Tjockisen läser

tisdag 1 juni 2010

Och sådant kallar de service...

I dag försökte jag ta mig in på Friskis&Svettis med hjälp av mitt spelkort.
Jag hade tydligen fått med mig fel.
Men jag fick komma in ändå.
Bastards!

Nu har jag jobbat ned snittpriset per träningspass till 275:-.
Det är ju en bit kvar till de 18 kronor som jag tycker är rimligt för att skutta runt och svettas till musik.
Nej, det är inte det enda skälet att jag inte går ut och dansar!
Det är jobbigt nog att vara helt okoordinerad och sakna all rytmkänsla när man är på jympastik.
I so don't do pardans!
Men skam den som ger sig.
En vacker dag får jag nog ordning på de där hoppsastegen.
Nästa år eller så.

4 kommentarer:

stort och smått sa...

Vad hette det? Träning?

Jag gillar verifieringskoden bättre: wines

Melinda sa...

Attans att du fick komma in ändå....

Singelmamman sa...

Hoppsasteg är för barn. Inte för vuxna, förståndiga kvinnor. Och absolut inte för mig.

Tycker att Stort o småtts ord är lysande. En hint om vad som är viktigt.

Den där tjockisen sa...

stort och smått - whines borde det väl egentligen vara på den här bloggen? Eller hur?

Melinda - Ja men visst var det taskigt. Där gick jag miste om en alldeles legitim ursäkt.

Singelmamman - du har så rätt. Hoppsasteg är ju omöjliga att utföra med ens ett uns värdighet. Om man nu hade haft någon kvar när man väl fått på sig träningskläderna alltså...