onsdag 22 maj 2013

Happy feet

Det här är egentligen de enda riktigt sköna skor jag har just nu.
Men det finns gränser, till och med för mig.
Bara mina allra närmaste vänner får se mig i dessa fulingar.
Och även då rodnar jag lite inombords.

8 kommentarer:

Singelmamman sa...

Jag förstår varför.

Singelmamman sa...

Fan. Nu var jag otydlig. Jag förstår varför bara dina närmaste, stackars dem, får se dig i såna där.

Chrissan sa...

Våga vägra! ;)

Knasterfaster sa...

De ser väldigt oanvända ut så dina vänner kanske inte har sett dem så ofta. Vi har ett par gula som hela familjen använder hemma i trädgården.

Helena m. 4 sa...

Jag rodnar å dina vägnar, utvärtes...
;-)

reneesfotoblogg sa...

Låååångt över gränsen!
Vanliga träskor, ja!
Rosa foppatofflor, aldrig i levandes livet!

Anonym sa...

Använd dem bara i högt gräs!

DDT sa...

singelmamman - det där behövde faktiskt inte alls förtydligas.

chrissan - vad, vad VAD? Mina fötter förlåter mig aldrig om jag dumpar de där skorna där de rättligen hör hemma - i soporna.

knasterfaster - eller så har jag inte så många vänner... så kan det också vara.

helena - tack, det känns... tja, bra?

renee - det vet jag väl! Och de är inte ens rosa. De är ljuslila. Färgspektrats vidrigaste nyans. Men så fort jag går mer än 110 meter i mina träskor så får jag blödande skavsår. Jag pallar inte längre.

Anonym - Herregud ja! De har aldrig varit utanför tomten. Och jag har inga grannar. Det är ju självklara förutsättningar för foppatofflor.