Jag berömmer ofta mig själv (tyst inne i huvudet, alltså. Man vill ju inte bli betraktad som fullständigt galen) för min förmåga att motstå reor, kampanjer och marknadens försök att få mig att tro att mitt liv skulle bli roligare om jag köpte nya kläder eller fler prydnadskuddar.
Att ta ett shoppingfritt år känns lätt som en plätt. Bara tanken på att slippa gå in i ett provrum ger nästan lite lyckokänslor.
Men.
Alltså.
Jula.
Jag vill ha nästan ALLT. Varje verktyg, beslag och mutter tycks ha en fullständigt hypnotisk inverkan på mig. Visst vore det kul att ha en överhandsfräs? Och behöver jag inte lim? Och nya penslar. En ny grensåg, kanske? Och moraknivar kan man ju inte ha för många av. Oj, vilken fin slipmaskin.
Det är ju sjukt! Jag försöker verkligen undvika att gå in på Jula och andra liknande butiker. Men ibland måste man ju. (Nej, det måste man inte. Men tydligen vill man väldigt, väldigt gärna göra det.) I helgen skulle jag till exempel köpa en kaminfläkt.
För att undvika spontanshopping hade jag kontrollerat exakt vilken hylla den skulle finnas på. Dessutom använde jag mig av mitt senaste knep - att inte ta någon vagn eller varukorg. För att inte kunna handla mer än jag kan bära i famnen. Nej, det är inget jättebra knep. Jag har jättelånga armar och en imponerande förmåga att balansera saker och hålla fast dem med hakan. Dessutom misstänker jag att detta beteende saboterar mina tidigare nämnda ansträngningar att inte verka totalt galen.
Hur det gick? Öh... Jag vill inte prata om det.
 |
| Jag köpte i alla fall inte den här! |
Har ni också butiker vars utbud ni inte kan motstå? Vad är ni alltid sugna på att köpa? Hur gör ni för att låta bli?
13 kommentarer:
Blir fullständigt ha-galen när jag går in i keramik-butik eller delikatessbutiker.
Är aldrig lika nöjd hemma sen med mitt fynd som jag var i butiken.
Mla - Delikatesser kan man i alla fall äta upp. Åtminstone om man köper goda grejer och inte lockas att handla på sig en massa konstig marmelad i underliga smakkombinationer som sedan står och möglar i kylskåpet. Låter det som om jag talar av egen erfarenhet? Det gör jag! Tyvärr. Keramik däremot kan jag motstå. Även om jag väldigt ofta blir sugen på att köpa ett får i keramik. Eller en rolig ko. Men där räddas jag av min oförmåga att samsas med prydnadssaker.
Claes Olsson är min akilleshäl. De har icke en pryl som jag inte villhöver...
Markattan
Loppis, välgjorda linnedukar, skåneflamsk, väv o broderier för struntsumma av materialkostnad. Gjorda med mssor av bortkastad kvinnokraft. Jag skulle aldrig orka väva brodera 100-tals timmar. Fast jag använder väldigt få. När det gäller Jula har jag funderat på hängrännerensare. Men den är slutsåld och får dessutom många kritiska kommentarer. Hatar att vingla på stege fast huset är rätt lågt.
Markattan - Clas Ohlson ligger så klart också högt på min lista över butiker jag bör undvika. De har ju verktyg. Och tusen andra saker som ”kan vara bra att ha”. Livsfarligt ju.
Botant - det kan jag förstå även om jag själv inte lockas av textilier. Men fantastisk kvalitet för struntsummor är ju svårt att motstå. Själv har jag ärvt så otroligt mycket dukar att jag gjort mig av med hela sopsäckar. Det sved lite, men jag använde dem aldrig.
Förutom Jula så: Granngården! Gud vad mycket bra saker som finns där. Om man hade haft ett lantbruk dårå.
Granngården är en total fälla, så klart. Jag får lust att starta ett jordbruk varje gång jag är där. Eller åtminstone börja köpa allt som behövs till ett, liksom i väntan på att det ska bli verklighet. Där räddas jag av att jag tycker att Granngården är lite dyrt. Vissa saker är de prisvärda på, men andra tycker jag är orimligt prissatta.
Ja, man vad ÄR et med Jula! Samma här, väl inne i butiken får jag de allra svåraste manier på att vilja köpa verktyg. Alla varianter! Vad jag ska med dem till (förutom skruvdragare, skruvmejslar och liknande vardagliga ting) jag som aldrig skulle bemästra en en slipmaskin ens en gång (fast jag är bra sugen på en sån, bara för att). Tänkte för nåt år sedan att jag skulle måla trappan upp till sovrummen. Då måste man först slipa och längre än till tanken kom jag inte och det är nog lita så gott, det.
Vi köpte en stuga för ett drygt år sen. Det fins ett litet litet samhälle i närheten, med en ica-affär, en vårdcentral (öppen 3 dagar i veckan) och EN JÄRNAFFÄR! Jag älskar järnaffären. De har allt, och allt har villhöverfaktor. Det är helt otroligt att gå där och inse så många saker en genast måste köpa. Senast var det en orv. Vem kunde ana att jag nånsin skulle bli så lycklig av en orv? (kanske min pappa då, eftersom han gav ett lieblad i present i somras, men ändå)
Ulla - klart att du skulle bemästra en slipmaskin! KÖP! Nej, förlåt. Det var Jula-effekten som talade. Men det är verkligen skönt att höra att det inte bara är jag. Det är något mysko med den sortens butiker. De talar till något slags fantasibild av den slags människa jag vill vara. En händig person som bygger, renoverar och restaurerar. I verkligheten bygger jag något lite halvfullt projekt vartannat år. Men fantasin är fin.
enga - järnaffärer är ju bara bäst. Framför allt i små samhällen där de har massor av saker. Och nu känner jag ju att jag också vill ha en orv. Om inte omedelbart (fast helst) så åtminstone till nästa sommar. Jag har några tusen kvadratmeter äng som skulle må väldigt bra av att slås. Eller av att betas ner av ett gäng getter. Men några sådan har jag aldrig hittat på Jula.
Tar dig gärna i handen och går bärsärk på JULA, eller Bauhaus, eller K-rauta!! Sist såg jag en skitsnygg bastupall som jag absolut vill köpa.
Jag har inte nån bastu.
Den nivån, typ:)
Jag köper onödiga verktyg på loppis, samlar små högar. Fast skruvmejslar är ju en förbrukningsvara. Det är inte hammare. Stora affärer finns inte så många där jag bor och köpcentrum i närliggande orter orkar jag bara inte med, blir trött bara jag tänker på det. Ju äldre jag blir desto mindre åker jag på shopping, det är ju en tröst
Nica - Haha vi är uppenbarligen på precis samma nivå. Bastupall? Nu blev jag väldigt nyfiken på hur en sådan ser ut. Men jag ska inte googla. Inte sa jag. INTE!
Åh vad många fina sådana det fanns. Undrar om jag kan bygga en själv? Vad behöver jag för verktyg, tro?
Botant - att inte ha Jula, Granngården, Clas Ohlson, Bauhaus och liknande på slinka-in-avstånd skulle spara mig mycket pengar. Jag är för övrigt beredd att hålla med dig. Man KAN ha för många hammare.
Skicka en kommentar