Var är medaljen?

Klockan är 06.00 och jag har betalat alla räkningar och gjort månadens bokföring.
Nu tycker jag att någon form av hyllning vore på sin plats.
Jag får väl göra vågen.

04.19 vilken onödig tidpunkt

Vad fan ska man göra när man vaknar 04.19 och inte kan somna om?
Tro mig, jag har verkligen försökt men nu har jag gett upp.
Jag får väl göra något praktiskt då.
Som att betala räkningar och fixa bokföringen.
För jag gissar att grannarna blir sura om jag börjar dammsuga.

The queen of att sätta mig upp

Jag tränade idag.
Insåg att jag är som gjord för situps.
Den ena magövningen efter den andra klarades av utan den minsta lilla muskeldarrning.
Mina feta överarmar till trots är jag väldigt lätt i överkroppen.
Fick för en stund för mig att jag kanske var vältränad.

Öh ja...
Sedan kom ju de där övningarna när själva rumpan ska upp från golvet.
Gick ju inte lika bra, då.
Det blev plötsligt väldigt uppenbart var jag har min tyngdpunkt.
Om man säger så.
Men sätta mig upp kan jag!
Alltid något.

Jag är trött på den här veckan

Kan den här veckan vänligen ta slut snart?
Jag har redan tröttnat på den.
Fint väder, visst.
Men vad hjälper det när jag bara har tid att se på det genom fönstret?
På något sätt måste jag försöka klara av 22 timmars arbetsuppgifter på 13 timmar.
Om jag inte vill jobba över alltså.
Det vill jag inte.
Istället vill jag gärna jobba halvdag på fredag.
Jag är inte helt klar över hur detta ska gå till, men jag litar på att det löser sig.
Jag ska bara hitta ett maskhål som krymper tid och rum på något käckt sätt.
Det är inte orimligt att det finns ett sådant på vinden bland allt annat skräp.
Eller så kanske jag kan duplicera mig själv tills i morgon.
Tips på hur man startar spontan celldelning, någon?

Ett tredje alternativ är förstås att jag jobbar som ett skållat troll.
Låter trist.

Precis som Jesus

Jag är återuppstånden.
Tillbaka i de bloggandes skara.
Och tja, där slutar väl likheterna.

För jag har aldrig hört om att Jesus skulle vara på sjukt dåligt humör.
Eller att han någonsin fick känslan av att han slösade bort sitt liv på jobbet.
Och om han fick nageltrång av sina nya vårskor så har jag missat det avsnittet i bibeln.

Nu ska jag se om lite laxpudding kan göra mig på bättre humör.
Annars går jag fan och lägger mig.

Mina fyra lediga dagar

börjar precis just nu!

Nu ska jag bara röja lite, packa mycket och hyperventilera en aning så är jag redo för påsk.

På tisdag återuppstår jag förhoppningsvis!
Glad påsk!

Jag borde verkligen veta bättre

Vid det är laget borde jag veta att Gud omedelbart ställer till det för mig om jag raljerar över något.
Vi är helt enkelt inte kompisar, Gud och jag.

Bara för att jag igår beskrev mitt jobb som ett närapå ändlöst stirrande, då och då avbrutet av några få tangentbordsknackningar, förändrades självklart allt idag.
För idag inföll plötsligt hur många nya deadlines som helst.
Som ingen brytt sig om att informera om tidigare.
Varenda kund skulle plötsligt vara långledig över påsken och behövde få sina texter omedelbums.

Jag hade också tänkt vara långledig.
Tji fick jag!
Som vanligt.
Svensk mästare i tji, ju.

Magsår

Nej, det är inte mitt stressiga liv som är boven i dramat.
Sitta, stirra, tänka, skriva tre ord, stirra rakt ut i luften, radera två ord, stirra, lyssna på radio, gå på toaletten, stirra lite till, hämta en kopp kaffe, tjuvlyssna på kollegorna, stirra, skriva en mening... alltså, man får inte magsår av sådant.

I stället får man magsår av skärp.
Åtminstone om man är jag.
Och glömmer att man är metallallergiker.

Vad säger ni?
Känns en repstump som en cool accesoar i vår?
Hoppas det, annars blir jag tvungen att gå upp i vikt för att hålla uppe mina byxor.
Jävla stretch!

Men hur tänker folk?

Fika på stan.
Årets första öl på en uteservering.
Långpromenad på Botaniska.
En cykeltur vid kajen.
Glass i parken.

