kunna slå klackarna i taket om taket befann sig på 70 centimeters höjd. Väldigt få tak befinner sig där. Vilket är tur, med tanke på hur lång jag är.) hela natten om jag ville.
Men jag vill alltså bara sova.

Så himla otaktiskt.

Frågor man inte vill få...

... när man är på mammografi:

Har det alltid sett ut så där?

Öööh... ja, det tror jag väl... kanske?

Att redan idag få bedyranden om att det inte alls behövde betyda något ifall de skulle kalla mig igen, hjälpte inte heller, faktiskt.

Men helt plötsligt känns ju bilbesiktningen som en baggis.
Alltid något.

måndag 3 juni 2013

Nu ska jag göra något läskigt

Boka tid för besiktning.
Som att gå till tandläkaren ungefär.
Och när jag är klar får jag tomatsoppa som belöning.
Men yippie, då!

Jävlar vad det är måndag idag.

fredag 31 maj 2013

Ordningen är återställd


Äntligen får jag veta.
Som jag har undrat...
Och väntat.
Ända sedan den 7 maj, faktiskt.
Jag är inte helt säker på att papperstidningens död verkligen bara ska skyllas på internet. Det kan finnas fler orsaker.

torsdag 30 maj 2013

Duktig!

Jag har betalat räkningarna!
Med tanke på den lättnad och det lyckorus jag känner varje månad när denna uppgift är färdig, är det lite konstigt att jag alltid väntar till absolut sista minuten med att göra det.
Borde inte min hjärna lära sig?
Dopaminkickar ska hjälpa oss att fatta rätt beslut, tydligen.
Det logiska vore ju om jag började längta efter att få sätta mig ned och betala räkningar redan runt den 10:e. Och sedan räknade dagarna tills jag äntligen fick lov att göra det.
Så funkar det tyvärr inte.
Än.
Och med tanke på hur många år jag har betalat räkningar, så lär det väl aldrig bli så heller.
Synd.

Men just nu är jag väldigt nöjd med mig själv och känner att jag är värd en belöning. Min egen vikt i ost kanske?

onsdag 29 maj 2013

Men kolla!

Hemmagjorda tulpaner.
Jag är så stolt så att man skulle kunna tro att jag värpt dem själv.
Det har jag inte.
Men jag ägnade säkert 8 minuter åt att peta ned lökarna i höstas.
8 minuter är ungefär så länge som jag tycker att trädgårdsarbete är riktigt roligt.
Precis som med allting annat.
Det skulle kunna vara förklaringen till att jag har så svårt att hitta en hobby.
Man hinner inte sticka/måla/bygga/skriva/gjuta/dreja/smida/sy så värst festliga saker på 8 minuter.
Synd.

tisdag 28 maj 2013

Ett jättebra målartips

Om ni har tänkt att måla en dörr... kanske i dalablått, vad vet jag? så har jag ett jättebra tips:
gör det inte direkt efter lunch.

I alla fall inte om lunchen sveptes ned med två öl.
För det blir man nämligen kissnödig av.
Och kanske lite okoncentrerad.
Fast ändå viljestark och envis.
Så envis att man absolut ska måla klart innan man går och kissar.
För annars så... äsch, det finns fan ingen logik i det hela. Att det ska bli klart är helt enkelt bara något man får för sig. Eftersom man tror att man kan hålla sig.
Och det kan man kanske.
Vad man däremot inte kan är att hålla reda på sina fötter.
Och då kan det hända att man trampar på den där smala plankbiten som man använt för att röra om i färgen med.

Och det är verkligen en jättedålig idé.
Verkligen!

lördag 25 maj 2013

Olidlig spänning

Idag planerar jag att ägna dagen åt att:
- titta på mina tulpaner (jag har tulpaner, jag har tulpaner, jag har... möjligtvis en ohälsosam fixering vid just tulpaner)
- rensa ogräs i landet (just nu leder rävrumporna över morötterna med ungefär 800-11)
- ge ytterdörren en andra strykning med färg (dalablå)
- använda kvistlack för första gången i mitt liv
- hänga på mig trimmern och påbörja den ojämna kampen mot gröna saker som tycks växa 45 cm på 5 dagar (nej, inte mitt midjemått, det är inte grönt utan lite mer degfärgat eftersom det inte sett solen på fyra år.)
- leta upp en lämplig stör till stödet för min kommande majsodling

Eller så blir jag sittande på verandan och glor på svalorna. Det kan också hända.
Troligtvis kommer jag att ha på mig mina fula lila foppatofflor större delen av dagen. Bara så att ni vet. Nu är ni varnade.

Vad ska ni göra för något spännande idag?

torsdag 23 maj 2013

Desperata tider

Morgonen började i Marvin Gayes sällskap.
Han sjöng och jag promenerade/småjoggade/snubblade fram i skrattretande tempo.
Sedan åt jag en hälsosam frukost och åkte till jobbet...

...där jag hade en skiiiittråkig dag.
För att sedan toppa det hela med ett negativt besked från försäkringsbolaget som meddelade att jag inte kommer att få någon ersättning alls för mina försvunna hjul och däck eftersom det "per definition" inte är en stöld, även om de har försvunnit med firman som skulle ta hand om dem. Yippie!

Livet alltså, ska det vara så här?

onsdag 22 maj 2013

Happy feet

Det här är egentligen de enda riktigt sköna skor jag har just nu.
Men det finns gränser, till och med för mig.
Bara mina allra närmaste vänner får se mig i dessa fulingar.
Och även då rodnar jag lite inombords.

Utmattad

Man vet att man inte är helt skärpt när man läser rubriken "Mitt livs största förhoppning" som "Mitt livs första förstoppning" och tänker att nu jävlar har alla riktiga nyheter verkligen tagit slut.

Jag har absolut ingen anledning att vara så här trött.
Jag går och lägger mig i hyfsad tid.
Det är inte det minsta stressigt på jobbet.
Kroppen verkar vara helt frisk.

Men hjärnan...
Inte påslagen.
Jag känner mig monumentalt uttråkad och så trött att jag bara inte orkar med någonting alls.
Städa - Ha!
Tvätta - Skulle inte tro det!
Köpa nya skor - Men det är ju flera hundra meter till skoaffären.
Fila naglarna - Tråååååkigt.
Äta bacon - Ääääh det är för jobbigt att ta fram stekpannan.

På allvar! Inte ens bacon påverkar min livslust just nu.

My god, vad trött jag är på mig själv.
Är det någon som har några bra tips på hur man gör en omstart av sin personlighet?
Vad tror ni om att försöka göra tvärt om med det mesta under några dagar? Kan det rubba cirklarna kanske? Ska jag gå och lägga mig klockan nio på kvällen? Fasta? Detoxa? Ringa och skälla ut någon? Söka nytt jobb? Bli vegan? Gå och simma före jobbet? Jogga på kyrkogården klockan halv tolv på natten? Läsa en självhjälpsbok? Möblera om?

Min vanliga metod, att stirra rätt ut i luften, har hittills visat sig vara en sorgligt ineffektiv metod för att lösa just detta problem. 

tisdag 21 maj 2013

Hur utvecklar man gälar?

