lördag 4 juli 2015

Allt beror på perspektivet

Eftersom jag är envis som en gris var jag faktiskt ute och sprang igår morse. 
Trots värmen. 

En kort runda på skuggiga skogsstigar i ett tempo där jag lätt hade kunnat bli varvad av rullatortanter som fått sikte på ett parti nedsatta nylonstrumpor. Hudfärgade förstås. 
Om det inte hade varit för underlaget förstås. Rullatorer är inte världens bästa terrängfordon. Tror jag. 

Men var var jag? Jo, alltså. Jag sprang. Riktigt jävla långsamt. 

Därför blev jag lite förvånad när min runkeeper-app glatt meddelade att detta var min fjärde bästa tid någonsin på en sträcka mellan två och tre kilometer. 
Say what?!

Lite forskande bland siffrorna visade dock att det uttalandet visserligen stämde, men bara av den anledningen att jag bara sprungit just den sträckan fyra gånger. 

Och fjärde bästa tiden låter ju mycket bättre än "din sämsta tid någonsin. Skärp dig! Vi har träffat snabbare sniglar."

Kanske kan jag få femte bästa tiden imorgon?
Eller värmeslag. 

4 kommentarer:

Markattan sa...

Jag är nästan alltid näst bäst av de två sämsta...
Så vi är rätt lika där ;-)

Markattan

DDT sa...

Ha, det där var jag tvungen att läsa två gånger riktigt långsamt för att fatta. Jag skyller på värmen.

Agneta sa...

Jättebra att du alls ger dig ut och rör på dig i värmen! Respekt!

I will not keep calm and you can fuck off sa...

Men du sprang! God damned!