Här har jag skjutit på ett par jobbiga grejer i flera dagar.
Hämtat ytterligare en kopp kaffe, läst en blogg till, sorterat papper, städat skrivbordet, druckit ett glas vatten, läst ännu en blogg, vattnat blommorna, bestämt mig för att göra det i morgon istället... och sedan gjort samma sak en dag till.
Ja, ni vet.
Eller så vet ni inte. Och i så fall är jag väldigt avundsjuk på er. Ni behöver inte skriva några kommentarer om saken, tack. Det finns ingen anledning att gnugga in det.
I dag tog jag äntligen tag i det.
Och vad händer?
Bara jättebra saker.
Nya uppdrag, positiva samtal och glada tillrop.
Nu känner jag mig lite löjlig, faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jooo, jag vet! Förlåt, men jag vet!
Jag vet när jag var i ungefär samma sits som du, när jag hade skjutit upp allt till sista deadlinesekunden. Då när jag trodde allt var kört. Då... jäklar satte jag igång. Och för det mesta blev det som för dig. Det blev jättebra!
Kontentan av detta måste vara att: skjut upp till morrondagen det du egentligen borde göra idag.
Nähä, då skiter jag i det som den vänliga själ jag är.
Vad kul!
småländskan - Jag är bara så trött på att jag gör på det här viset hela tiden. Att gå omkring och ha ont i magen och ångest för saker som sedan visar sig vara jätteenkla. Så onödigt!
renee - man kan lita på dig! Det är fint.
shamrock - jag är mycket nöjd, faktiskt. Fast nu har jag ju redan börjat oroa mig för nästa grej, förstås.
Skicka en kommentar