I fredags hade jag en stund av närapå totalt ångestfri existens.
Varje uppdrag var färdigt!
Alltså, på riktigt, vartenda jobb var klart.
Den fruktansvärda teknikartikeln jag kämpat med hade fått omdömet "mycket bra skrivet", det var fredag eftermiddag (veckans bästa tid), solen sken och det var 25 grader varmt.
Det varade ungefär 1,5 timme.
Sedan började bilen skramla och två varningslampor lysa.
Jag gissar att det inte är mer än rättvist.
Men ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Fy så orättvist!
....min svärmor sa alltid: Somliga straffar gud med en gång...
chrissan - men visst är det?
renee - jo så klart, varför skulle man få lov att känna sig lite glad och lätt om hjärtat? Bara så där...
Skicka en kommentar