Jag kan lätt komma på 113 saker som skulle vara roligare att göra en strålande varm vårdag än att åka till Ikea.
Det är jag tydligen ensam om.
Det var ju tokfullt av människor som uppenbarligen tycker att Ikea är rätta platsen att strosa omkring i makligt tempo.
Gärna i bredd, eller ännu bättre, hand i hand.
Efter 10 minuter var jag redo att skrika.
Men jag fick tag i en matta.

Och...
Jag lämnade Ikea utan att ha köpt ett enda värmeljus.
Det trodde jag inte ens var tillåtet.

Finns det någon kurs?

Det är bara att konstatera - jag är värdelös på att shoppa.
Jag behövde: matta, filtar, färg och kanske en lampa.
Jag kom hem med: en fåtölj, morotsfrön, en bakform och en Clematis.

En jävla CLEMATIS!?
Bara namnet låter ju perverst.
Vad fan fick mig att känna ett oöverstigligt behov av att ta livet av just en sådan?
Ett äppelträd eller en björnbärsbuske hade jag förstått, det skulle vara trevligt att ha.
Basilika, rosmarin eller en knippa gräslök hade också varit helt okej.
Men en jävla clematis?

Nu ska jag åka till Ikea.
Håll tummarna för att jag inte kommer hem med en elefantbur!

Uppe med... tja... kanadagåsen?

Min plan att vakna tidigt och full av energi funkade ju så där.
Rösterna i mitt huvud viskar förföriskt om hur skönt det skulle vara att lägga sig i sängen och läsa istället för att städa.
Eller hur lyxigt det skulle kännas att ta ett långt varmt bad.
TYYYYYST!

Så.
Nu ska jag åka och leta lite möbler, färg och annat festligt.
Ska bara kolla spisen först.
Och att jag verkligen har byxor på mig.
Kan vara bra.

Torpfri helg

Vädret ska bli fint i helgen har jag hört.
Så klart.

Med osviklig känsla för tajming har jag naturligtvis planerat för en helg hemma i lägenheten.
Min lägenhet behöver lite kärleksfull omvårdnad.
Eller kanske lite mer än så faktiskt.
Min lägenhet är i skriande behov av Martin Timell, Johnny och Mattias.
Och Ernst förstås.
Och Matte.
Och de där killarna från Sveriges fulaste hem.
Kanske framför allt de sistnämnda...
Jag skulle få pris!
Och priser gillar vi ju.

Men eftersom ingen av dessa herrar har haft den goda smaken att dyka upp så får jag väl helt enkelt städa lite.

Eller skaffa en eldkastare...
Jag får sova på saken.

Dags för senil-timer

Kom hem klockan sju och upptäckte att spisplattan har stått på sedan i morse.
Men grattis till det, då.

Jag är troligtvis bara månader ifrån att gå och handla utan byxor.
Eller gå till jobbet utan mobil.

Öööh, vänta nu...
Något av det där hände tidigare i veckan.
Hoppas att det var mobilen..?!

Våga vägra lågenergilampor

Okej, visst. Jag värnar om tigrarna och isbjörnarna.
Snygga djur är det ju lätt att tycka synd om.
Lite svårare har jag kanske att engagera mig riktigt mycket i någon hotad ranunkel eller sexbening.
Men jag är med på att även de behöver skyddas.

Men det får faktiskt finnas gränser.
Min gräns går vid lågenergilampor i badrummet.
Jag behöver en strålkastare!
Eller kanske två.

Det är fan nästan omöjligt att rycka svarta vajande hakstrån med bara fingertopparna.
Jag ockuperade jobbets toalett i säkert en kvart under mina försök.
Jag kan bara hoppas att alla trodde att jag lider av förstoppning.
Det är i alla fall bättre än sanningen.

Provar lite nya grejer...

Men hur dumt såg inte det där ut då?
Varför kapas de populära inläggen i vänsterkant?

va är en hobby

Nej, det är det faktiskt inte.

Och vad lite besökare...
Aha, den räknar inte från bloggstarten.
Då förstår jag bättre.
Men ändå.
Hur stressad kommer jag att bli av den där?
Kommer jag att börja blogga sju gånger om dagen?
Kommer jag att skriva provocerande rubriker som lockar drivor av underliga människor som googlar på feta damers använda underkläder?
Kommer jag att avsluta varje blogg med en fråga?

Visst ja!

Jag får ju skicka vidare äpplet också.