Jag vet inte riktigt var jag var när jag läste Amelia.
Det finns två alternativ: tandläkaren eller frisören, det är de enda platser där jag någonsin läser damtidningar eftersom jag på båda dessa två platser blir alldeles för nervös för att läsa något annat.
Jag gillar inte damtidningar.
Punkt.
Men i vilket fall som helst stod det om vad som hände i kroppen vid olika åldrar.
Vid 45 stod det: kroppen blir spolformad.
(Jag vet, jag har skrivit om detta förut)

Men allvarligt, så här spolformad har jag aldrig varit tidigare.
Jag ser ut som en vikval.
Helt anpassad till ett liv i vatten.
Allt som saknas är ett par gälar.

Fast valar andas kanske genom blåshålet?
Eller släpper de bara ut luft där?
Det kan jag klara...

Det känns som om jag har kommit till ett vägskäl i livet.
Antingen gälar, eller träning.
Något måste göras.
Gärna snart.
Alla mina kläder har krympt.
Igen!

måndag 20 maj 2013

Aj då...

Jag har visserligen sett meddelanden om att taket ska repareras, men jag hade verkligen inte riktigt förstått vad det innebär.
I dag när jag kom hem sprang det omkring en massa karlar på ställningar utanför mitt fönster.
Jag har inte städat på två veckor.
Det ser ut som ett methlab här.
Hoppsan!

För att göra det hela ännu roligar så har de byggt upp ställningar på båda sidor om huset.
De ser allt.
Utom badrummet, toaletten och hallen.
Synd.
För badrummet och toaletten ser helt okej ut.

Nämen, om man skulle ta och städa lite då?
Eller skaffa plywood och täcka fönstren?
Något måste jag göra.

söndag 19 maj 2013

Yin å yang och karma och sån skit

I fredags hade jag en stund av närapå totalt ångestfri existens.
Varje uppdrag var färdigt!
Alltså, på riktigt, vartenda jobb var klart.
Den fruktansvärda teknikartikeln jag kämpat med hade fått omdömet "mycket bra skrivet", det var fredag eftermiddag (veckans bästa tid), solen sken och det var 25 grader varmt.

Det varade ungefär 1,5 timme.
Sedan började bilen skramla och två varningslampor lysa.

Jag gissar att det inte är mer än rättvist.
Men ändå.

torsdag 16 maj 2013

Ytterligare en anledning att känna sig som en idiot

Man kan också ta på sig sina nya vårskor och sedan ägna dagen åt att halta runt med blödande skoskav.
Det är snyggt!

I morgon får det bli sandaler.
Så räkna med regn.

Dagens dilemma

Klä sig lätt och frysa som en idiot på morgonen?
Eller klä sig rejält och svettas som en idiot på eftermiddagen?
Oavsett vilket kommer man någon gång under dagen att förbanna sitt val.
Och känna sig som en idiot.
Nå, det sista är jag i och för sig van vid.
Det händer dagligen.

Solen skiner.
Fast jag är ju i Göteborg.
Shorts, sjöstövlar och sydväst?
Kan det vara en lämplig outfit för dagen?

onsdag 15 maj 2013

En inte alls subtil ledtråd

Man vet att man har en vääääldigt tråkig artikel att skriva när man på fullaste allvar funderar på att städa istället.

(Hur i hela fridens namn kan någon få för sig att lägga texter som handlar om teknik på mig? Det är bara med yttersta svårighet jag klarar av att byta kanal på teven när batterierna i fjärrkontrollen tar slut.)

Tyvärr var min deadline igår.
Så...
Om man skulle ta och fylla diskmaskinen kanske?
Eller skaffa sig lite arbetsmoral.

tisdag 14 maj 2013

Nu anser jag något igen

Jag tycker att jag borde vara ledig och bortrest lite oftare.
Eller åtminstone ledig.

Tyvärr känner jag mig inte det minsta utvilad.
Bara lite uppsvälld.
Bortrest = en självklar anledning att äta massor av goda saker.
Fast det där sista var en sanning med modifikation.
Jag behöver inte alls vara bortrest för att äta goda saker.
Att saker är goda är ju en självklar anledning att äta dem.
I massor.
Det måste ju vara själva anledningen till att de finns.
Eller hur?

Nu ska jag äta.

tisdag 7 maj 2013

Ett larm som faktiskt inte oroar mig det minsta

Om man använder mycket läppstift kan man få i sig en ohälsosam dos tungmetaller (!)
Jaha.

Där ser man.
Undrar hur farliga mina värktabletter är?
Det tror jag inte att tidningarna har skrivit om på flera veckor.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Redan fixat?
Hm... då ber jag att få återkomma när jag tänkt ut något nytt att anse.

lördag 4 maj 2013

Saker jag inte minns att jag planterat

Om jag inte minns fel så satte jag vitlök, dill och palsternackor i höstas.
Kan jag ha blandat ihop fröpåsarna?
Nåt är det...

En allt annat än klassisk tulpanbild

Om gud vill och rådjuren håller sig borta kanske det här blir tulpaner så småningom.
Om jag inte glömmer bort dem och råkar köra över dem med gräsklipparen när jag går i andra tankar, då förstås.
Det... hmm alltså... förra året... jo.

För övrigt är det inte fel på färginställningen.
Världen är tydligen så här blek.
Snullet.

Blekt

Jag och min hosta släpade oss ut för att leta vårtecken.
Det vimlar ju inte av dem precis.

Sedan blev jag så trött att jag var tvungen att gå in och lägga mig på soffan igen.

torsdag 2 maj 2013

Bredbandet fugerar

Tyvärr är jag ganska kaputt.
Feber!
Vad ska sådant vara bra för?
Jag får vira in mig i en filt, göra en kopp te och sätta mig framför brasan och läsa, istället för att gräva potatisland.

Hmm... på något sätt känns det inte som om det är SÅ himla synd om mig ändå.

onsdag 1 maj 2013

Med solsken i blick

Nu sticker jag till torpet.
Med solsken i blick och ett huvud fullt av snor.
Om mitt mobila bredband får för sig att fungera så kan det hända att ni får följa med och titta på allt kul jag gör. Som att sätta potatis, måla en dörr, riva upp hallonsnår och skrika åt nyvakna spindlar som tycker att mina handdukar är en trevlig plats att vila sig på.

Om ni går ut och demonstrerar får ni gärna tycka något åt mig.
Vad är mindre viktigt.
Jag litar på att ni tycker bra saker.



Förresten..

Om några dagar fyller bloggen 5 år.
Hur ska vi fira det, då?

Själv tänker jag sticka ut till landet.
Men, feel free att organisera ett överraskningspartaj.
Bloggen gillar ost.
Och bacon.

Det var bara det.

"Snullet"

Något geni har kommit hit genom att söka på ordet "snullet".
Så fint.
Helt plötsligt har jag upptäckt ordet som, i två ynka stavelser, beskriver hela min existens.
Man får tacka...

Så fullkomligt onödigt

Här har man en ledig dag. Och vad händer?
Man går upp klockan 6.30.
Fakturerar.
Diskar.
Lagar en kökslåda.

Någor är seriöst fel med mina prioriteringar.

tisdag 23 april 2013

Och som jag sotar...

Jag får uppenbarligen sota för mina slappa dagar förra veckan.
Du milde.

Nu ska jag skriva om segling.
Om segling kan jag ingenting.
Men jag har en känsla av att man inte ska använda ordet snören...
Jag hoppas att det inte är så mycket annat man måste veta.

