Jag har ägnat helgen åt att bära stockar, spreja getingar och (plats för trumvirvel) äta surströmming för första gången i mitt liv.
Det var som mammografi ungefär.
Fast utan sjuksköterskor förstås, och väntrum, och maskiner som klämde ihop enstaka kroppsdelar till pannkakstjocklek.
Och man behövde inte klä av sig på halva kroppen heller. Vilket var extra bra eftersom vi satt ute och det faktiskt blev lite kyligt på kvällskanten.
Ok, när jag tänker efter var det kanske inte sååå likt mammografi.
Men känslan av totalt antiklimax var densamma.
Här har jag hela mitt liv hört om hur fasansfullt, vidrigt surströmming ska lukta och hur motbjudande det är att äta för alla som inte är uppvuxna norr om Dalälven...
Och så luktar det lite illa och smakar lite skumt.
Jaha.
Det var ju festligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar