När det är helt perfekt kramsnö så kan man ju bara inte låta bli.
Att göra snölyktor är betydligt trevligare än att göra snöänglar.
Framför allt pga att det inte tycks bli några änglar längre. Utan mer snöbarbapappor... Och det är på något sätt inte lika charmigt.
Trevligaste grannen kom på besök och hängde lite vid kaminen.
Eller, kanske mer
under kaminen.
Den lätt drogade blicken kan bero på att denna katt precis uppnått en kroppstemperatur på ungefär 60 grader. Själv är jag inte helt säker på hur länge katt ska tillagas, men om man ska tro katten själv så ska den tydligen kokas i lite drygt två timmar. För efter så lång tid flyttade den sig och lade sig istället i soffan för att sova ytterligare några timmar.
Jag vill bli katt i mitt nästa liv.
4 kommentarer:
Vilket förklarar uttrycket: Det osar katt!
Härligt med snö o fint med snölyktor! Själv har jag också slutat göra snöänglar, man kommer ju inte upp igen... Vilken trevlig granne du har!/Eva H
"lellenessen" va!
Jääättegott med sån kaminvärme ju.
Snöänglar har jag däremot inget till övers för.
Markattan
renee - haha, precis. Nu ska jag bara hitta en rimlig förklaring till att mina stövlar luktar orangutang.
eva - det är ju sant. Jag har också uppenbara svårigheter att ta mig upp när jag har legat raklång i snön. Men det gjorde jag bara en gång under helgen när jag hade råkat trampa på en isfläck under snön.
markattan - mycket gott med kaminvärme. Fast själv brukar jag hellre placera en fåtölj framför öppna spisen. En av fördelarna med att ha tummar.
Skicka en kommentar