Ibland tänker jag att jag kanske borde skaffa mig ett jobb som ligger inom mitt kompetensområde.
Tyvärr har jag inte listat ut vad det skulle kunna vara.
Och dessutom vore det ju ingen sport.

fredag 19 april 2013

Den där härliga fredagskänslan

Ni vet, den där känslan som kommer strax efter lunch. Helt plötsligt känns jobben inte lika bråttom längre. Ingen kommer att fråga efter de där texterna nu.
Kunderna har redan börjat stänga av sina datorer och planera kvällens fredagsmys.
Chefen går tidigare.
Tempot sjunker.
Det finns tid att tid att surfa lite.
Diskutera Systembolagets nya rödviner.
Koppla av.

Ni vet, den känslan. Jag är ganska säker på att jag kommer att få sota för den hela helgen.
Och hela nästa vecka.

//Harintegjortettdyftpåhelaeftermiddagen

torsdag 18 april 2013

Dålig planering

Jag har fyra jobb som ska vara klara imorgon.
Hoppsan, idag ska det vara.
Jag har börjat på två.
Dock inte det största...
Det som jag ska presentera imorgon bitti har jag inte startat med ännu.

Det blir till att gå upp tidigt, alltså.
Typ nu.

Blir svårt...
Jag har ju inte hunnit lägga mig ännu.
Krångligt.
Bäst att sova på saken.

måndag 15 april 2013

Rollspel

Nu ska jag ikläda mig rollen av en seriös, hårt arbetande människa som tar sitt jobb på största allvar.
Himla synd att jag hoppade av dramagruppen efter en termin på högstadiet.
Det känner jag nu.
Det är väldigt lite Meryl Streep över mig.
Mer Fleksnes...
Synd.

Bostadens drygaste flaska

Jag tror att jag har haft den sedan 1999.
Den är långt ifrån slut.

söndag 14 april 2013

Fyra fulla skräppåsar senare

Min mormor lärde mig att ta vara på trasiga lakan. De skulle man tvätta och sedan använda som trasor när man putsar silver eller tvättar fönstren.

En titt i mitt städskåp avslöjar att jag uppenbarligen sliter ut lakan betydligt oftare än vad jag tvättar fönster eller putsar silver.

Jag gissar att kvaliteten på lakan har blivit sämre.
Det är ju den enda rimliga förklaringen.
Visst?

Men nu har jag i alla fall reducerat samlingen av trasiga lakan till en liten prydlig hög med trasor. Som troligtvis kommer att räcka resten av livet om jag inte plötsligt blir väldigt intresserad av silverputsning.
Hittills känner jag inga sådana tendenser.
Alls.

lördag 13 april 2013

Operation städskåp

Hur kommer det sig att just städskåpet alltid är hemmets allra äckligaste och stökigaste utrymme?

Tycker ni att jag ska göra något åt det?
Det tycker ni, va?
Visst är det viktigare än att skriva om överliggande styrsystem?

Skönt att vi är överens om den saken.
Då tar vi itu med saken då.

Gnägg...

Jag har köpt en ny stegräknare.
Billig skit.
I dag provade jag den för första gången.
På min morgonpromenad strax efter klockan sju. (Tja, man kan ju inte ge upp bara för att det där med morgonpromenad inte funkade första gången. Men är jag ett ineffektivt kakätande monster även idag så tänker jag sätta stopp för de här dumheterna direkt. Okej?)

Man ska inte köpa billig skit.
Jag vet ju det.
Den fungerar visserligen. Det gör den.
Räknar steg och så.
Men den skramlar.
Högt!

Det låter som om jag är ute och går med en liten, fet ponny i släptåg.
Känns väl sådär bra.

Så går det när man följer råd från gratistidningar

Mitt humör är aldrig riktigt på topp under februari-mars-april, men i år har det varit värre än vanligt.
Desperatat tider kräver desperata åtgärder.
Jag är beredd att prova nästan vad som helst.
Lögn!
Jag är beredd att prova vilken quick fix som helst från random självhjälpsbok eller sammanfattande slarvigt skriven artikel . Att verkligen ta tag i mitt liv och göra en rejäl insats för att förändra det på riktigt, orkar jag inte med. Jag är ute efter snabba lösningar.

Nåja.
För några dagar sedan läste jag en artikel i Metro om hur man skulle bli en bättre medarbetare. Man skulle vara positiv (meh!), prata mindre och leverera mer (nog!) och man skulle sluta snooza.
Det sista var något som fastnade.
Enligt denna obehagliga människa skulle man gå upp direkt eftersom man ändå inte blev piggare av att snooza, sätta på sig träningskläder och gå ut direkt och ta en 15 minuters promenad eller joggingtur.

Så igår gjorde jag det.
Samma dag som det envisa solskenet plötsligt försvann och förvandlades till snöblandat regn. Grattis.
15 minuter senare var jag inte det minsta mer positiv. Bara kall.
Sedan spenderade jag hela dagen med att vara rent rasande ineffektiv.
Fick ingenting gjort alls på jobbet.
Däremot åt jag nog 15 kakor.

Jag tror inte att det var ett vinnande koncept.

onsdag 10 april 2013

Tånaglar klippta

Check!

Ja, det var väl det hela.

torsdag 4 april 2013

Nya friska tag

Förkylningen är borta.
Det finns alltså inget som hindrar mig från att börja ett nytt och bättre liv.

Så var börjar man?
Jag är en botanisk park av dåliga vanor.
Det finns hur många sorter som helst.

Man borde ju börja träna igen, äta nyttigare, titta mindre på teve, jobba effektivare, lära sig förstå skånska, sätta fart på sitt nya företag, vara lite snällare, skriva klart något av alla påbörjade projekt, renovera lägenheten, städa lite oftare, sy ett överkast, välja elbolag, göra någon nytta i världen, rädda isbjörnarna, klippa tånaglarna...

Alltså, jag blir ju trött bara av att tänka på det.
Får nog sova på saken.

onsdag 3 april 2013

Och nu är allt som vanligt. Igen.

Inte blev det något av mina stolta planer, inte.
Jag fick en förkylning.
Det var allt.

Tyvärr innebar denna förkylning inte någon som helst nedsättning av aptiten. Den var om möjligt större än vanligt. Vilket betyder att jag nu känner mig dallrigare än någonsin.
Som en plastpåse fylld med brulépudding, ungefär.
Mmmm brulépudding....
Eller bulldeg.
Mmmm bullar...

Fan, Barbapappa! Jag ser ut som Barbapappa.
Jag måste sluta associera allt till mat.

Men jag har i alla fall köpt en ny stegräknare.
Som jag säkert kommer att börja använda vilken dag som helst.
Visst?

torsdag 28 mars 2013

Happy påsk!

Hurra det är långhelg!
Som jag har längtat...
Problemet med att längta så enormt mycket efter fyra lediga dagar är bara att man riskerar att bygga upp orimliga förväntningar.

Jag har liksom mer eller mindre planerat att den här helgen ska bli starten på mitt nya inspirerade liv. På något sätt har jag lyckats inbilla mig att jag ska hinna läsa fyra eller fem böcker, måla en eller ett par tavlor, påbörja ett bokprojekt, skriva klart ett tal, gräva upp delar av trädgården, vårstäda hela torpet, baka lite gott och rejält bröd, lära mig hur min nya mobil fungerar, göra en affärsplan för mitt nya företag, börja motionera och dessutom hinna bli riktigt, RIKTIGT utvilad.

