Tjockisen läser

måndag 29 mars 2010

Saker som bara inte borde få hända

Precis som nästan alla andra har jag en lätt fobisk inställning till toalettbesök på jobbet.
Jag bajsar inte på jobbet.
No way.
Om det inte är absolut, absolut nödvändigt alltså.
Det var det idag.
Ett undantag alltså.
Jag var inte ens speciellt besvärad av det eftersom det var så sent att det faktiskt fanns fler toaletter än arbetskamrater kvar på jobbet.
Och på den mest avlägsna toaletten kan ingen höra dig...
Ja, vilka läten du nu än ger ifrån dig.
Om de inte är väldigt högljudda alltså.
Då kan någon form av resonans och eko skapas.
Men det var inte problemet.

Jag tycker bara att när man bajsar på jobbet max 4 gånger om året då borde det faktiskt inte bli stopp i toaletten just den gången man gör det.
Det borde det bara inte.
Jag menar, vad är oddsen?

Jag hoppas att det har försvunnit av sig själv till i morgon.
Det är min plan.
Reservplan saknas.

söndag 28 mars 2010

Letat vårtecken

Gav mig ut på en rask promenad.
Sådant ska man bli pigg av säger folk.
Inte ni alltså.
Men folk så där i allmänhet.
Tänkte att jag skulle fotografera lite vårtecken för att muntra upp mig.

Det gick ju sådär.
Mars är en väldigt ful månad när man ser den genom mina ögon.

Men snön är ju nästan borta.
Nästan.
Grus och lera däremot.
Plenty...
Piggare?
Not so much.

Hur gör man egentligen?

Jag har en riktigt tuff vecka framför mig.
Trots att den bara innehåller 3,5 arbetsdag.
Eller kanske just för att den bara innehåller 3,5 arbetsdag.
Det är väldigt mycket som bli klart nu.

Jag behöver bli extremt utvilad lagom till imorgon bitti.
Just nu är jag så trött att jag håller på att trilla av stolen.
Någon som har några knep?
Nässköljning?
Hypnos?
Blåbärsbad?

Jag är desperat!

lördag 27 mars 2010

Troligen inte...

Jag fick ett förslag om att mina hjärnceller möjligtvis kunde blivit tyngre.
Av allt tänkande alltså.
Hmm...
I så fall borde jag samtidigt ha blivit smartare, va?
Då kan vi glömma den förklaringen.

Men det var ju en vacker tanke.
Klart värt ett pris.

Och vinnaren är...

Som förutom att ge mig en rimlig bortförklaring till viktökningen även gett mig något nytt att oroa mig för.
Tungmetaller i vattnet.
Men tack för det, då.

Glömde ju...

Dieten i kombination med träning 3 gånger i veckan...
Har nu resulterat i ytterligare viktuppgång.
+ 700 gram.

Känns ju toppen.
Verkligen.

Ni behöver inte säga att det är muskler.
Det har jag redan sagt 1342 gånger.
Några andra förslag?
Kreativa idéer premieras med egenhändigt skapade utmärkelser.
Kan det vara tungt vatten i kranarna?

Fönster mot vädret

I går kväll hade jag folk hemma.
När de sent omsider skulle ge sig iväg tog jag farväl med ett vänligt: kör försiktigt,det ser ut att vara väldigt dimmigt.
I dag var det lika mycket dimma.
Trodde jag.
Tills jag gick lite närmare fönstret.
Kanske borde tvätta det...

Fast nu regnar det förstås.
Då kan man inte tvätta fönstret.
Makterna är på min sida.

onsdag 24 mars 2010

Filtläge

I går låg jag under en filt och var sur.
Från det att jag kom hem från jobbet tills det blev natt.
Sådant händer även de bästa människor.
Vilket härmed kan anses vara bevisat.

Idag känns det lite bättre.

måndag 22 mars 2010

Avslöjad, allt är hittepå...

Idag skriver Aftonbladet om påhittade bloggar.
De skriver om sådant som Apans lilla blogg, Livet på Söder och fejkade kristdemokrater.
Jag gissar att det bara är en tidsfråga innan de kommer på mig.
Lika bra att gå ut direkt.

