Om jag har en nagel som flisat sig så KAN jag inte tänka på något annat.
Jag kan inte jobba.
Jag kan inte somna.
Och jag kan garanterat inte äta.
Fram till det ögonblick jag har klippt av mig nageln är jag ungefär lika användbar som ett par snöskor i en vattenpolomatch.
Då är det ju himla opraktiskt att mina naglar är bara aningen hfastare i konsistensen än gladpack och sköra som nattgammal is.
Ibland är det ett under att jag får något gjort alls.
Säg att jag inte är ensam. Visst har ni också sådana underliga personlighetsdrag? Eller hur?
Vad får er att tappa koncepterna och koncntrationen?
Berätta för tjockisen.
Visar inlägg med etikett egenheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett egenheter. Visa alla inlägg
måndag 4 februari 2013
lördag 29 januari 2011
Tre saker jag gör när ingen ser eller hör mig
1. Pratar högt med människor på teve och radio.
Radioröst: Du lyssnar på BanditMegaRockHits, vi spelar...
Jag: Inte många sekunder till!
Dokusåpadeltagare: De andra ser mig uppenbarligen som ett hot.
Jag: Eller så röstar de på dig för att de hatar dig, precis som jag.
2. Härmar reklamröster med underliga dialekter
Reklam: Pau Paugens baukar vi brraouöd med...
Jag: BRRRRAAAAOOOUUUÖÖÖÖD
3. Håller långa tacktal när jag dammsuger
Först vill jag förstås tacka Akademien för denna oväntade ära och därefter vill jag säga tre ord till min svenskalärare på gymnasiet: UP YOURS, ÅSA PERSSON!
Jag trivs väldigt bra i mitt eget sällskap.
Fast ibland undrar jag varför.
Radioröst: Du lyssnar på BanditMegaRockHits, vi spelar...
Jag: Inte många sekunder till!
Dokusåpadeltagare: De andra ser mig uppenbarligen som ett hot.
Jag: Eller så röstar de på dig för att de hatar dig, precis som jag.
2. Härmar reklamröster med underliga dialekter
Reklam: Pau Paugens baukar vi brraouöd med...
Jag: BRRRRAAAAOOOUUUÖÖÖÖD
3. Håller långa tacktal när jag dammsuger
Först vill jag förstås tacka Akademien för denna oväntade ära och därefter vill jag säga tre ord till min svenskalärare på gymnasiet: UP YOURS, ÅSA PERSSON!
Jag trivs väldigt bra i mitt eget sällskap.
Fast ibland undrar jag varför.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)