Jag misstänker att jag kanske har tagit på mig lite för mycket.
Risken finns att jag fastnar framför teven.
Snopet!

onsdag 27 mars 2013

Inspirerad av singelmamman

Hon har öppnat sin deklaration...
Det kanske jag också borde göra?
Även om jag får magknip av tanken.

oooookej, vi kör.
Håll tummarna!

Öööh... alltså, det här med deklaration var mycket enklare innan jag hade företag.
Men tydligen ska jag få 301 kronor tillbaka eftersom jag har ett underskott av kapital. (Ha, som om det var en nyhet?)
Däremot är inte mina inkomster redovisade.
Tydligen tycker Skatteverket att jag ska hålla reda på dem själv. (Ha! Det kan de ju tro.)

Jag gör som vanligt. Skickar alla papper till redovisningbyrån, stoppar fingrarna i öronen, visslar lite och tänker på något annat.
Det brukar funka.

Jag vet hur det känns, Västtrafik

Den här veckan har Västtrafik haft problem med realtiden.
Det är ett uttalande jag kan sympatisera med.
Jag fattar inte alls vart min tid tar vägen.

I dag har jag enligt klockan tillbringat åtminstone 8 timmar på min arbetsplats. Ändå har jag uppenbarligen inte producerat mer text än vad jag rimligtvis borde klara av på cirka 45 minuter. Vad jag har gjort istället är en gåta.

Visserligen fanns det tårta, men hur mycket tid kan man egentligen ägna åt en sådan? Inte 7 timmar och 15 minuter, va?

Nu ska jag betala räkningar. I det här tempot lär jag vara färdig med det lagom till påskafton.
Så opraktiskt.

fredag 22 mars 2013

Hurra, i princip, alltså

Det är ju ändå fredag. Typ.
Man ska bara genomlida ytterligare nio timmar på jobbet innan man kan börja njuta av det.
Men ändå. Yippie, liksom.

Att det har blivit fredag är ungefär det enda bra som har hänt den här veckan.

torsdag 21 mars 2013

Så praktiskt

Det här var väl oväntat.
Att vakna 05.30 hör inte till vanligheterna i det här hushållet.
Tyvärr vaknade jag inte för att jag är utsövd.
Stress och huvudvärk heter väckarklockan i mitt fall.

Så vad gör man nu?
Jobbar?
Läser tidningen?
Eller ägnar dubbelt så lång tid som normalt till att ha klädångest?

Gissar på det sista.

fredag 15 mars 2013

"Nästa Getebergsäng"

Det där var dagens mest oväntade replik.

För jag bor inte alls vid Getebergsäng.
Inte ens i närheten.
Snarare åt rakt motsatt håll.
Men jag råkade läsa en bok...

Nu ska jag snart sätta mig i bilen och åka till landet.
Jag misstänker att det är bäst att låta det vara tyst i bilen.
Om jag sätter på en ljudbok är risken att jag hamnar vid Stockholms slott.
Det skulle inte vara bra. Jag har nämligen redan planerat exakt vad jag ska ha på mig hela helgen och min rutiga flanellpyjamas skulle antagligen vara helt fel på slottet.

Wooohoooo det är fredag

Bara åtta arbetstimmar (nu talar vi förstås principiellt här. I verkligheten handlar det kanske om max tre timmars faktiskt arbete och fem timmars möten, briefer, samtal om vädret, kaffedrickande, toalettbesök, telefonsamtal, informationssurfande som går över i bloggläsande, stirrande på någon annans skärm, svarande på mail och stirrande rätt ut i luften) innan det äntligen är helg.

Som jag har längtat.
Visserligen kommer jag att behöva jobba under helgen.
Men ändå, det är ju helg.
Och sådant gillar jag plenty.

Jag tänker sitta och huttra i min stuga och leka att jag är Moa Martinsson.
Jag är kvinna och jag har två äppelträd, så likheten är slående.
Misstänker dock att det ena äpelträdet kommer visa sig ha dött till våren, så det gäller att passa på.

torsdag 14 mars 2013

Guten tag och ursäkta...

Detta är tyvärr det enda jag har att säga mina 26 tyska läsare, eftersom jag valde att läsa franska och spanska istället för tyska.
Tyvärr betyder inte det att jag är mer verbal på dessa språk.
Jag låter som en göteborgare på alla språk.

För övrigt är jag misstänksam mot tyskar.
Jag fattar nog vad de har googlat för att hitta hit.
Jojomensan!
Freaks!

Ursäkten då?
Jo, jag tror att jag kommer att bli tvungen att återinföra kommentarsverifieringen. Helt plötsligt har jag nämligen börjat få en massa spamkommentarer igen.
Jag misstänker tyskarna.
Men det gör jag som sagt nästan jämt.

Ursäkta

Jag hade tänkt skriva något festligt här. Men jag är faktiskt alldeles för hungrig för att kunna tänka.

Återkommer när jag har ätit en skamlig fryspizza.

Jag hade ju förstås kunnat ljuga lite och skrivit att jag skulle svänga ihop en liten snygg portion pasta vongole eller kanske en snabb wok med fräscha grönsaker. Men det ska jag inte.
Jag ska äta fryspizza.
Med korv på.

Det sägs att bikt ska ha någon slags renande verkan.
Hoppas att det funkar på blodådrorna också.

onsdag 13 mars 2013

Den där jobbiga känslan

Ni vet, när man vill bara vill gå ut och springa och starta tusen nya projekt och starta ett nytt företag och läsa en miljon böcker och måla om vardagsrummet och måla en tavla och bygga ett matbord och plantera en avokadokärna och förså tomater och skriva en roman och laga en trerätters gourmetmiddag och baka surdegsbröd och skriva en barnbok och gå till badhuset och simma och köpa nya kläder och lära sig gå i högklackat och...

...och så slutar det ändå med att man sitter framför teven invirad i en filt.

Ni vet, den känslan.
Är det våren?

tisdag 12 mars 2013

Genialitet, njaa...

Inte direkt.
Men de flesta orden är rättstavade och står i någorlunda förnuftig ordning.
Ibland får man liksom nöja sig med det.

Man ska inte ställa för höga krav på sig själv.
Tvärtom.
Så här i mars kan man behöva lite extra uppmuntran.
Stigit upp ur sängen - applåd!
Gått till jobbet i tid - Woohooo vågen!
Inte fått psykbryt på kollegor - chokladkartong!

Jag är verkligen ingen vårmänniska.

En alternativ metod

Man kan också somna på soffan, vakna tre timmar senare och panikjobba till klockan kvart över två.
Inte lika festligt kanske, men det går det med.

Jag är inte riktigt säker på vad jag egentligen skrev på slutet.
Men jag hoppas att det är genialt.
Dags att kolla!


måndag 11 mars 2013

Sällskapssjuk

I kväll måste jag jobba.
Det känner jag väl inte sådär värst för.
Jag vill mycket hellre göra ungefär vad som helst annat.
Läsa bloggar till exempel.

Så nu får det bli lite bloggmutor.
Så fort jag är klar med ett litet delmoment får jag läsa en blogg.

Ja, det är sorgligt att behöva muta sig själv för att jobba, men att läsa bloggar är i alla fall inte lika onyttigt som att äta bacon efter varje avklarat delmoment. Vilket var min alternativa plan.

