Tjockisen läser

onsdag 27 februari 2013

Saker jag har överraskat mig själv med

Jag skulle ju testa lite nya saker...
Det har väl gått sådär.

Men en dag åkte jag faktiskt ett par hållplatser längre än vanligt på vägen till jobbet och fick därmed en uppiggande promenad.
Just nu väljer jag att förtränga det faktum att jag läste en bok och glömde att stiga av. Och att det regnade! För det sista var verkligen inte det minsta överraskande.

Jag har ätit dumplings också.
Det var väl ok.
Men om de inte tänker börja fylla dem med bacon snart så tror jag inte att det kommer att bli någon ny vana. Och även om de börjar göra det så kan jag tänka mig att hoppa över själva dumplingdegen och gå direkt på baconet, faktiskt.
Det är som fläskpannkaka.
Det är ju också ok.
Fast det vore godare utan själva pannkakan.

Jag misstänker att jag aldrig kommer att få vara med i Sveriges mästerkock.

Sådär!

Nu är jag pank.
Men jag kan också konstatera att jag bara har 7 inbetalningar kvar på mitt studielån.
Detta är något jag konstaterar med väldigt blandade känslor.
Dessa består till 50 procent av glädje över att slippa betala 9500 till CSN varje år och till 49 procent av ren skräck när det går upp för mig hur jävla gammal det betyder att jag är.
Den sista procenten är allmän förvirring.
Nästan alla mina tankar och känslor består av minst någon procent förvirring.
Ofta mer.

Det här går ju fenomenalt dåligt

Mitt nya liv är misstänkt likt mitt gamla.
Man måste tydligen betala räkningar i det här livet också.
Värdelöst ju!

Nu ska jag göra det så kan vi prata sedan!

onsdag 20 februari 2013

Rutinstyrd

Att minska drastiskt på tv-tittandet är ju en sak. Men resten då? Vad kan man göra mer för att pigga upp sig själv och sitt liv i februari?

Just nu känner jag mig som en robot.
snooza-frukost-dusch-klädpanik-buss-jobb-lunch-jobb-buss-quizkampen-bok-matlagning-fixa lunchlåda-slösurfa-sova.
/Upprepa program/
I all evighet.

Hmm... jag tror att jag glömde ett ord där.
Skrivkramp.
Det hör också till rutinen.

I dag ska jag försöka göra tre saker annorlunda.
Vad återstår att se.
Hittills har jag snuddat vid, och förkastat, tanken att ha shorts på mig.
Hoppas att jag kommer på något bättre under dagen.

tisdag 19 februari 2013

Godis vi saknar

Någon har hittat hit genom att googla Fazer Mintkaka.
Det önskar jag att någon inte hade gjort.
För nu längtar jag något alldeles väldigt efter just en sådan.
Vart tog de vägen, egentligen?

Är de pensionerade på solkusten tillsammans med Riff-tuggumminen?
Sitter de där feta och svettiga och klagar över de svenska skatterna, för att sedan glatt resa hem och utnyttja den svenska sjukvården när de blir skröpliga?
Ok, kanske inte just det, då.
Men borta är de.
Och betydligt mycket mer saknade än de flesta utlandssvenskar.

Jag ska nog inte jobba mer ikväll, känner jag nu.

Mindfullness

Det spelar fan ingen roll hur många kloka böcker, med tankar om tid, som jag läser. När det är februari struntar jag i att de här ögonblicken är livet som vi får.
Jag vill inte carpe någon jävla diem.
Jag vill att det ska bli vår!

Mystiskt ändå, att årets kortaste månad kan kännas så evighetslång.

måndag 18 februari 2013

Med det var värst

Vad man hinner mycket när man inte tittar på tv.
Jag har tvättat sex maskiner, läst en halv bok, spelat lite spel och fått in mat i ugnen.
Ska det vara så här?
Snart känner jag mig tvingad att jobba för att fördriva tiden.
För jobb har jag ju förstås.

Att minska ner på tv-tittandet börjar plötsligt kännas som en riktigt, riktigt dålig idé.

Noll hål

Tandläkarbesöket gick bra.
Inga hål, inga djupa tandköttsfickor, gom- och munslemhinnor utan anmärkning.

Dock tyckte min tandläkare att det vore bra om jag minskade lite på mitt användande av tandtråd.

Nä, det gjorde hon förstås inte.
Jag tror inte att någon tandläkare någonsin har yttrat den meningen.
För tandtråd kan man tydligen använda precis hur mycket som helst.
När som helst och var som helst.

Men det kommer fan inte bli min nya hobby ändå.

söndag 17 februari 2013

Oookej...

En titt i almanackan visar att den första dagen i mitt nya liv kommer att börja med tandläkarbesök och avslutas i tvättstugan.
Jomentjena.

Nämen, vad säger ni?

Är det inte dags för ett nytt liv nu?
Jag har i alla fall hunnit bli ruskigt trött på mitt gamla.

De senaste månaderna har jag ägnat alldeles för mycket tid åt tv-tittande, soffsittande, snabbmatsätande, gnäll, slösurfande och att tycka synd om mig själv.

