onsdag 27 oktober 2021

Saker jag lärt mig sedan sist

I min strävan att hitta på saker att göra för att inte dö av tristess och leda, har jag nu testat stavgång.

Om detta har jag följande saker att säga:

1. Man får träningsvärk.

2. Det är helt klart önskvärt att i görligaste mån försöka undvika att gå passgång.

3. Det gör otroligt ont att träffa staven med en tå som redan lider av nageltrång. Att göra det upprepade gånger leder inte till bedövning, utan smärtstegring.

4. Det är möjligt att gå vilse på en uppmärkt motionsslinga som man redan gått 30-40 gånger.

Tror att jag ska försöka lära mig crawla i stället. Det kan omöjligen göra lika ont. Och inte ens jag kan simma vilse i en bassäng. Väl?

4 kommentarer:

Markattan sa...

Och så vill man ju ha bra underlag och valla med! Bara jobbigt allt som har med stavar att göra.

Markattan

DDT sa...

Mycket jobbigt. Det visade sig dessutom vara helt möjligt att missa marken! Något som verkligen inte gör bra saker för självkänslan.

Botant sa...

Hm undrar om stavgång numera är lika nyttigt nu som det var för sådär 10 år sedan. Det finns inte heller så många nya träffar när man söker på ordet. Nyligen läste jag på livsmedelsverket att den här förfärliga faran som fanns förr med att återuppvärma spenat. Den finns nästan inte alls numera. Finns inga bevis och mycket onödigt krut har använts på detta. Jag antar man kan göra som man själv vill ibland. Kan man inte ta en pinne i skogen och växla arm ibland?? Billigt o bra. Tröttnar man på den så kastar man iväg den ilsket. Adjöss

DDT sa...

botant - jag kan lova att jag ville kasta iväg de där stavarna in i skogen flera gånger. Men eftersom jag hade lånat dem av en kompis så gjorde jag förstås inte det. Man är ju civiliserad.
Nästa gång blir det naturpinne. Om pinne alls. Troligtvis inte..