Uppmuntrande tillrop välkomnas!

Ska vi slå vad?

Jag har klippt mig och färgat håret.
Det blev väl inte riktigt som jag tänkt mig.
Frisyren blev mesig och färgen blev för mörk.

Fast det hade jag kunnat leva med.
Det som stör mig är de mörkbruna fläckar jag numera har i ansiktet eftersom frisören inte var så noga med att torka bort den hårfärg som inte hamnade i håret.
Eller i öronen.
Jag har ägnat hela söndagen åt at gräva ur mörkbrun färg ur hörselgångarna.

Jag tröstar mig med vetskapen om att få männsikor faktiskt tittar på medelålders kvinnor. Med lite tur är det ingen som märker något alls.
Jag gissar att 1 av 20 kommer att märka att jag gjort något med håret.
Håll tummarna för det!

söndag 10 mars 2013

Huttra, skaka, hacka tänder

Tänkte ta en stärkande promenad i vårsolen.
Dummaste idé jag fått på länge.
Det var ju svinkallt.

Gissar att jag tinar upp om en vecka eller så.

torsdag 7 mars 2013

Hur är det möjligt?

I dag vaknade jag av mig själv strax före klockan sex.
Då kan man ju fråga sig varför jag fortfarande går omkring i morgonrock nu.
Det kan man.
Men något vettigt svar lär man ju inte få.

Nu börjar det bli bråttom!

onsdag 6 mars 2013

När ska jag lära mig?

Mörkblått är en snygg färg.
Jättefin och lätt att kombinera med andra färger.
Dock inte med min hudfärg.
Tydligen.

Ändå lyckas jag regelbundet glömma detta.
Nu har jag en jättesnygg marinblå tröja, en stilig mörkblå kofta och en mycket trevlig mörkblå kjol som alla ser väldigt tjusiga ut där de hänger i garderoben.
Och där lär de bli hängande.
Eftersom jag uppenbarligen är shoppingstörd.

Det är mars

Bara en månad kvar tills man börjar känna sig som en människa igen, alltså.
Om man är jag, förstås. Och det är man ju.
Även om jag oroväckande ofta önskar att jag var någon annan.


onsdag 27 februari 2013

Saker jag har överraskat mig själv med

Jag skulle ju testa lite nya saker...
Det har väl gått sådär.

Men en dag åkte jag faktiskt ett par hållplatser längre än vanligt på vägen till jobbet och fick därmed en uppiggande promenad.
Just nu väljer jag att förtränga det faktum att jag läste en bok och glömde att stiga av. Och att det regnade! För det sista var verkligen inte det minsta överraskande.

Jag har ätit dumplings också.
Det var väl ok.
Men om de inte tänker börja fylla dem med bacon snart så tror jag inte att det kommer att bli någon ny vana. Och även om de börjar göra det så kan jag tänka mig att hoppa över själva dumplingdegen och gå direkt på baconet, faktiskt.
Det är som fläskpannkaka.
Det är ju också ok.
Fast det vore godare utan själva pannkakan.

Jag misstänker att jag aldrig kommer att få vara med i Sveriges mästerkock.

Sådär!

Nu är jag pank.
Men jag kan också konstatera att jag bara har 7 inbetalningar kvar på mitt studielån.
Detta är något jag konstaterar med väldigt blandade känslor.
Dessa består till 50 procent av glädje över att slippa betala 9500 till CSN varje år och till 49 procent av ren skräck när det går upp för mig hur jävla gammal det betyder att jag är.
Den sista procenten är allmän förvirring.
Nästan alla mina tankar och känslor består av minst någon procent förvirring.
Ofta mer.

Det här går ju fenomenalt dåligt

Mitt nya liv är misstänkt likt mitt gamla.
Man måste tydligen betala räkningar i det här livet också.
Värdelöst ju!

Nu ska jag göra det så kan vi prata sedan!

onsdag 20 februari 2013

Rutinstyrd

Att minska drastiskt på tv-tittandet är ju en sak. Men resten då? Vad kan man göra mer för att pigga upp sig själv och sitt liv i februari?

Just nu känner jag mig som en robot.
snooza-frukost-dusch-klädpanik-buss-jobb-lunch-jobb-buss-quizkampen-bok-matlagning-fixa lunchlåda-slösurfa-sova.
/Upprepa program/
I all evighet.

Hmm... jag tror att jag glömde ett ord där.
Skrivkramp.
Det hör också till rutinen.

I dag ska jag försöka göra tre saker annorlunda.
Vad återstår att se.
Hittills har jag snuddat vid, och förkastat, tanken att ha shorts på mig.
Hoppas att jag kommer på något bättre under dagen.

tisdag 19 februari 2013

Godis vi saknar

Någon har hittat hit genom att googla Fazer Mintkaka.
Det önskar jag att någon inte hade gjort.
För nu längtar jag något alldeles väldigt efter just en sådan.
Vart tog de vägen, egentligen?

Är de pensionerade på solkusten tillsammans med Riff-tuggumminen?
Sitter de där feta och svettiga och klagar över de svenska skatterna, för att sedan glatt resa hem och utnyttja den svenska sjukvården när de blir skröpliga?
Ok, kanske inte just det, då.
Men borta är de.
Och betydligt mycket mer saknade än de flesta utlandssvenskar.

Jag ska nog inte jobba mer ikväll, känner jag nu.

Mindfullness

Det spelar fan ingen roll hur många kloka böcker, med tankar om tid, som jag läser. När det är februari struntar jag i att de här ögonblicken är livet som vi får.
Jag vill inte carpe någon jävla diem.
Jag vill att det ska bli vår!

Mystiskt ändå, att årets kortaste månad kan kännas så evighetslång.

måndag 18 februari 2013

Med det var värst

Vad man hinner mycket när man inte tittar på tv.
Jag har tvättat sex maskiner, läst en halv bok, spelat lite spel och fått in mat i ugnen.
Ska det vara så här?
Snart känner jag mig tvingad att jobba för att fördriva tiden.
För jobb har jag ju förstås.

Att minska ner på tv-tittandet börjar plötsligt kännas som en riktigt, riktigt dålig idé.

Noll hål

Tandläkarbesöket gick bra.
Inga hål, inga djupa tandköttsfickor, gom- och munslemhinnor utan anmärkning.

Dock tyckte min tandläkare att det vore bra om jag minskade lite på mitt användande av tandtråd.

Nä, det gjorde hon förstås inte.
Jag tror inte att någon tandläkare någonsin har yttrat den meningen.
För tandtråd kan man tydligen använda precis hur mycket som helst.
När som helst och var som helst.

Men det kommer fan inte bli min nya hobby ändå.

söndag 17 februari 2013

Oookej...

En titt i almanackan visar att den första dagen i mitt nya liv kommer att börja med tandläkarbesök och avslutas i tvättstugan.
Jomentjena.

Nämen, vad säger ni?

Är det inte dags för ett nytt liv nu?
Jag har i alla fall hunnit bli ruskigt trött på mitt gamla.

De senaste månaderna har jag ägnat alldeles för mycket tid åt tv-tittande, soffsittande, snabbmatsätande, gnäll, slösurfande och att tycka synd om mig själv.

Och eftersom ingen verkar komma och styra upp situationen, kommer jag tydligen att vara tvungen att göra något själv.

