torsdag 17 december 2009

Nej, inte idag

Brydde mig inte om invägningen i morse.
Inte så att jag glömde det.
Nej då.
Ren självbevarelsedrift.
Julbord igår.
Och dessutom har chokladen börjat droppa in på kontoret.
Tillsammans med pepparkaksburkarna.

Så jag har bestämt mig för att ge mig själv två vågfria veckor som en tidig julklapp.
Det är jag värd, tycker jag.
Så som jag har kämpat med... med...
...tja...
något?

7 kommentarer:

Mångmamma sa...

Grattis...eller något!
Bantning är larvigt!
Punkt.

Agneta sa...

Såklart du är värd en tidig julklapp! Jag funderar fortfarande på vad jag ska ge mig själv! Kanske en snuskigt dyr hudkräm..?

nillas liv på pinnen sa...

...med att hitta ungdomens källa...?

Singelmamman sa...

Jag ska inte heller väga mig. Fast det gör jag ju aldrig, jag har ju ingen våg.

XXX sa...

Du är i sanning en stor förebild för oss andra. Och det måste ju vara kämpigt...

Ulrika sa...

Våga vägra vågen!

Det gör jag, jag är en god blundare.
Kan man undvika en viktsiffra så gör jag det.


Även om jag naturligtvis kan SE att det hänger för mycket ringar omkring mig...

DDT sa...

Mångmamma - tack, eller något.

stort och smått - det tycker jag att du är värd.

nilla - just det ja. Detta idoga letande. Den finns i alla fall inte i Lerum, Borås eller Alingsås. Så mycket tor jag att vi kan konstatera.

singelmamman - det är en bra metod.

hemska tvillingen - Tack. Tror jag... vad menar du egentligen med stor...?

ulrika - utan siffror finns inga bindande bevis. Rena ögonvittnesuppgifter är opålitliga, det vet man ju.