Det gör mig

Rasande: Lastbilar som ligger för tätt bakom mig på 80-vägar. De bryr sig inte ens om fartkameror. De ska fan köra sina 90 km/h oavsett om det är kolsvart ute och regnar småspik.  

Glad: Hundvalpar. Det kan räcka med att se en på håll för att jag ska bli lite gladare.

 

Fascinerad: Kunskapskanalen och dokumentärer. Upptäcker ofta att jag tydligen är intresserad av de mest udda ämnen. Igår såg jag en K Special om hur grodan Pepe kidnappats av alt-right-rörelsen. Vem kunde trott att jag var intresserad av det?

 

Illamående: Rödbetor. Älskar dem, men kan inte äta många. Och sprit, om jag inte är väldigt försiktig. Kombinationen borsjtj och vodka borde bädda för en katastrof.

 

Generad: Människor som dejtar i teve. Min förmåga till sekundärskam är otroligt stor vilket gör att jag aldrig sett mer än några minuter av något sådant program. Fantastiskt löjlig egenskap.

 

Rädd: Att tänka på framtiden. För just nu så ter den sig så overklig. Allt känns osäkert och lite otäckt. Tänk om jag fattar fel beslut så att livet blir helt åt skogen? Tänk om jag aldrig blir riktigt glad igen? 

 

Föraktfull: Människor som inte tror på klimathotet. 97 procent av världens forskare är överens, men du har säkert rätt. Du har ju läst saker på internet.

 

Pirrig: Minuterna innan jag ska sitta upp på en häst jag aldrig ridit förut. Världens bästa pirr. Det var åratal sedan jag red senast, men känslan minns jag.

 

Panikslagen: Att upptäcka att jag har en spindel någonstans på min kropp. Tappar kontrollen på det mest pinsamma sätt. Värsta gången var när jag hade på mig en ny baddräkt och såg något jag trodde var en dekoration på höften. Det var det inte. Det var en gigantisk svart spindel. Jag lovar att ingen som befanns sig inom någon kilometers avstånd missade det skriket.

 

Energifylld: Att planera roliga projekt. När de väl ska genomföras brukar energin tyvärr inte vara lika hög. 

 

Flamsig: När kreativa projekt börjar gå åt pipsvängen. Inte jobb då, utan privata saker som jag och någon kompis gett oss på. Man börjar med höga ambitioner och tänker att det här kommer att bli kul, men efter ett antal timmar blir det uppenbart att det man trodde skulle bli fint, verkligen inte ser klokt ut. Och där står man med gips i håret, färg på kläderna och händerna kletiga av lim. Det brukar ge den där sortens skrattanfall som leder till tårar och magknip. Ljuvligt. Synd på projektet förstås, men ibland är det verkligen skönt att få gapskratta åt sig själv.

 

Avundsjuk: Människor med fint hår. Jag försöker trösta mig med tanken att de antagligen lägger ned massor av tid på att få det så snyggt, men det hjälper inte mycket. För det spelar ingen roll hur mycket tid och pengar jag slänger på mitt hår – det är jättetrist.

 

Hysterisk: Blir sällan hysterisk. I krissituationer blir jag istället katatonisk och är inte till någon hjälp över huvud taget. Opraktiskt. Jag är inte personen som räddar sig själv och andra. Jag är istället den som stelnar till och garanterat kommer att gå åt först i zombieapokalypsen.

 

Lycklig: Just nu ingenting. Det är okej. Förr eller senare lär det väl bli bättre.

 

Otålig: Människor som går väldigt långsamt i bredd inne i affärer. 

 

Kär: Humor och självdistans. Sedan gör det ju inget om man läser en bok då och då. 

 

Förskräckt: Folk som har underliga teorier om näring och väljer bort en massa saker utan att ha allergier, eller lägger till tabletter och hälsokostpreparat i mängder. Min känsla är alltid: men kära vän, finns det inget vettigare du kan göra med din tid?

 

Bjussig: Alkohol. Pinsamt men sant. Det finns en gnutta ”Kung i baren” i mig. Även om den inte dyker upp just vid lön. Men även när jag bara är lite berusad kan jag bli mer generös än vanligt. Dock tror jag att det jämnar ut sig för de flesta av mina vänner är precis likadana. Alla gillar att bjuda.

 

Likblek: Sjukdom. Både när jag hade lunginflammation och hjärnhinneinflammation förvandlades jag till något som mest såg ut som ett vandrande lik. Jag såg ut som om jag var svartvit. Läskigt.

 

Avtänd: Människor som stolt hävdar att de inte öppnat en bok sedan de gick ut skolan. Vilket fattigt liv.

 

Småaktig: Facebook. Här lockas verkligen mina sämsta sidor fram. Jag vill uppenbarligen inte veta något om vilka roliga saker folk gör. Och jag vill framför allt inte läsa om andras framgångar på olika områden. Så jag håller mig borta månader i taget.

 

Snål: Kantareller. Jag delar inte gärna med mig av mina bästa fyndplatser.

 

Snygg: Konstigt nog tycker jag ofta att jag ser överraskande bra ut när jag är bakfull. Tror att det mest beror på kontrasten mellan hur jag mår och hur jag ser ut (precis som vanligt).

 

Trött: Privat administration. Fylla i papper till banker, försäkringsbolag, elbolag och myndigheter. Det tar emot något alldeles enormt. Även om jag vet att det sällan är så himla krångligt när jag väl gör det.

 

Utmattad: Att vakna varje kvart eller halvtimme som jag gör just nu. Sover så fruktansvärt dåligt och går omkring i halvkoma hela dagarna.

 

Förlägen: Beröm. Klart att jag blir glad, men samtidigt ekar tanken att den där människan verkligen inte har en aning om vad den pratar om. 

 

Stolt: När jag gör något jag aldrig gjort förut. Det kan vara små saker som att åka till en återvinningscentral, montera ihop en kap- och gersåg eller gå på ett nytt träningspass. För jag är något av en fegis. 

 

Skamsen: Men, ungefär ALLT. Jag kan få skamsköljningar över saker som hände på högstadiet. Gärna precis innan jag ska somna. Vilket ju inte precis gör att jag sover bättre.

 

Förnärmad: När någon har gjort inbrott på mitt jobb eller hemma hos mig. Jag tycks ta det som en personlig förolämpning. Kanske för att det har hänt att inbrottstjuven gått sin väg utan att ta en enda grej. Jaså! Det passade inte? Nähä. 

 

Förvånad: Hur sorgen plötsligt kan slå till så hårt att jag knappt kan andas bara för att jag råkar se en produkt som jag förknippar med den sista tiden. Juice, Proviva, nässpray, glass, honung… Ibland är det skitjobbigt att gå och handla.

 

Denna jättelånga lista hittade jag hos UnderbaraClara för ett tag sedan. Där hittade jag för övrigt också ett av de roligaste blogginlägg jag läst på länge. Älskar kommentarerna.