Tjockisen läser

måndag 19 september 2011

Dum eller modig?

Som ett led i min ständigt pågående strävan att hitta en hobby har jag anmält mig till en kurs.
I möbelsnickeri!
Hur tänkte jag där?
Den enda tänkbara förklaringen är att jag tycker att jag har för många kroppsdelar.

Med tanke på att jag idag lyckades skära av mig en bit av tummen när jag skulle riva ost så kommer det att bli väldigt spännande att se vad jag kan göra med en cirkelsåg.

Hur många fingrar behöver man egentligen?

6 kommentarer:

Helena sa...

Som sagt, det här blir spännande. :)

Den hemska tvillingen sa...

You tell me! Jag har alla mina intakta inklusive fingertoppar så jag har ingen aning.
Men du, vad skoj med möbelkurs!

Madlar sa...

För att inte tala om en rejäl bultsax ;)

vildhunden sa...

En kurs i möbelsnickeri är aldrig fel, bara den är tillräckligt lång så att du hinner göra en möbel innan kursen är över. :-)

Småländskan sa...

Nja men alltså.. i möbelsnickerier använder man sällan cirkelsågar. Så du får hitta på nåt annat att kapa av tummarna med...
Eller har jag fel, är det finsnickeri jag tänker på?
Jaja, skit samma, det är kul med möbelsnickeri oavsett om det är fint eller mera som cirkeli.

Den där tjockisen sa...

helena - om jag börjar stava riktigt illa kan det bero på att jag försöker skriva med hjälp av en penna mellan mina tänder.

hemska tvillingen - ja visst låter det kul. Jag har aldrig testat så än har jag kvar hoppet om att jag ska visa mig vara fantastiskt begåvad inom detta område.

madlar - en sådan skulle jag antagligen kunna utföra en spontanlobotomi med. På andra eller på mig själv.

vildhunden - En möbel? En?! Jag hade tänkt hinna bygga ett helt bohag. Eller åtminstone ett karottunderlägg om det skulle visa sig att jag är värdelös.

småländskan - inga cirkelsågar alltså. Nåja, det finns ju en massa andra läskiga verktyg som filar, hyvlar och stämjärn. Jag är fullkomligt förmögen att göra mig illa på en stämgaffel eller en mungiga.