Jag såg varken Jan Guillou eller Björn Ranelid!
Det har aldrig hänt förut.
Om jag inte sett Björn Hellberg så hade jag trott att jag blivit kidnappad av ett ufo och nedsläppt i ett parallellt universum.
Men Hellberg var där.
Det kändes ju tryggt.
Nu ska jag återgå till ordinarie sysslor.
Stapla ved.
Gräva trädgårdsland.
Försöka hindra träden från att blåsa omkull.
Ok, det sista handlar mest om att hoppas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Trädgårdsland??
Innebär förkrympta, förtorkade, maskstungna, missbildade grönsaker som motvilligt skall omhändertas samtidigt som torghandlarna och de vanliga livsmedelsbutikerna tillhandahåller vackra, välformade, välsmakande grönsaker till rena vrakpriserna.
Trädgårdsland bör sorteras in på avd. Värdelöst varande.
Det ligger något i det, faktiskt. Man gräver, kupar, rensar ogräs och sliter i månader för att få egen färskpotatis till midsommar, samtidigt som de säljs för 1:- kilot på stormarknaden. Det finns ingen logik i odlandet. Men logik är inte allt här i världen.
Skicka en kommentar