I går slogs två projektledare om mig.
Ok, kanske inte med knytnävarna, sådant uppmuntras inte på min arbetsplats.
Men ändå...
De bråkade. Om mig.
Eller kanske egentligen om vems jobb som var viktigast och skulle skrivas först.
Men det väljer jag att bortse ifrån.
Det var nämligen det enda ögonblick som påminde det minsta om en romantisk komedi. Resten av dagen var helt klart en dokumentärfilm.
Från Gulag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är aldrig någon som slagits om mig, någonsin.
I ärlighetens namn skulle båda lätt valt någon annan än mig om det hade funnits någon att tillgå. Men det blir ju inte mycket film av den insikten, så den struntar vi i.
Var det någon av dom som brast ut i sång?
Jasså inte det, då var det en dokumentär!
Och nu går den i repris, filmen om ditt liv?
Markattan
Skicka en kommentar