Tjockisen läser

söndag 20 januari 2013

Lagen om alltings, ni vet...

Lågkonjunkturen har gjort att min höst har varit ryckig.
Mycket att göra i ett par dagar, varvat med perioder då allting stått nästan still.
Man skulle kunna tycka att dessa lugna perioder hade kunnat användas till något nyttigt, men sådan är jag faktiskt inte.
Jag har mest slösurfat och sett till att min soffa formats efter min rumpa.
Bekvämt visserligen, men inte så produktivt.

Så, jag fick ett ryck och bestämde mig för att nu fick det vara nog.
Kontaktade lite folk och började planera nya grejer.
Som ett nytt företag, samarbeten kring ett par böcker och annat festligt.
Uppenbarligen måste jag ha låtit väldigt entusiastisk - för alla var på!
Och nu är det meningen att det ska dra igång.
I morgon.
Precis samtidigt som jag har fått rekormånga uppdrag av mina vanliga uppdragsgivare.
Detta oroar mig.

Hur ska jag kunna hålla liv i relationen med min soffa om det ska vara på det här viset?
Relationer är faktiskt det viktigaste vi har här i livet.
Det har jag läst i massor av tidningar.

3 kommentarer:

Singelmamman sa...

Lugn. Soffor verkar inte vara långsinta. De glömmer fort och hälsar dig tillbaka utan sura miner.

Markattan sa...

Det är väl inte möjligt att jobba i soffan?

Markattan

Den där tjockisen sa...

singelmamman - tack för dessa tröstande ord. Soffor är verkligen bra livspartners på alla sätt och vis.

Markattan - det skulle kännas som att smutsa ned det fina vi har tillsammans, soffan och jag.