Jag är så klart varken fet eller medelålders.
No way!
Jag är ung, smal, vältränad, ambitiös, entusiastisk och brinner för mitt jobb.
Jag älskar utmaningar och att ha många bollar i luften.
Omåttligt populär är jag också.
Joråsåatt såere serru.

I wish.

söndag 21 mars 2010

Kan ni något bra?

Jag läste en blogg för ett tag sedan. Tjejen som skrev den hade kommit på att hon omedelbart skulle bli slaktad av zombiesarna när katastrofen drabbar jorden.
Förutsatt att katastrofen är av zombieskaparkaraktär, alltså.
Nå.
Detta fick mig att inse att jag inte heller har några egentliga kunskaper som kommer att hjälpa mig att överleva om det skulle behövas.
Jag kan garanterat inte göra upp eld utan tändare.
Jag skulle inte kunna fånga något snabbare än en kålmask.
Jag kan inte odla något svårare än krasse.

Min utbildning och mina jobb har inte gett mig några färdigheter som kan komma till nytta vid en eventuell katastrof.
Om inte zombeisarna behöver lite slogans, då förstås.
Annars är jag dömd till undergång.

Snösmältning

Snön håller sakta på att smälta bort på gården.
Det är väl ungefär det roligaste som händer här.
Våren är verkligen inte min tid.

Och i morgon är det måndag.

fredag 19 mars 2010

Bull & Dum

Nu har jag varit ute och druckit öl igen.
Och kanske en liten whiskey, också.
Jag försöker intala mig själv att jag är värd det.
Eftersom...
Hmm...
tja... jag har varit på ett tråkigt möte idag.
Det borde väl räcka.

I morgon är en annan dag.
Lördag.
Det visste redan Christer Björkman.
Jag hoppas att han mår som jag förtjänar då.
För jag vill verkligen inte göra det.
Det kan han gott ha.

torsdag 18 mars 2010

Belöningen för en veckas slit

Tre träningspass på en vecka.
Resultat: plus 100 gram.

Det måste ju helt enkelt vara fett som förvandlas till muskler med ljusets hastighet.
Det måste det!
Ev. avvikande åsikter kan redovisas i privata dagböcker eller som anteckningar i filmjölk. Tack.

Då pratar vi om något annat.
Tomas Ledin till exempel.
Nej, peruanerna har verkligen inte gjort oss något ont.
Eller, vänta ett tag nu...
Kommer inte panflöjten därifrån?
Va, va?
Det folk som har uppfunnit panflöjtspipande förtjänar faktiskt Ledin.
De kanske till och med kommer att gilla honom.
Det är min teori i alla fall.

onsdag 17 mars 2010

The fat lady for president

Det mullrar i väljarkåren.
Jag känner att jag måste ta mitt ansvar.
Även om sådant normalt inte ligger för mig.
Eftersom flera personer verkar kräva just detta så kommer jag troligtvis att ställa upp i valet.
Det behövs en tjockis i riksdagen.
Jag slipar just nu på mitt partiprogram.
Det finns ju en hel del viktiga frågor som är sorgligt förbisedda av de gamla partierna.
Men, vilken är viktigast?
Rösta omedelbart så att jag vet vad jag ska gå till val på.

Ja, jag vet att det är svårt.
Allt är ju viktigt.

1100 kronor och sjunkande...

Priset per träningspass fortsätter att sjunka.
Idag har jag studsat och skuttat för 1100 kronor.
För så mycket pengar skulle man kunna tycka att lite mer skulle ingå.
Som lite massage.
Snygg personlig tränare.
Ansiktsmask.
Färskpressad juice.
En skvätt duschtvål..?

Men icke då!

Jag har precis insett att jag kommer att behöva träna ungefär 100 gånger innan priset matchar upplevelsen.
97 gånger kvar alltså.
Yiiiha!

måndag 15 mars 2010

När köpte jag det? Och varför?

Surkål och rökt makrill.
Jag hoppas att det var det som luktade.
Om inte så har jag antagligen dödat någon.
Och låtit delar ligga och bli dåliga...
Hmm... vem var inte på jobbet idag?

Halverat pris

Pris/träningspass har nu sjunkit till 1650:-
Som hittat, ju.
Fortfarande mycket dyrare än sommarkortet som slutade på 225:-/pass.
Men nu pratar vi inte mer om det.
Tiddelipom, liksom.

