Jag är flyttad!
Själva flytten var en lätt match. Tack vare snälla vänner och en buss tog det mindre än två timmar från start tills den sista kartongen bars in i nya lägenheten. Rasande effektivt!
Men sedan... har det inte riktigt gått lika snabbt. Det är ju sjukt svårt att komma på var alla saker ska bo någonstans. Efter 30 år i samma lägenhet vill min hjärna inte gärna ställa om och hitta på nya platser att förvara de fullkomligt orimligt många köksmaskiner, kastruller och redskap jag tydligen har.
Dessutom har jag nog varit lite för duktig på att rensa bland mina böcker. Jag har gett bort för många! Nu är det plötsligt stora hål i bokhyllan. Vem kunde tro det? Vad gör man nu? Ska jag behöva ha prydnadssaker? Tja, det kanske jag behöver, för sådana (som jag inbillade mig att jag knappt hade) finns det i drivor. Var har alla dessa vaser, fat och ljusstakar stått någonstans? Och varför har jag tagit med dem i flytten?
Jag har också tagit med mig på tok för många taklampor som jag nu inte vet var jag ska göra av. Jag kan inte ens ta dem till landet för där är det så lågt i tak att allt utom plafonder medför direkt fara för hjärnskakning eller brott på näsbenet.
Och tavlor. Det har jag också alldeles för mycket av. Och mysko lådor med diverse minnen, foton, gamla jobb och andra saker som jag verkligen inte vet var jag ska stoppa undan. Just nu flyttar jag mest runt kartonger och blir förskräckt när jag öppnar dem.
"Neeej, en hel låda med hobbymaterial. Var fan ska jag göra av det?" Stänger den igen och flyttar den till ett annat hörn. Öppnar nästa. "Hjälp! Penslar, verktyg, skovårdsprylar och bandage. Jag har inte plats." Stänger, flyttar, öppnar nästa.
Möbler har jag däremot lite för lite av. Gav bort nästan allt för jag var trött på dem. Nu känner jag att en byrå eller två kanske ändå hade varit bra. Och ett duschdraperi.
Men det ska nog bli bra till slut. Mina grannar verkar snälla. Förutom den som stal mitt cykellås, förstås. Det var väl onödigt.