Botant föreslog att det kanske var mullvadar som härjar runt och bygger jordhögar överallt på min tomt. Efter lite googlande har jag insett att hon kan ha helt rätt. Det hade jag aldrig trott. Av någon anledning tror jag inte riktigt på mullvadar. De känns som påhittade djur som möjligtvis finns i England. Gärna med fluga och litet plommonstop som en figur ur Det susar i säven. Men de finns tydligen även här. Där ser man.
Bloggen har även lärt mig saker om nederbörd. 1 millimeter nederbörd motsvarar tydligen cirka 1 centimeter nysnö. Tack för detta! Helt plötsligt verkar yr.no mycket mer korrekta. Att jag känner mig en liten aning korkad som aldrig fattat det här, får jag bara leva med.
Träningen fortsätter. Nu dröjer det nästan 20 minuter innan jag börjar ifrågasätta mina livsval i allmänhet och den här idén med träning i synnerhet. Igår gick det dock fortare. Vår vanliga ledare på skivstångspasset var ledig och vikarien var en krallig kille som gillade att skrika uppmuntrande saker åt oss var tjugonde sekund. Efter ungefär fem minuter ville jag slå honom med skivstången. Jag reagerar inte så bra på uppmuntrande tillrop. Idag har jag så ont i kroppen att jag knappt tog mig ur sängen.
 |
| Same procedure as every year... |
I år skulle jag inte, upprepar: INTE, så alldeles för många saker som jag sedan inte orkar ta hand om. Det gick som det brukar. Nu har jag lådor överallt i lägenheten. Nåja, mer än hälften brukar ändå dö innan det är dags att plantera ut dem.
Ni då? Har ni gjort något kul?
6 kommentarer:
Tänkte ocksa pa mullvadar när jag sag högarna, men eftersom jag aldrig sett nagon i verkligheten och aldrig haft en trädgard höll jag tyst. En av fa ganger jag gjort det :).
Förra vintern när det faktiskt snöade här hos mig ställde jag ut en hink pa balkongen, tog in i badrummet och lät snön smälta för att använda till att vattna mina växter. Gav upp kvickt eftersom all den snö jag knökat ner i hinken blev det nästan ingenting kvar av. Visserligen är jag sparsam med el och vatten, men det finns gränser även hos mig.
Lycka till med växterna. Sedan jag försökte mig pa chili som jag omplanterade, fixade och gullade med innan bladlössen invaderade (och med dem myrorna), är jag väldigt försiktig med växter. Kan köpa nagra enstaka att pryda balkongen med men odla själv är ett big no-no.
/Annika
Mullvadar! Ett hatobjekt i djurvärlden tillsammans med vildsvin då. När jag hade trädgård (eller åtminstone något liknande) så hade vi väldigt mycket mullvadar. En god vän kunde sätta fällor och vi tog ett antal. Sen pratade maken med en granne en bit bort som hade fångat 120 st och maken blev väldigt imponerad och frågade om det blivit bättre. 'Inte ett dugg', sade grannen, men han hade ändå tyckt att det kändes bättre. Fast en gång kom en springande över gräsmattan och maken slog helt sonika ihjäl den med en spade. Jag kan tillägga att vi flyttade samma år som mördarsniglarna dök upp i trakten, annars hade jag förmodligen haft något negativt att säga om dem också.
Annika - jag har en så orimligt stor tomt att det skulle kännas mesigt att inte odla något. Bladlöss, älgar, fåglar, kålfjärilar, rådjur, skalbaggar, möss… allt äter på mina odlingar. Några utav dessa borde du slippa på balkongen. Men man behöver ju faktiskt inte odla. Det är en rätt otacksam syssla för det mesta.
Tigerlilja- men gör de någon egentlig skada? De äter ju i alla fall inte upp mina grönsaker. Fast det är klart, har man hundratals så måste ju marken förvandlas till en enda jordhög. Har dock aldrig sett någon och jag kommer nog aldrig riktigt att tro på dem förrän jag sett en livs levande. Med eller utan plommonstop.
Mördarsniglarna har inte kommit till mina trakter än. Men de är på väg, så klart.
Tror de lugnar sej framåt sommaren. Nån sa att de har parningssäsong på våren och googlar man står det på illustrerad vetenskap att dessa jordhögar är ett vårtecken Men tanken svindlar lite, hur kan dessa underjordiska hitta varann och man blir dessutom lite svajande vid tanken på små mullvadsbarn. Små djurbarn är söta men men men
Så på du. När sticklingarna dör är det bara att plantera mera och så vidare...
Botant - visst är det mystiskt att det lallar omkring små ludna djur under marken som man går på. Jag har en känsla av att de inte gillar ljudet av maskiner för de brukar försvinna när jag kommer igång med gräsklippning och trimmer.
Karin - lika spännande varje år. Vad ska överleva. Vad kommer att ätas upp av skadedjur? Vad kommer jag att vattna ihjäl? Vad kommer att torka ut för att jag råkar glömma? Som sagt, spännande men knappast lönsamt.
Skicka en kommentar