Det finns ganska mycket tomma lokaler i innerstan där jag jobbar. Den ena butiken efter den andra packar ihop och slår igen. Eftersom jag är ungefär lika intresserad av shopping som av att lära mig integralkalkyler så är det inget som gör mig direkt upprörd personligen.
Men.
När det öppnar nya ställen som verkar ännu mer orimliga än integralkalkyler så blir jag lite nervös.
 |
| Det är så så SÅ rosa |
Om jag har fattat grejen rätt så ska man betala 299 kronor för att få gå in där och ta selfies bland en massa färglada saker av plast. Man kan tydligen klä ut sig i pastellfärgad tyll och färgglada peruker också. Kanska kan man även äta glass. Just det sista kan jag visserligen sympatisera med. Men resten?
När blev sådant normalt?
Det känns som om jag råkat somna och nu plötsligt vaknat 10 år senare. Som en lätt svullen Rip van Winkle. Och den referensen gjorde ju inte saken bättre. Jag har förlorat kontakten med nutiden!
Jag har inte känt mig så gammal sedan en expedit på NK trodde att jag var min kollegas mamma.