 

Nu vet jag inte hur många läsare hon har, men det borde vara massor.
Brukar ni inte redan läsa Vita Brevis så tycker jag att ni borde gå iväg och göra det bums.

Tröstpris

Världens bästa Stort och smått har gett mig en award.

Den har jag fått för att jag har mindre än 100 följare.

Som tröst gissar jag...

Det funkar!

Dagens roligaste

Just i ett resereportage* är väl den här liknelsen inte helt lyckad, va?

"Havet öppnar upp sig som en Pandoras ask av öar."

Med tanke på att Pandoras ask innehöll världens alla sjukdomar och olyckor så blir jag faktiskt bara lagom sugen på att utforska Vietnams skärgård när jag läser det här.

*I en skräckroman däremot skulle det kunna funka, faktiskt. Tänk sjömonster med slemmiga tentakler som kommer krälande ur det uppöppnade havet...

Sänder en tacksamhetens tanke till de korrläsare och redaktörer som hunnit sätta stopp när jag gjort liknande tankevurpor. Tack! Fortsätt så!

Dagens i-landsproblem

Min brödkniv är för vass.

Ja, på allvar.
Den skär inte bara igenom vilket bröd som helst utan sargar även den mest härdade skärbräda.
Ska det vara på det viset?

ÖoB, ni är skyldiga mig en fingertopp.
Eller åtminstone ett plåster.

Öööh

Kollar bara.
Det var väl ingen som trodde på det där med att jag skulle gå upp i gryningen, va?

Nej, tänkte väl det.

Åker på träningsläger

Nu ska det lyftas, släpas, böjas, krattas, grävas, klippas och vältas.
En vanlig helg på landet alltså.

Torptillvaron har visat sig innehålla betydligt färre drinkar på altanen i motljus och hiskeligt mycket mer släpa sly från gryning till skymning än jag hade räknat med.
Där ser man.

Jag kanske inte bara skulle använt Lantliv som källa till kunskap före köpet?
Nåja man får ju nyttig träning i alla fall.
Och torpet är faktiskt snyggare än en träningcykel.
Alltid något!

Kryddor jag uppenbarligen inte fattar vitsen med...

Kanelstänger
Enbär
Oregano
Gurkmeja

Någon gång har jag tydligen köpt dem.
Men längre har jag visst inte kommit.
En snabb genomgång visade att den färskaste av ovanstånde kryddor passerade sitt bäst före-datum för mer än två år sedan.
Jag gissar att jag inte nödvändigtvis behöver investera i nya exemplar omedelbart.

Min kryddskåpsrensning visade också att jag tydligen lider av en undermedveten skräck att någonsin behöva stå utan mald ingefära.
Varför skulle jag annars ha 8 påsar?
Undrar om jag behöver terapi?

Antikvärde?

En brun skrivbordshurts från 70-talet.
Vad tror ni?
Inte, va?

Ok, då slänger vi lite till.

Vindstripp down memory lane

Jag var uppe på vinden förut.
Vi har nämligen fått en container att slänga skräp i på vår gata.
Fatta lyckan!

Fatta också hur otroligt mycket saker jag har släpat upp på vinden!
Hur fan har jag burit mig åt?
Det finns tonvis med tunga saker som jag inte har något minne av att jag någonsin sett förut.
Gamla mattor, fula bord, ännu fulare stolar och kartong på kartong med oidentiefierat trams.
Prydnadsgrisar (Nej, jag vill inte prata om just det.)
Portfolio med gamla jobb.
Grannens vinterdäck. (Han flyttade för 8 år sedan).
Sjukt dyr designad julgransfot.

Borde ju vara jättelätt att slänga ju...
Ändå måste jag gång på gång övertyga mig själv om att de där prylarna faktiskt inte "kan vara bra att ha".
Och inte heller "skulle kunna bli fina om man målade om / klädde om / bröt sönder i sina beståndsdelar och spikade ihop igen."

Det bor en hamster i mitt hem.
Säg att jag inte är ensam, snälla!

Nytt lågvattenmärke

I dag reste sig en tjej i 20-årsåldern och erbjöd mig sin sittplats!

En käpp-plats!

På allvar...

Veckan kunde ha börjat bättre.

Fredagsfeeling

Nedräkningen har börjat!
Om 9 timmar och 44 minuter börjar helgen.

Mina helgplaner innefattar precis ingenting.
Massor av ingenting, faktiskt.
Bästa sortens helg om ni frågar mig.

Frihet - bara en arbetsdag bort!