Så.
Nu provar vi något nytt.
(igen)
Från och med i morgon ska jag försöka bryta mina kassa rutiner. Hur vet jag inte riktigt än, men jag kommer säkert på något.
Bungyjump?
Börja träna inför Göteborgsvarvet 2014?
Bli vegan?
Pärlplattor?

torsdag 14 februari 2013

Jag gillar er!

Förresten, det är ju alla hjärtans dag.
Det missade jag nästan.
Då ska man passa på att tala om att man tycker om folk. Det gör jag visserligen inte i någon större utsträckning. Folk är liksom inte min tekopp.
Men jag gillar er!
Allihop.
Alla som kommenterar, alla som väljer att bara läsa och alla som hamnar här av en slump, konstaterar att "det här var en jävla dålig blogg" och går vidare till en annan sida utan att skriva en elak kommentar. De där sista gillar jag lite extra. Så borde fler göra

Nu är ju tjockisar som skriver om kanelbullar, trista jobb och konsten att stirra rätt ut i luften, inte utsatta för något näthat direkt. Men det finns ju andra människor, som skriver om viktiga saker...

Både bra och mindre festligt

Egentligen borde man väl vara nöjd med att hantverkaren tycker att 7.30 är en bra tid att komma på besök och fixa lite trasiga grejer.
Då kommer man ju till jobbet i rimlig tid.
Men jag hade ju kunnat tänka mig en sovmorgon, förstås.
Det hade inte gjort ont.

Och det där med att vara på jobbet i rimlig tid är ändå inte något jag direkt gillar.


fredag 8 februari 2013

Mitt liv är som en film 3

I går slogs två projektledare om mig.
Ok, kanske inte med knytnävarna, sådant uppmuntras inte på min arbetsplats.
Men ändå...
De bråkade. Om mig.

Eller kanske egentligen om vems jobb som var viktigast och skulle skrivas först.
Men det väljer jag att bortse ifrån.
Det var nämligen det enda ögonblick som påminde det minsta om en romantisk komedi. Resten av dagen var helt klart en dokumentärfilm.
Från Gulag.

torsdag 7 februari 2013

Små irritationsmoment i vardagen

Ni vet.
När man kommer vacklande ut från toaletten och tänker hälla upp dagens första kopp kaffe och inser att man bara hällt på vatten, men inte satt på bryggaren.
En sådan dag är det.

måndag 4 februari 2013

Egenheter

Om jag har en nagel som flisat sig så KAN jag inte tänka på något annat.
Jag kan inte jobba.
Jag kan inte somna.
Och jag kan garanterat inte äta.
Fram till det ögonblick jag har klippt av mig nageln är jag ungefär lika användbar som ett par snöskor i en vattenpolomatch.

Då är det ju himla opraktiskt att mina naglar är bara aningen hfastare i konsistensen än gladpack och sköra som nattgammal is.
Ibland är det ett under att jag får något gjort alls.

Säg att jag inte är ensam. Visst har ni också sådana underliga personlighetsdrag? Eller hur?
Vad får er att tappa koncepterna och koncntrationen?
Berätta för tjockisen.

Här sitter jag och blir snyggare

Förhoppningsvis.

Hårfärgning pågår.
Jag ska på möten i stort sett varje dag den här veckan och kände att jag kanske skulle gå in i dem med ett liiiite bättre självförtroende om jag inte hade 4 centimeter grå utväxt.
Färgen heter något så fantasieggande som Natural light brown.

Jag har gett upp hoppet om alla de där färgerna med fancy namn.
Bold 'n beautiful - jomen tjena.
Toasted cinnamon - random bajsbrun nyans.
Gloriuos glimmer - där det gråa syns igenom.

Jag är nöjd om håret blir någorlunda jämnfärgat och inte luktar som en skunk i ett utedass.
Hoppas att jag inte har för höga krav.

fredag 1 februari 2013

Kanske var det bananen?

Nu skrev jag faktiskt ett stycke som kanske kan användas.
Tyvärr skulle jag behöva upprepa detta tolv gånger till.
Inom två timmar.

Hur många bananer kan en människa äta egentligen?

When in doubt - tvätta håret

Lite skrivkramp här.
Testade att tvätta håret med tanken att lite varmt vatten skulle sätta fart på hjärnan.
Resultat hittills: noll.

Nu provar vi kombon treo + banan.
Återkommer med resultat.

Jag blev visst lite sen

Det var ju lite svårare att skiljas från kudden än jag hade planerat.
Ingen lycklig separation här inte.
Inget Happy Happy över det hela.
Bara en känsla av tomhet och djup saknad.
Som ett hål i mitt bröst.

Ibland undrar jag om det är något osunt över att jag har mina mina djupaste relationer med möbler.
Men sedan inser jag att jag omger mig med människor som jobbar med marknadsföring och media hela dagarna och då går det över.

Dags att börja jobba minsann.

torsdag 31 januari 2013

Förresten

I morgon kommer jag att vara här från 05.10 ungefär.
Då har jag tänkt skriva en artikel.

Ses vi då?

Någon som anar ett samband?

Idag har jag fått massor av beröm.
Jag är tydligen närapå alldels fantastisk.
Jorå.

Och tänka sig, bara någon timme efter dessa lovord bad min chef mig om en riktigt stor tjänst.
Som jag förstås lovade att fixa.

Men jag tröstar mig med att jag faktiskt var den 1 000 000:e besökaren på en sida på nätet, så nu kommer jag att få ett jättefint pris vilken minut som helst. Jag ska bara betala lite avgifter först så att de kan föra över alla miljonerna på mitt konto.

Och så har jag ju fått brev från en afrikansk prins också.
Allt går min väg nu.

Så var "semestern" slut

Dags att gå till jobbet, alltså.

Jag försöker komma på roliga saker jag kan göra för att dagen ska bli festligare.
Gå hem är min bästa hittills.

Annat kul man kan göra är:
dricka kaffe
gömma sig på toaletten
hävda att internetet har gått sönder
sjunga julsånger varje gång det blir lite tyst
snatta kakor

Det kommer bli en lång dag.

onsdag 30 januari 2013

Hurra, typ

Ibland löser sig saker av sig själva.
Upptäckte precis att alla filer jag behöver för att kunna arbeta ligger kvar i min dator på jobbet. Det allra sista jag gjorde innan jag gick hem var att packa ihop dem och förbereda ett mail till mig själv. Men så kom någon in och störde mig med något viktigt (troligtvis angående kakor, eller kaffemaskinen, eventuellt en kombo av dessa för arbetet så viktiga ingredienser) och då glömde jag trycka på sendknappen. (Damn you, värdelösa hjärna!)

Så nu kan jag inte göra ett skvatt.
Jag väljer att betrakta det som en spontansemester.
För jag är ju en sådan spontan och härlig människa.

Som just nu, helt spontant, känner sig väldigt tacksam för att hon precis betalade in avgiften till småföretagarnas A-kassa.

Bästa motivationen

Vem behöver en coach?
Eller någon positivitetskonsult?
Det räcker ju med att betala räkningarna.

Helt plötsligt blir det väldigt uppenbart vad man ska ägna resten av kvällen åt.
Jobba som en stor skållad gnagare.
Grattis till mig!

Alla dessa val

Ikväll har jag så mycket festligheter framför mig att jag inte vet var jag ska börja.
Speakertext till en film.
Bakgrundsstory till en fiktiv figur.
Text om branschutveckling.
Räkningar att betala.