Snart ska ni få hjälpa till att utforma mitt nya partiprogram.
Men först ska jag försöka lista ut vad det är som luktar björnbajs i mitt kylskåp.
Nyss hittade jag en bit Kvibille ädelost.
Trodde jag.
Det visade sig vid en närmare titt vara en bit herrgårdsost som sett sina bästa dagar.
För så där 3 månader sedan.
Det här kan bli spännande.

söndag 14 mars 2010

Fy fan för fullkorn

Bästisdagen var precis så kul som man kunde hoppas.
En liten besvikelse bara...

Efter en månads diet ( i och för sig verkningslös, men det behöver vi inte fördjupa oss i just här) tyckte jag att jag faktiskt kunde få unna mig något.
När jag nu träffde min bästis och allt.
Bärpaj med vaniljsås.
Så vackra ord.
Så underbar doft.
Och sen har de gjort pajdegen med jävla FULLKORNSMJÖL!
Smakade bajsflingor ju!

När mitt parti vinner valet ska sådant bli straffbart.

Bästis

I dag ska jag träffa min bästa vän i världen.
Jag gissar att vi kommer att:
- gnälla
- klaga
- beklaga oss över våra liv
- hata våra jobb
- gny över hur gamla och fula vi blivit
- kverulera över dagens ungdom
- spy galla över karlar

Jiiii, vad kul det ska bli!

lördag 13 mars 2010

Påminn mig gärna senare

Jag borde verkligen veta det vid det här laget.
Numera står bakfyllan inte alls i relation till fyllan dagen innan.
Graden av gårdagens berusning kan väl klassas som "tipsy".
Dagens tillstånd är mer av graden "överlevare efter kärnvapenkatastrof".
Nästa gång tar jag bilen.

Åh neeej

Jag mår inte så bra idag.
Huvudet värker.
Händerna skakar.
Ett lätt illamående fick min baconfrukost att smaka mer än skumt.

Allt detta skulle antagligen kunna botas med två timmars sömn.
Men om två timmar ska jag leverera ett jobb.

Jomensåatt.
Kanske bäst att jag börjar då.

Saker man är värd

När man tränar på Friskis...
Så kan man ta sig lite friheter.
Det tycker jag allt.
Som att gå på after work
Dricka lite champagne.
Och en väldig massa öl.
För man tränar ju faktiskt.

Undrar vad man får göra när man tränat två pass?
Jag gissar chokladcroissanter.
Vad tror ni?

torsdag 11 mars 2010

Och sedan gick vi till Friskis...

Årskortet är invigt.
Men jävlar vad kasst allt hade blivit.
På riktigt.

För fem år sedan var baspassen fulla av gamla feta tanter.
Som med knapp nöd pallade med ens de lättaste övningar.
Då var baspassen skitenkla.
Jag blev inte ens svettig när jag av misstag hamnade på ett.
Nu var allt annorlunda.
De feta gamla tanterna var utbytta mot kvinnor i min egen ålder och storlek.
Och tempot var så högt att jag ville gråta efter 10 minuter.
Efter 20 ville jag bara kräkas och dö.

Tänk ändå att allt har blivit så mycket sämre på så kort tid.
Träningspassen.
Speglarna.
Kläderna. (Mina gamla hade förstås krympt, så jag var tvungen att köpa nya)

Jag är inte helt säker på vems fel det är.
Men så länge ingen släpar fram den skyldige så tänker jag anta att det är Tomas Ledin.
Eller möjligtvis Joe Labero.
Bastards!

Först och främst

Noll gram viktminskning.
Hur är det ens möjligt?
Noll!
Jag börjar helt seriöst fundera på drastiska åtgärder.
Som att slänga ut vågen.
Basta en vecka.
Skicka fågelbajs till Tomas Ledin.
Det sista har i och för sig inget med vikten att göra. Det är mer sådant som hör till min övergripande veckoplanering. Tomas ska vara glad över att jag så sällan hinner med allt jag planerar.

