Vad är det som går och går men aldrig kommer fram?
Svar: Den här medelålders heffaklumpen som testar Indoor Walking.
Det var ungefär lika kul som man kunde tänka sig. Konditionsträning är inte riktigt min grej. Men jag hade inte räknat med att det skulle vara svårt. Gå kan jag väl ändå? Det har jag ju ändå gjort i mer än fem decennier.
Men så fort armarna ska blandas in så händer underliga saker. Som när jag skulle testa stavgång. Då lyckades jag flera gånger missa marken med stavarna och antingen vifta hjälplöst i luften eller sätta ner stavarna på mina redan ömma tår.
Så när jag ska trampa runt på en crosstrainer blir det jobbigt. Helt plötsligt blir jag passgångare, vilket jag faktiskt inte är i normala fall. Eller så sätter armarna igång och motarbetar benen, så att jag håller emot istället för att hjälpa till och hur läskigt det är att släppa händerna helt och bara trampa runt på de där fotplattorna ska vi bara inte prata om. Jag var stabil som ett duschdraperi. Men jag trillade i alla fall inte av maskinen, jag väljer att se detta som en framgång.
9 kommentarer:
Det är så fint att man kan välja hur man ser på sina tillkortakommanden! Bästa uppfinningen. Var det Kay Pollak, eller vem var det?
Hoppas inte det. För då måste jag genast se det på ett annat sätt. Jag har ungefär lika stor tilltro till Kay Pollack som till Joe Labero.
Världen verkar vara full av tröll som vinklar. Men ingen vinkling hade fått mej att gå inomhus. Nu har jag nåra illaka leder men vill gärna gå i skog. Där är mjukare underlag o trevligare saker att se. Möjligen mindre konditionshöjande men mer stressdämpande Om det inte är vargar. Visserligen finns en miljon människor i Skåne och typ 10 vargar, så rent statistisk är det osannolikt att jag blir jagad av en. Men i praktiken finns här få skogsområden och begränsat antal bytesdjur vilket ökar sannolikheten något. Nu har jag faktiskt ramlat i skogen flera gånger men det var när jag hade väldigt stabila o fina gummistövlar så dom undviker jag. Sjukgymnastiken hade nog gärna fångat in mej för inomhusaktiviteter. HU. Världen är galen
Koordination där armar ska göra en sak och ben en anann är RIKTIGT svåra grejer. Faktiskt!
Botant - Bara idén är ju rätt absurd. Gå inomhus? Men mitt vanliga träningspass var inställt och det här var ett prova på-pass där man skulle få lära sig att ställa in maskinen och köra ett lätt övningspass. Så jag tyckte att det kunde vara värt att prova. Kanske skulle det visa sig vara jättekul. Det visade det sig INTE vara, men nu vet jag det.
Självklart trillar jag omkull i skogen. Och i trädgårdslandet. Och lite här och var. Igår trillade jag nästan omkull i köket och skrämde våra kontorsgrannar. Vet inte om repliken "jag är nykter, jag lovar" hjälpte upp situationen nåt värst.
Sparkling - Riktigt svårt. Lägg sedan till att man förväntas göra saker i takt och gå åt rätt håll så har vi en katastrof i vardande.
Jag skulle nog välja bort det där med att gå åt rätt håll, tills vidare. Varför välja det omöjliga, liksom. Som dysdirektiker har jag sedan länge gett upp om det alternativet. Och då blir livet fullt av överraskningar.
Det är väl det enda positiva jag kan säga om crosstrainern - det går inte att gå vilse. Men man kan börja trampa baklänges, vilket jag bevisade med all tänkbar tydlighet.
När jag springer på löpband behöver jag hålla i mig om jag flyttar blicken det minsta (tex titta på klockan) annars snubblar jag!
Tack! Från djupet av mitt hjärta TACK! Det är alltså inte bara jag.
Skicka en kommentar