Helt plötsligt verkar det väldigt mycket roligare att diska.
Något har gått seriöst fel i min planering.

tisdag 29 januari 2013

Dagens deal

Nilla har erbjudit sig att hyra min själ!
Bästa erbjudandet sedan jag tecknade nytt mobilabonnemang, ju.
Om man säljer sin själ kan man få en massa heta grejer, har jag läst. Vad man får för att hyra ut den är än så länge lite oklart.
Men jag är på.
Herregud, jag jobbar med marknadsföring - vad har jag att förlora? Det är ju inte så att jag har någon daglig nytta av den.

Nu återstår bara frågan vad Nilla ska ha den till?


Dagens listor

Dagens positiva höjdpunkter:
- stekt fläsk till lunch

Dagens lågvattenmärken:
- ungefär allt annat

Jaha, det var väl det hela.

Påklädd

Nu ska jag bara komma på något att muta mig själv med så att jag faktiskt sätter på mig stövlarna och traskar ut genom dörren.

Lön?
Det kan funka.
Blunda och tänk på nästa faktura.
Fast utan att blunda då, helst.
Det blir så jobbigt att skriva då.

En sådan dag

När man vaknar med tanken att "idag måste jag ta igen allt det jag misslyckades med att göra igår, plus det som står på dagens schema."

Då känns det faktiskt lagom inspirerande att klä på sig och gå till jobbet.


måndag 28 januari 2013

Men ååååhhhh

I dag har jag mest suttit och stirrat på text.
Då och då har jag bytt ut ett ord, för att sedan bli osäker och sätta tillbaka det igen.
HELA DAGEN!

Jag har inte tid att vara så här värdelös.

Nu ska jag tvätta istället. Det kanske går bättre.

Men behöver den där morgonrocken verkligen tvättas?
Vore det inte bättre om jag tog dukarna?
Ska jag börja med det svarta, kanske?
Eller vittvätten? Fast den blå koftan...

Nä, tydligen inte...

fredag 25 januari 2013

Har ni tänkt på en sak?

Det är fredag!

Bara timmar kvar tills en ocean av ledig tid breder ut sig.
Med promenader i snövita landskap, kött på grillen, kvällar framför brasan, tjocka böcker, ett glas vin och varma filtar i mjuka soffhörn...

och tre jobb som man tror att man ska hinna fixa lite snabbt

Låt oss glömma det där sista!
Snart är det helg!

Tröstshopping

Choklad.
Stora mjuka tröjor.

När livet är lite tugnt så gäller det att veta vad som hjälper.
Det lär ju förstås inte bli lättare av ett halvt kilo choklad.
Men ändå - sååå värt!

torsdag 24 januari 2013

Mitt liv är som en film, fortsättningen

Det finns en väldig massa kritiker.

/Aningen nedslagen tjockis

tisdag 22 januari 2013

Mitt liv är som en film

Jobba, äta, sova.

Dock helt utan Guldbaggar.
Tyvärr.
Och i morgon kommer en snabb reprissändning.
Yippie!

Nämen

Det här var väl en helt olämplig tid att vakna?

Jag gissar att den här dagen kommer att bjuda på en generös rad av ytterligare festligheter.
Det brukar bli så när man försover sig.

Helst vill man gå och lägga sig igen.
Det vill man ju.
Tyvärr tillåter inte min inre arbetsledare detta.

måndag 21 januari 2013

Helt plötsligt...

inser jag mitt verkliga kall i livet.

Jag borde ha blivit en Hollywoodfru.

Gissar att det är försent nu.
Fan.

Update

Texten är förstås jätteliten.
Dock gigantiskt tråkig.
Såklart.

Och så fortsätter vi...

Nu är den normala delen av arbetsdagen avklarad.
Plus ett möte om nya framtida projekt.
Då var det bara resten kvar.

Resten är en rapport på 190 sidor som ska läsas och två sidor som ska skrivas.
Helst på två timmar.

Jag hoppas att det är vääldigt stora bokstäver i den där rapporten.

Och så var det måndag

Jag försöker just nu arbeta upp någon form av entusiasm inför detta faktum.
Det går väl sådär.

Min inre hejarklack är mycket tystlåten.

söndag 20 januari 2013

Äntligen

Nu är jag färdig med tillräckligt mycket för att ha en rimlig chans att klara nästa vecka.
Gött!
Dags att börja njuta av helgen.

Öhh... jaha.
Nämen nu blev det lite dålig stämning här.

Uppdatering

Brödet blev gott!

Platt, utflutet, skevt och fult - men det funkar.

Parallellen till min egen person känns aningen självklar här...
Nu tycker jag att vi talar om något annat.
Hur mycket får en dator lov att susa innan man ska börja oroa sig?
Om den överröstar även ickediskreta fisar, är det då dags att maila jobbfilerna för säkerhets skull?

Inte för att jag sitter här framför skärmen och fiser alltså.
Men ändå.

Om jag visste hur man gjorde

...för att få över bilder från telefonen till bloggen så skulle jag visa de bröd jag precis tog ut ur ugnen.

De blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, kan vi väl säga.
Eventuellt deltagande i Hela Sverige bakar är nu struket från listan över framtida projekt.
Men jag har fortfarande förhoppningar om Project Runway.

Och där ljög jag igen.
Skäms på mig.

Om ni var tvugna att vara med i ett TV-program, vilket skulle ni välja då?
Jag lutar åt Hur rent är ditt hus, där två engelska tanter kommer hem och tar bakteriprover från diskbänken och talar om att man riskerar att få diarre och sedan röjer upp.
En storstädning skulle vara trevligt.

Lagen om alltings, ni vet...

Lågkonjunkturen har gjort att min höst har varit ryckig.
Mycket att göra i ett par dagar, varvat med perioder då allting stått nästan still.
Man skulle kunna tycka att dessa lugna perioder hade kunnat användas till något nyttigt, men sådan är jag faktiskt inte.
Jag har mest slösurfat och sett till att min soffa formats efter min rumpa.
Bekvämt visserligen, men inte så produktivt.

Så, jag fick ett ryck och bestämde mig för att nu fick det vara nog.
Kontaktade lite folk och började planera nya grejer.
Som ett nytt företag, samarbeten kring ett par böcker och annat festligt.
Uppenbarligen måste jag ha låtit väldigt entusiastisk - för alla var på!
Och nu är det meningen att det ska dra igång.
I morgon.
Precis samtidigt som jag har fått rekormånga uppdrag av mina vanliga uppdragsgivare.
Detta oroar mig.

Hur ska jag kunna hålla liv i relationen med min soffa om det ska vara på det här viset?
Relationer är faktiskt det viktigaste vi har här i livet.
Det har jag läst i massor av tidningar.

lördag 19 januari 2013

Saker som inte händer så ofta

* Att jag vaknar pigg
* Att jag går ut och joggar
* Att jag jobbar snabbare än förväntat
* Att jag blir sjukt nöjd med en text jag har skrivit

Inget av detta har hänt idag.
Heller.
Det var ju tråkigt.



Tre jobb avklarade

Fyra kvar att göra.
De svåraste.
Så klart.

Jo, jag har också läst det där om att man ska börja med det svåraste för att allt annat ska kännas lätt efteråt.
Och det är säkert ett jättebra knep.
För andra.