Men noll alltså.

onsdag 10 mars 2010

Bokat

Jag ska träna i morgon.
Och väga mig.
Då borde man nästan inte behöva jobba också.
Det är min åsikt i alla fall.
Tyvärr tror jag inte att chefen delar den.
Vi tycker väldigt ofta olika om sådant.

måndag 8 mars 2010

Från 100 till 0 på två veckor

Nu har jag nästan inget alls att göra.
Det är närapå lika utmattande som att jobba 12 timmar om dagen.
Mysko.

Tänk om man skulle ta och snöra på sig träningsskorna och ge sig ut och jogga lite, kanske?
Åh, herregud.
För ett kort ögonblick trodde jag nästan själv på det där.
Hjärtklappningen kom direkt.
Det kan inte vara nyttigt att chockera sig själv på det där viset.
Det ska jag inte göra om.
Vila sig lite nu, kanske?
Ah, det lät bättre.

lördag 6 mars 2010

Jag är allt ett litet solsken, jag

Jag har fått ett pris igen.
Av Mångmamma.
Priser tycker jag om.
Den här gången är det varken för att jag är snygg, kreativ eller något konstigt på portugisiska som jag inte kunde läsa, men som jag tolkade som att jag var bäst i världen. Typ.
Nej, den här gången är det solsken.










Och den verkar fungera!
Solen har minsann visat sig för den här tjockisen idag.

Jag behöver inte ens göra något.
Jo, det är meningen att jag ska ge den vidare till 12 andra.
Men det är jag för snål för.
Dessutom har jag läst ekonomi och inser hur inflationsdrivande det skulle vara.
Därför behåller jag den själv.
Eventuellt letar jag upp några andras också.
Om jag stjäl dem och eldar upp dem så borde det ju öka värdet på min.
Det är i alla fall min teori.

Uppe med strutsen

Om strutsen nu går upp klockan 8,43.
Det gör han antagligen.

Efter nästan 11 timmars sömn så vill man gärna tro att man ska vara utvilad.
Det är man inte.
Man är alldeles dimmig i huvudet.
Det kan bero på gårdagens afterwork.
Eller dagens planerade städning.
Jag misstänker det senare.
Bara tanken på att städa gör mig förvirrad.
Och trött.
En liten stutslur snart kanske?

fredag 5 mars 2010

Dödstrött

Så ironiskt.
I morgon är det lördag.
Jag kan alltså vara uppe precis hur länge jag vill i kväll.
Allt jag vill är att sova.
Men grattis till det, då.

torsdag 4 mars 2010

Ytterligare en vecka med sedvanlig framgång

Noll grams viktnedgång.
Igen!
Hur är det ens möjligt?
Jag måste alltså till och med bajsa lika regelbundet och jämt som ett atuomur.

Och årskortet är ju uppenbarligen precis lika verkningslöst som 10-gångskortet.
Skandalöst.
När något kostar över 3000 kronor vill man ju gärna tro att det ska vara lite bättre än ett kort för 500 spänn.
Tji fick jag.
Som vanligt alltså.

Jag önskar att jag var amerikan.
Så att jag kunde stämma någon.

onsdag 3 mars 2010

Så klart

Nätet har krånglat hela kvällen.
Nu fungerar det igen.
Och då har jag förstås glömt vad jag tänkte skriva.

Ni får föreställa er något allmänt gnäll om valfritt ämne.
Ni gör det säkert lika bra som jag vid det här laget.

tisdag 2 mars 2010

Men varför?

Mitt jättestora jobb är klart.
Nu har jag helt plötsligt ganska lite att göra.
Det kompenserar jag med att arbeta i snigeltempo.
Så att jag ändå inte lyckas bli klar utan att jobba över.
Ibland får jag lust att örfila mig själv.

måndag 1 mars 2010

Igen och igen och igen...

Jag har fått nya arbetskamrater igen.
Och som vanligt är de unga, snygga och begåvade.
Så tröttsamt.
Bara någon enda gång kunde de väl variera sig.
Jag skulle vara helt nöjd med bara en enda person.
Som var
äldre
fulare
och mindre begåvad än jag.

Jag börjar bli seriöst oroad för att det inte finns några...
Kan jag vara ett unikum?
Är jag utrotningshotad?

Kommer David Attenborough att göra en dokumentärfilm om mig snart?
Har han redan börjat?
Det dyker upp mystiska engelsmän på jobbet då och då.
De kanske rekognoscerar.
Fishy.