Och eftersom ingen verkar komma och styra upp situationen, kommer jag tydligen att vara tvungen att göra något själv.

Så.
Nu provar vi något nytt.
(igen)
Från och med i morgon ska jag försöka bryta mina kassa rutiner. Hur vet jag inte riktigt än, men jag kommer säkert på något.
Bungyjump?
Börja träna inför Göteborgsvarvet 2014?
Bli vegan?
Pärlplattor?

torsdag 14 februari 2013

Jag gillar er!

Förresten, det är ju alla hjärtans dag.
Det missade jag nästan.
Då ska man passa på att tala om att man tycker om folk. Det gör jag visserligen inte i någon större utsträckning. Folk är liksom inte min tekopp.
Men jag gillar er!
Allihop.
Alla som kommenterar, alla som väljer att bara läsa och alla som hamnar här av en slump, konstaterar att "det här var en jävla dålig blogg" och går vidare till en annan sida utan att skriva en elak kommentar. De där sista gillar jag lite extra. Så borde fler göra

Nu är ju tjockisar som skriver om kanelbullar, trista jobb och konsten att stirra rätt ut i luften, inte utsatta för något näthat direkt. Men det finns ju andra människor, som skriver om viktiga saker...

Både bra och mindre festligt

Egentligen borde man väl vara nöjd med att hantverkaren tycker att 7.30 är en bra tid att komma på besök och fixa lite trasiga grejer.
Då kommer man ju till jobbet i rimlig tid.
Men jag hade ju kunnat tänka mig en sovmorgon, förstås.
Det hade inte gjort ont.

Och det där med att vara på jobbet i rimlig tid är ändå inte något jag direkt gillar.


fredag 8 februari 2013

Mitt liv är som en film 3

I går slogs två projektledare om mig.
Ok, kanske inte med knytnävarna, sådant uppmuntras inte på min arbetsplats.
Men ändå...
De bråkade. Om mig.

Eller kanske egentligen om vems jobb som var viktigast och skulle skrivas först.
Men det väljer jag att bortse ifrån.
Det var nämligen det enda ögonblick som påminde det minsta om en romantisk komedi. Resten av dagen var helt klart en dokumentärfilm.
Från Gulag.

torsdag 7 februari 2013

Små irritationsmoment i vardagen

Ni vet.
När man kommer vacklande ut från toaletten och tänker hälla upp dagens första kopp kaffe och inser att man bara hällt på vatten, men inte satt på bryggaren.
En sådan dag är det.

måndag 4 februari 2013

Egenheter

Om jag har en nagel som flisat sig så KAN jag inte tänka på något annat.
Jag kan inte jobba.
Jag kan inte somna.
Och jag kan garanterat inte äta.
Fram till det ögonblick jag har klippt av mig nageln är jag ungefär lika användbar som ett par snöskor i en vattenpolomatch.

Då är det ju himla opraktiskt att mina naglar är bara aningen hfastare i konsistensen än gladpack och sköra som nattgammal is.
Ibland är det ett under att jag får något gjort alls.

Säg att jag inte är ensam. Visst har ni också sådana underliga personlighetsdrag? Eller hur?
Vad får er att tappa koncepterna och koncntrationen?
Berätta för tjockisen.

Här sitter jag och blir snyggare

Förhoppningsvis.

Hårfärgning pågår.
Jag ska på möten i stort sett varje dag den här veckan och kände att jag kanske skulle gå in i dem med ett liiiite bättre självförtroende om jag inte hade 4 centimeter grå utväxt.
Färgen heter något så fantasieggande som Natural light brown.

Jag har gett upp hoppet om alla de där färgerna med fancy namn.
Bold 'n beautiful - jomen tjena.
Toasted cinnamon - random bajsbrun nyans.
Gloriuos glimmer - där det gråa syns igenom.

Jag är nöjd om håret blir någorlunda jämnfärgat och inte luktar som en skunk i ett utedass.
Hoppas att jag inte har för höga krav.

fredag 1 februari 2013

Kanske var det bananen?

Nu skrev jag faktiskt ett stycke som kanske kan användas.
Tyvärr skulle jag behöva upprepa detta tolv gånger till.
Inom två timmar.

Hur många bananer kan en människa äta egentligen?

When in doubt - tvätta håret

Lite skrivkramp här.
Testade att tvätta håret med tanken att lite varmt vatten skulle sätta fart på hjärnan.
Resultat hittills: noll.

Nu provar vi kombon treo + banan.
Återkommer med resultat.

Jag blev visst lite sen

Det var ju lite svårare att skiljas från kudden än jag hade planerat.
Ingen lycklig separation här inte.
Inget Happy Happy över det hela.
Bara en känsla av tomhet och djup saknad.
Som ett hål i mitt bröst.

Ibland undrar jag om det är något osunt över att jag har mina mina djupaste relationer med möbler.
Men sedan inser jag att jag omger mig med människor som jobbar med marknadsföring och media hela dagarna och då går det över.

Dags att börja jobba minsann.