Om man däremot redan har kört fast tre gånger på det svåraste uppdraget är risken ganska uppenbar att man kommer att ägna hela dagen åt att sitta och glo på en nästan tom skärm.

Been there. Done that.

Min plan nu är att arbeta mig upp till den där totala utmattningen där man till slut struntar fullständigt i hur dåligt det blir och istället bara producerar.
Listigt va?

Om man läser bloggen skulle man förstås kunna tro att jag har varit där sedan 2010.
Men den som påpekar det kommer att få stryk.
Ok?
Ok!

På fel plats i livet

Någon föreläsare jag lyssnade på hävdade vikten av att man skulle hitta sin grej i livet.
Det man är allra bäst på.
För gör man det, så ska man tydligen uppfyllas av energi, må jättebra och prestera fantastiska saker.

Jomen tjena.

Min grej är att läsa böcker och äta bacon.
Jag har väldigt svårt att se hur detta ska få mig att prestera något alls.
Men än en imponerande viktökning, då förstås.
Det skulle jag kunna klara.

Jag är här nu

Tänkte bara meddela detta.
På den här stolen bör jag tillbringa de flesta av helgens vakna timmar om jag ska ha en chans att hinna ikapp mina uppdrag.
Denna chans är väl för övrigt ungefär jämförbar med Leif GW:s möjligheter att slå Usain Bolt på 100 meter.
Inte så stor kanske, men den finns. Bolt kan snubbla och bryta benet.
Snälla gode gud, låt Bolt bryta benet!

(eller alltså, inte Usain Bolt på riktigt då förstås.. det skulle inte förbättra min arbetssituation det minsta. Mitt skrivande påverkas verkligen minimalt av jamaicanska sprintrars hälsotillstånd. Ok? Men någon form av statistiskt trolleri skulle verkligen uppskattas. Stoppa tiden lite lokalt kanske?)

Inspiration är tydligen bara för mesar.
Det har jag läst på flera ställen.
Transpiration ska vara grejen.
Hoppas att det stämmer för då är jag på rätt väg.
Jag ångestsvettas redan över hela kroppen.

onsdag 16 januari 2013

Lite trött nu

Den enda anledningen att jag inte redan sover är att jag har tagit bort alla sängkläder och tvättat dem.
Och nu orkar jag fan inte bädda.

Min nästan obegränsade talang för att tycka synd om mig själv firar nya triumfer varje dag.
Imponerande på något sätt, ändå.

Hur tänkte jag nu?

"Jag ska försöka fixa det i kväll"
Det var det sista jag sa till en av mina kollegor innan jag gick från jobbet.

Som om jag inte visste att jag hade tvättid.
Och ett tvättberg lika stort som Kilimanjari.
Och att Sveriges mästerkock skulle gå på tv.

"Det" är sex sidor broschyrtext.
Icke påbörjad sådan.
Jag hoppas verkligen inte att han tog det där på allvar.
Jag gjorde det uppenbarligen inte.

Uppe med snöröjningen

Här sitter jag och jobbar.
I morgonrock och yllesockar.
Känns riktigt bra, faktiskt. Väldigt bekvämt och ledigt.
Himla synd att jag snart måste gå till kontoret.

Vi har inte mycket till dresscode på jobbet, men jag tror faktiskt inte att jag kommer undan med morgonrock.
Framför allt inte med tanke på att vi har kundbesök.
Kunder verkar reagera lite skeptiskt på plagget morgonrock.
Antagligen för att de inte provat själva.

Kanske är det dags att införa Morgonrockens Dag?
Brandmän och människor som jobbar med biogogiska stridsmedel kan få dispens.

Dags att skicka en motion tror jag, minsann.

tisdag 15 januari 2013

Stresshantering tjockis style

Det är lite mycket nu.
Väldigt mycket faktiskt.
Så där att man allra helst skulle vilja gömma sig under en filt och låtsas som att man inte finns.

Då ska man ta hand om sig själv lite extra har jag läst.
Äta nyttigt och så.

Det har jag tagit fasta på.
Idag har jag till exempel ätit vegetariskt.
Kanelbullar.
Garanterat köttfria!

måndag 14 januari 2013

Något fattade jag i alla fall

I dag satt jag med på ett möte i nästan två timmar.
Tyvärr hade någon glömt att skicka bakgrundsmaterialet till mig, så jag fick sitta där och låtsas att jag förstod vad kunden pratade om.
Ni vet, nicka ofta och humma instämmande.
Anteckna ord som limit, CSR, funktionalitet och däremellan rita taxar när jag tappade bort mig så där alldeles. Som man gör.

Jag vet fortfarande inte riktigt vad de gör.
Eller varför.
Men tydligen ska jag skriva en liten bok om saken.
Jävligt snabbt.

Jomen det här ska väl bli roligt.



söndag 13 januari 2013

Top chef

Idag ska jag göra egen pasta.
Det har jag aldrig gjort förut.
Jag tar för givet att det kommer att gå jättebra.
Back up-plan saknas.

Hmm...
När jag tänker efter så påminner mitt sätt att laga mat väldigt mycket om min attityd till arbete och karriär.
Och det har ju gått...

...kanske ändå ska kolla om det finns någon burksoppa i något hörn av skafferiet?


lördag 12 januari 2013

Slit och släp

Jag har skrivit 2409 tecken.
Utav dessa gissar jag att ungefär hälften kommer att behöva bytas ut.
Eller fler...

Jag borde uppenbarligen jobba med något annat.
Som att uveckla biologiska stridsmedel till exempel.
Jag är nästan säker på att man inte behöver ta med sig mjältbrand hem och fixa till den över helgen.
Hoppas det i alla fall.
Annars kan man ju börja undra varför grannen städar så himla noga.

Ett rasande effektivt energiknippe

Det är min granne, det.
Jag har hört henne dra omkring på dammsugaren sedan klockan halv nio.
Själv var jag också uppe tidigt.
Eftersom jag har massor av jobb att göra idag.

Hittills har jag druckit kaffe, läst tidningen, läst ut en bok, spelat lite spel på mobilen, satt på mig strumpor och funderat på att sätta upp håret i tofsar.
Något jag sedan bestämde mig för att låta bli eftersom det visade sig att jag såg ut som en idiot.
Ja, det var väl det hela.

Så, nu har jag värmt upp i tre och en halv timme.
Det borde kanske räcka?
Dags att jobba då alltså.

Man skulle förstås kunna säga att det här beteendet är fullt normalt en lördag och att mina vardagar naturligtvis ser heeeelt annorlunda ut.
Det skulle man kunna säga.
Fast det skulle vara ljug.

söndag 6 januari 2013

Söndagsångesten slår till

Jaha, så var den här helgen slut.
Bara fem arbetsdagar kvar till nästa.

Det är för tidigt att börja räkna ner till sommarsemestern, va?

Jag är bäst när jag är tyst?

Kollade statistiken.
2500 personer har varit här den senaste månaden.
När jag alltså inte skrivit någonting alls.

Undrar hur många läsare jag hade haft om jag aldrig startat bloggen.
Tanken svindlar.

Hmm... vad är det i de här migräntabletterna egentligen?

Nytt år, nya möjligheter att misslyckas

Inga nyårslöften i år.
Jag kom helt enkelt inte på något att lova.
Antar att detta innebär att jag faktiskt redan har uppnått personlig perfektion.

Eller blivit fullkomligt desilusionerad.
Oklart vilket.