Vet inte om jag ska vara glad eller rädd

Nu har jag "jobbat hemifrån" i två månader.
Jag är dessutom permitterad, så det blir verkligen inte många knop gjorda.

Jag ska inte ljuga. På vissa sätt är det skönt. Men nu börjar jag undra om det kan finnas oönskade biverkningar.

Jag chattade nyss med min bästa vän. Både hon och jag har upptäckt att vi går omkring och är rätt spända under ytan just nu. Så där att även små irritationsmoment får oss att vilja slå sönder saker.
Hon påpekade att det var orimligt barnsligt med tanke på att vi skulle fylla 56 i år.

WHAT?

Jag har inte direkt tänkt på hur gammal jag är på ett tag. Men jag var rätt säker på att jag skulle fylla 54. Hoppsan Kerstin! Där ser man.

Dålig sak med detta:
Vad händer med min hjärna egentligen? Håller den på att packa ihop och stänga av? Har den gått ner i viloläge?

Bra sak med detta:
Två år mindre kvar till pensionen!
Wiiihooo!
Hur jag nu ska kunna leva på den?
Men det väljer jag att förtränga för ögonblicket. Det löser sig säkert. En lottovinst bara, så...
Tiddeli-fucking-pom.