Datorn har fungerat oklanderligt.
Kroppen har hållit sig frisk.
Hjärnan har väl... tja... lallat på som vanligt.
Jag har inte åkt tåg.
Humöret däremot.
Not so good.
Men nu får det fan vara bra.
Varför lida ensam när man kan sprida sitt gnäll över världen? (Nåja, den handfull människor som faktiskt läser det här och de ryssar som antagligen kommer hit i hopp om att hitta bilder på fylliga damer.)
För ögonblicket är jag missnöjd med:
min garderob
mina höstskor
min arbetsmoral
mina kollegor
min diskmaskin
hantverkare
min personlighet
min träning
priset på ved
Jag återkommer när jag listat ut var jag ska börja.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Det där med humöret ... måste vara något i luften. Men just idag är jag på ett ovanligt gott humör! Kan bara bero på att jag ska på cocktailparty ikväll. Sprit gör mig snygg!
Varför lida ensam när man kan sprida sitt gnäll över världen?
Om jag någon gång sammanställer allt bra jag hört i mitt liv i en citatbok kommer jag ta med denna fina fråga.
Priset på ved? Har du inte egen skog?
Gnäll gärna bara du skriver!
Instämmer till fullo men med tillägget att vedpris, hantverkare och diskmaskin kan strykas från listan!
Gnället du sprider över världen gör mig lite mindre gnällig!
Jag kan inte hjälpa att jag ler åt din pessimism. Skönt att andra också tycker livet suger fetpurjo emellanåt. det känns också helt OK att reta sig på allt och alla!
Du har inte dött, hoppas jag?
Men vedpriset är väl bättre om det inte snöar så mycket?
Du med, min tjockis?
Fullt så här inaktiv har jag inte varit borta på min kant men snudd på!
Kanske dags att pallra sig tillbaka och gnälla lite till allmän förnöjsamhet för oss läsare?
Längtar efter ditt bloggande, dina underfundiga rader brukar rädda min dag....kom tillbaka, snälla
Skicka en kommentar