fredag 22 maj 2020

Vet inte om jag ska vara glad eller rädd

Nu har jag "jobbat hemifrån" i två månader.
Jag är dessutom permitterad, så det blir verkligen inte många knop gjorda.

Jag ska inte ljuga. På vissa sätt är det skönt. Men nu börjar jag undra om det kan finnas oönskade biverkningar.

Jag chattade nyss med min bästa vän. Både hon och jag har upptäckt att vi går omkring och är rätt spända under ytan just nu. Så där att även små irritationsmoment får oss att vilja slå sönder saker.
Hon påpekade att det var orimligt barnsligt med tanke på att vi skulle fylla 56 i år.

WHAT?

Jag har inte direkt tänkt på hur gammal jag är på ett tag. Men jag var rätt säker på att jag skulle fylla 54. Hoppsan Kerstin! Där ser man.

Dålig sak med detta:
Vad händer med min hjärna egentligen? Håller den på att packa ihop och stänga av? Har den gått ner i viloläge?

Bra sak med detta:
Två år mindre kvar till pensionen!
Wiiihooo!
Hur jag nu ska kunna leva på den?
Men det väljer jag att förtränga för ögonblicket. Det löser sig säkert. En lottovinst bara, så...
Tiddeli-fucking-pom.

6 kommentarer:

Botant sa...

Ibland kollar jag Farbror Fri. jag förundrar mej lite, särskilt när det gäller barna. Barn gör inte som man säger utan som man gör. Undrar hur man blir när man växer upp utan att föräldrarna jobbar. För vem längtar tillbaka till sin ungdoms råa kneg. Jobba på tvätteri och plocka pärer mm Hur skall han få sina ungar att plocka jordgubbar o ha ont i ryggen veckor i sträck? Tja det kanske går att lära ut att "om man jobbar hårt när man är ung kan man ta det lugnt sen". Intressant att följa sådan experiment

Tigerlilja sa...

Hav tröst! Det är himla lätt att glömma bort exakt hur gammal man är!

Markattan sa...

Ingen panik! Jag får tänka och räkna riktigt länge för att avgöra om jag verkligen blir 58 i år.

Markattan

Smultronblomman sa...

Där ser man. Vi är födda samma år!
Själv blir jag less på att drälla runt hemma. Vissa kunder tillåter inte besök av utomstående, men andra gör det. Mina kollegor i Danmark och Norge är helt isolerade. Inga kundbesök alls. Jag oroas för nära och kära. Hoppas det här inte slutar i total katastrof.

DDT sa...

Botant - jag tycker också att det är kul att läsa FIRE-bloggar. Önskar att jag hade hittat den rörelsen betydligt tidigare. Nu är det liksom för sent. Men en del av tankarna kan man ju ändå ta till sig. Jag gillar ju ändå inte att shoppa!

tigerlilja - Men visst är det? Och nuförtiden är det ju sällan någon faktiskt frågar hur gammal man är.

Markattan - Skönt att inte vara ensam. Men är det inte lite läskigt ändå? Att det ska vara så svårt att räkna ut det.

Smultronblomma - 1964 - en fin omgång människor. Jag blir också less på att vara hemma. Åtminstone när jag är i stan. På landet funkar det bättre. Där finns det alltid något att göra. Det finns det förstås hemma också, men jag tycker att det är roligare att gå med röjsåg än att städa. Tyvärr.

Botant sa...

Vi är nog flera som hoppas på rapport om röjsågning eller något annat bra. Eller dåligt. Alltså: internet är tråkigt numera. Inga roliga nyheter eller pigga idéer eller att världen går framåt. Bara återkommande om corona , tråkigt USA Kina. Det skamliga är att under hot om cancer hos anhörig så har jag inte tagit in corona på riktigt. Jo så pass så jag insåg att blir det corona här så uteblir cancerbehandling. Och såpass så jag aldrig gör något roligt utanför hemmet. Man bara äter o sover och livet liksom segar sej lite lite närmare 100 och allt längre ifrån 50. Utan att man gör så mycket av denna tiden ???? Och förbättra världen kan man ju inte längre, det har man slutat tro...Möjligen kan man måla bräder för att de skall hålla längre