Jag tror att jag har drabbats av en mitt-i-livet-kris.
Fast jag är knappast mitt i livet.
Vi lever inte så länge i min släkt.
Jag oroar mig inte så mycket för min pension, om vi säger så.
Med hjälp av miniräknare och en avancerad ekvation kom jag för ett tag sedan fram till att jag borde leva 17 år till.
(Avancerad ekvation = antal levnadsår för mormor, morfar, farmor, farfar och mamma/5= trolig livslängd)
Eat my shorts, mattelärare.
Nå, tillbaka till krisen.
Jag känner mig inte helt nöjd med mitt liv.
Det behövs något nytt.
Problemet är att de traditionella grejerna inte gör det för mig.
Jag vill varken ha mc-kort, kinesiska tecken ovanför arslet eller lammkött.
Herregud, jag vill hellre ha ett extra hål i huvudet än något av det där.
Jag vill ha en ny karriär!
Men hur lätt är det?
Även om vi bortser från kris och arbetslöshetssiffror så finns det andra problem.
Service är uteslutet.
Likaså alla jobb där man "arbetar med människor".
Jag hatar folk.
Ord som kreativt och utmanande får inte finnas i arbetsbeskrivningen.
Inte heller många bollar i luften.
Det får inte kräva någon som helst kunskap.
Förutom om sådant där jag kan komma med tvärsäkra uttalanden som inte kan kontolleras.
Och så vill jag ha helt fria arbetstider.
Och hög lön.
Som jag ser det finns bara en lösning.
Jag måste hitta någon som är beredd att betala mig för att blogga.
Någon?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
*skrattar och gör vågen för ekvationen*
Tyvärr, jag är inte någon. Alls inte. Själv letar jag likt Anne Nicole Smith efter en rik, gammal och jättesjuk man att slå mina späda armar kring. *Finns ju överallt...*
Det finns ett problem med din statistik. Den säger ingenting om utgången för individen. Du kan leva tills du blir 90 eller bli överkörd av en buss imorgon. Väldigt mycket bussar på den här bloggen :-)
Ett gratistips! :-)
Du kan skaffa dig en liten "klickrobot" som knallar runt och klickar på din blogg. Dessutom kan den fås att skriva små gulliga kommentarer i stil med: "Åh, jag gillar verkligen din blogg, kram". Alternativt "Vad snygg du är, puss!" eller "Snart är det torsdag". När du så fått upp antalet sidvisningar och antalet kommentarer så kan du sälja reklamplats på bloggen. Därefter kan du leva lycklig i alla dina dagar. :-)
Matteläraren - Man tackar! Kan du fatta att jag bara fick trea i matte? Det måste ha varit något slags fusk.
Singelmamman - ja, vem gör inte det. Du har det i alla fall lättare än jag. Jag måste hitta någon gamling som tänder på gigantiska överarmar.
Vildhunden - är inte du en sådan? Det trodde jag.
Jisses! Jag får nog skaffa mig en "riktig hobby" så jag inte hänger på en massa bloggar dagarna i ända.
Nej, nej. Du får hänga här hur mycket du vill! Hur skulle jag annars veta att det är torsdag?
Om jag betalade dig och du sen betalade mig en tredjedel av intäkten, fast i månaden då,istället för per år, och vi sen multiplicerade det med lämplig faktor...säg 3,2...så att vi fick ordentlig ränta på pengarna...Då skulle det nog funka.
*känner på mig*
Fast vi skulle kanske behöva få med någon mer i projektet. En finansiär av något slag.
Hm, späda och späda. *skruvar lite på mig*
Kanske ska lägga till att han bör vara tämligen oseende också...
Jag kan direkt se en annan karriär som du kan använda kriterierna du räknat upp: Politiken. Go, girl - in i EUparlamentet med dig!
Skicka en kommentar